The purpose of this study is to examine the sender’s credibility on the social media platform Instagram since the new phenomenon robot-influencer has begun to interact on the platform. The purpose of the study is to increase the knowledge of the sender's communicative credibility based on the young adults' view on Instagram's different influences, human as robot. The robot-influencer that is used in this study’s survey is Lil Miquela and the human influencer Lovette via the account action4humanity_se. A qualitative research method consisting of two group interviews is used to clarify seven participants different personal and private views on the sender's importance on Instagram. The theoretical concepts used in the study are digital intimacy, including concepts of mediated quasi-interaction, symbolic power and the theory of trust. Our study shows that the personal perspective is important for what the participants consider as a credible sender. The participants consider that the communication of a robot-influencer is credible in collaboration with companies or organizations but not credible in human domains such as skin care.

Att det förekommer hög personalomsättning inom detaljhandeln är ingen nyhet. Det är både kostsamt och bidrar till ett försämrat arbetsklimat för de anställda. Studiens syfte har varit att beskriva hur arbetsledarens roll för effektiv styrning kan påverka medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse inom ett varuhus i detaljhandeln genom variablerna “feedback från arbetsledare” samt “förtroende mellan arbetsledare och medarbetare”. För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett utvalt varuhus som är verksamma inom detaljhandeln. Undersökningsenheten består av 53 anställda varav 28 stycken deltog. Resultatet visar att feedback från arbetsledare inte har lika stor påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse som förtroende mellan arbetsledare och medarbetare. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att arbetsledaren har en viktig roll att fylla. Medarbetarna uppskattar den feedback som kommer från arbetsledaren men den upplevs som ojämnt fördelad där vissa får feedback och andra inte. Det är av stor vikt att snabbt skapa och upprätthålla förtroende mellan arbetsledare och medarbetare för att uppnå arbetstillfredsställelse och detta kan göras smidigt genom internrekrytering av arbetsledare, där en befintlig relation och förtroende finns.

Detta är en kandidatuppsats i journalistik som har för avsikt att undersöka journalisters och native-producenters syn på native advertising. Native advertising är reklam som efterliknar det redaktionella materialet för att smälta in på plattformen. Frågeställningarna är följande:  Vad är bra respektive dålig native advertising enligt respondenterna? Hur påverkar native advertsing muren mellan den redaktionella och den kommersiella sidan? Hur ser framtiden ut för native advertising enligt respondenterna?  Syftet med studien är att undersöka hur inställningen till native advertising skiljer sig mellan journalister och native-producenter för att på det sättet bidra med en ny infallsvinkel till diskussionerna om annonsformen. Förhoppningen är att det tack vare denna studie i framtiden blir enklare att jämföra den redaktionella och den kommersiella sidans syn på annonsformen.  Metoden som använts i uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer. Fyra journalister och fyra native-producenter har intervjuats.  Resultatet visar att synen på native advertising skiljer sig mellan journalister och native-producenter, men inte lika mycket som jag förväntat mig. Det finns emellertid en mer positiv syn på annonsformen hos native-producenterna än hos journalisterna. Både journalisterna och native-producenterna menar att native advertising kan vara en inkomstkälla och bidra med meningsskapande kommunikation om det används på rätt sätt, men kan också vara förödande för mediebranschen om annonserna inte är tydligt märkta vilket skadar både mediernas och annonsörernas förtroende. Native advertising ses heller inte som en räddning för mediernas ekonomi.

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande. Principen skapar en flexibilitet som tar hänsyn till att bolag är olika och då förväntas leda till god bolagsstyrning.Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökning där syftet är att beskriva hur implementeringsarbetet har gått till hos företag som följer Koden och vad det kan ha inneburit för förändringar avseende bolagsstyrning i företag. I vår undersökning har vi även sökt svar på vad företag anser om Koden och hur de har valt att använda sig av principen följ eller förklara. Vi har avgränsat oss till att endast se på hur Koden har påverkat bolagsstyrning i Sverige. Vi har genomfört fem besöksintervjuer hos företag där respondenterna har varit involverade i implementeringen av Koden.Implementeringsarbetet hos bolag har skett på ett smidigt sätt och företagen var insatta i bolagsstyrningsfrågor redan innan Kodens tillkomst. Vi anser att bolag inte har några problem att följa Koden samt att den inte har inneburit några större förändringar förutom bolagsstyrningsrapporten samt informationen på hemsidan. Vi uppfattar att Koden i sig inte har lett till bättre bolagsstyrning eftersom noterade bolag redan har höga krav på sig.Majoriteten av bolagen anser att Kodens detaljeringsgrad är för hög men uppfattar ändå att bolag tycker det är bra med ett regelverk att förhålla sig till. De flesta bolag tycker även det är bra att Koden är självreglerande och har inga problem med att använda principen följ eller förklara. Vi har sett att bolag följer det mesta i Koden och endast avviker från få punkter. Vi anser inte att bolag har problem med att motivera avvikelser och uppfattar det som naturligt för dem när Kodens regler inte har passat. / Uppsatsnivå: D

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ”Volvo- The bus plant case” Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit. Dessutom finns det flera olika managementteorier med i arbetet.Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka vad som skapar tillit hos den anställda för sin chef. Tanken är att undersöka två personalgrupper i olika typer av organisationer och sedan jämföra det resultat vi fått fram. Vilka likheter och skillnader finner man om man undersöker två olika typer av organisationer?Metod:Med en kvalitativ ansats i undersökningen genomfördes tio strukturerade intervjuer. Flera företag kontaktades och två valde att medverka i undersökningen. Dessa var dels ett kommundelskontor i Borås och dels ett IT- företag i Borås.Resultat:I resultatet framkom det att det inte var några nämnvärda skillnader i tillit och förtroende till ledarskapet i de båda respondentgrupperna. Det fanns givetvis vissa skillnader, men dock mer likheter. Nyckelord för önskvärda egenskaper hos en ledare är följande: engagemang, kommunikation, lyhördhet, delegerat ledarskap/arbete, och tydlighet.

Medan tjänsteföretag inte har förmågan att förutse alla problem, så har demöjligheter att lära sig att hämta sig från dem. Att sträva efter att skapa kundnöjdhet är engrundläggande förutsättning för marknadsföring. När en missnöjd kund väljer att reklamerahar företaget möjligheten att gottgöra kunden. Det har påvisats att kunders förtroendepåverkas av hanteringen av kunders reklamationer. I vissa fall kan en god hantering skapa enrelation som blir starkare efter att kunden har reklamerat. Att hantera reklamationer på etttillfredställande sätt borde därför vara särskilt intressant för företag som vill skapa långsiktigarelationer med sina kunder.Få studier inriktas till att se helheten av hur kunder upplever hanteringen av derasreklamationer. Genom att betrakta reklamationshanteringen som en process kan företag fåvärdefull information om hur kunderna upplever reklamationer. Det är för företag inte bara ärviktigt att ta reda på om kundernas förväntningar på reklamationshanteringen uppfylls,överträffas eller om kundernas upplevelser inte lever upp till förväntningarna. Det är ocksåväsentligt att ta reda på vilka element av företagets hantering som kunderna utvärderar. Syftetmed denna studie är att fördjupa förståelsen för hur kunder utvärderar Posten MeddelandeAB: s reklamationshantering. Studiens behandlar också vilken betydelse somservicemisslyckandet har för kunders upplevelser av företagets rättelsearbete samt hurhanteringen påverkar kunders förtroende till företaget. Posten Meddelandes diversifieradetjänsteutbud och kunders olika förutsättningar gör det väldigt intressant att studera kundersupplevelser av företagets reklamationshantering.I studien har 46 intervjuer genomförts med kunder som nyligen avslutat en reklamation.Intervjuerna genererat både kvalitativ och kvantitativ data. För att analysera det kvalitativamaterialet har innehållsanalys används. Analysens har i studien varit deduktiv ochstrukturerats med hjälp av olika rättvisedimensioner. Studiens slutsatser påvisar ju merbetydelse servicemisslyckandet har desto mer negativ inställd blir kunder till företagetsrättelsearbete. Baserat på företagets tjänster påvisas att kunder som har nyttjat E-brevstjänsteruppvisar längst tillfredställelse under företagets rättelsearbete medan mest tillfredställelseuppvisas av kunder som brukat direktreklamstjänster. Det har också påvisats en lägretillfredställelse under rättelsearbetet för de kunder som är VD/egenföretagare. Avgörandefaktorer för kunders upplevelser av företagets rättelsearbete är till exempel kompensation,återkoppling och förmågan att kunna ge en förklaring till servicemisslyckandet. Det kan ocksåkonstateras att det är mer troligt att en dålig hantering av kunders reklamationer påverkarkunders förtroende negativt än det är att en god hantering påverkar kunder förtroende positivt. / Program: Civilekonomprogrammet

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genomdetta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det somger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäkerrevision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare årsskandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som våruppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissakvalitetsfaktorer inom utvalda områden?För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision? / Uppsatsnivå: C

Är du intresserad av vad som händer här och nu kring Apoteket AB:s omreglering? Isådana fall rekommenderar vi dig att läsa denna uppsats, ”Samma piller i ny förpackning– det riktiga apoteket?”. Som läsare får du ta del av den omreglering som skett inomApoteket AB, när det nu har gått från statligt monopol till en konkurrerande marknad.Syftet med uppsatsen är att undersöka och tolka hur den nya apoteksmarknaden hanterar,påverkas av och arbetar med den förändring som skett till följd av omregleringen.Uppsatsen innehåller ett introduktionskapitel där du får en inblick i det gamla, statligaApoteket AB, vad det har inneburit och stått för, följt av en inblick i de nyaapoteksaktörer som nu kommit in på den konkurrerande apoteksmarknaden: Medstop,Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel. Med dessa organisationer har vi genom vårkvalitativa undersökningsmetod, genomfört ett antal intervjuer som legat till grund föruppsatsens process. Fokus ligger på den förändring som skett i och med omregleringenoch vad denna förändring har medfört. Du som läsare får sedan ta del av ensammanställning av vår empiri, varvat med teori och vår egen analys. Du får ta del av vadsom har hänt och varför, om och hur det har påverkat ledning, personal och också kunder.Vi har grävt i vad de olika aktörerna på marknaden säger och hur de ställer sig till detsom skett och fortfarande håller på att ske.Vidare bjuds det också på intressanta aspekter som rör denna förändring, framförallt fårdu som läsare ta del av hur den har påverkat personalhantering, konkurrens- och säljtänkpå de nya apoteken, då de apoteksanställda nu också blir säljare inom vinstdrivandeorganisationer. De konkurrerar nu med gamla kollegor som tillsammans på det gamlaApoteket AB, arbetade som en enad kår mot ett gemensamt mål. Även förtroendefrågantas upp i uppsatsen. Apoteket AB har haft ett högt förtroende bland kunderna och det tasupp om det nu är möjligt för de nya organisationerna att nå ett lika högt förtroende somApoteket AB har haft och hur de tänker arbeta för att nå detta, profilera sig och ta en platspå den nya apoteksmarknaden.Avslutningsvis reflekterar vi över de uppfattningar vi bildat oss under uppsatsens gång,de tankarna presenteras i den avslutande delen, i form av en berättelse kringförändringen.

Att skapa förtroende har visat sig vara en utmaning för företag inom e-handel. Syftet med studien är att ta reda på hur omdömessystem kan komma att påverka en användares förtroende och lyfta fram en möjlig förtroendekomponent i utformningen av en pålitlig e-handelsplats.Ett kundbaserat omdömessystem är en interaktiv försäljningskomponent som erbjuder kunder att dela och ta del av andras omdömen, åsikter, tankar och tidigare erfarenheter kring en produkt. De huvudbegrepp som behandlas i studien är omdömessystem, e-handel, förtroende och användbarhet.Studien utformades utifrån en kvalitativ forskningsmetod i syfte att få en djupförståelse inom området. Den empiriska insamlingsmetoden genomfördes i form av intervjuer som baserades på användbarhetstester ur sex olika användarperspektiv. Uppgifterna utfördes på två webbplatser, nelly.com och madlady.se, en webbplats med omdömessystem och en webbplats utan omdömessystem.I analysen ställdes den empiriska insamlingen mot den teoretiska referensramen för att skapa ett mönster och underlätta slutsatsen av studiens huvudfråga.Slutsatserna baserades på att utifrån delfrågorna besvara huvudfrågan och hur användarens förtroende påverkas i användningen av ett omdömessystem.Studiens reslutat understryker att omdömessystem är en förtroendeingivande komponent och möjliggör att användare på ett mer säkert och tryggt sätt kan handla över nätet. Omdömessystems effekter möjliggör att det kan ses som en avgörande faktor i val av produkt inom e-handel. / Program: Systemvetarutbildningen

Vid kreditansökningar hos banken sitter parterna på olika mycket mängd information, även kallat asymmetrisk information. I denna process är det viktigt för banken att ta del av den senaste informationen från kunden. De samlar in olika sorters information om kundens verksamhet, vilken senare ska användas som underlag för beslut. I denna situation är det många olika aspekter för banken att ta hänsyn till, där vissa har större betydelse än andra. Eftersom revisionsplikten är avskaffad för mindre företag i dagsläget kan detta skapa ett problem för banken, då vissa företag inte längre behöver ha en revisionsberättelse som kan lämnas över till banken. I detta läge minskas bankens intryck respektive förtroendet till företaget. Syftet med studien omfattar att skapa en förståelse angående en av dessa aspekter, det vill säga företagets revisionsberättelse. Undersökningsområdet för studien är om företagets revisionsberättelse har en avgörande betydelse för bankernas kreditbeslut. Problemet kommer att behandlas utifrån bankers och revisionsbyråers perspektiv för att framhäva en större och bredare bild av området, genom att granska hur de olika branscherna uppfattar revisionsberättelsen.Uppsatsen har skrivits som en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Intervjuer har utförts med både banker och revisionsbyråer enligt ett semistrukturerat upplägg. Denna metod har valts för att kunna få tillgång till en stor mängd information om ett mindre antal företag och att det samtidigt fanns större chans att få forskningsfrågan korrekt besvarad.Resultatet visar att det bankerna granskar och lägger störst vikt på är återbetalningsförmågan och relationen mellan parterna. Detta innebär att utan ett bra kassaflöde kommer företaget inte långt med sin verksamhet. Vår slutsats är att revisionsberättelsen inte har en avgörande roll för bankernas kreditgivningsbeslut. Revisionsberättelsen är en viktig del, men är enbart ett av flera kriterier i bankens undersökningsprocess och totalbedömning. Vi anser att den däremot är ett bra verktyg för att bedöma tilliten av företaget. Anledningen till att denna rapport inte har den största påverkan är för att den inte visar information gällande företagets fullständiga ekonomiska situation respektive framtida verksamhet. En ytterligare iakttagelse från studien är att bankerna granskar revisorns uttalanden angående företagets räkenskaper medan revisionsbyråerna ser till rapportens användningsområde. / Program: Civilekonomprogrammet