Abstract This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school. I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine. My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role. By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher. / Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning? Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym. Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden. Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet. I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.

Syftet är att beskriva och analysera hur såväl medarbetare som coach (chef) upplever utvecklingssamtal. Syftet har avgränsats till tre frågeområden: Vilken typ av frågor/problem tas upp? Finns det här någon skillnad mellan vad chef och anställd prioriterar? Vilka är fördelarna och nackdelarna med utvecklingssamtal? För att få svar på våra frågor har vi intervjuat anställda vid ett företag som under en längre tid använt sig av återkommande utvecklingssamtal. Resultaten har därefter analyserats utifrån ett symboliskt interaktionisk perspektiv där vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man här sökt hantera de förväntningar olika positioner är förknippade med. Resultaten visar att såväl anställda som chefer är nöjda med de samtal som hålls på företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frågor. En av förklaringarna är att båda parterna ges möjlighet till förberedelse och att man har för avsikt att behandla alla frågor som upplevs som viktiga. En annan förklaring är den status företaget tilldelar individens roll i företaget och att utvecklingssamtalet är något som bör prioriteras. Trots kritiska röster ser vi här en stor potential för utvecklingssamtalet som en plattform att skapa en gemensam förståelse och förtroende mellan parterna, som kan ses som en förutsättning för att interaktionen mellan parterna ska bli så optimal som möjligt.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur.  Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.

Bakgrund Svensk media uppmärksammade i början av 2000-talet brott mot livsmedelslagstiftningen inom både Sverige och andra länder i Europeiska unionen. Köttbedrägerier och fusk med ursprungsmärkning hade förekommit. Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumenters läsande av och förtroende för obligatorisk livsmedelsinformation, att se om det fanns skillnader beroende på kön eller grad av utbildning, samt om det fanns samband mellan läsfrekvens och förtroende för informationen. Metod En enkät utformades i Google Documents och delades ut i Sverige hösten 2013 via forumet Facebook. Totalt samlades 159 enkäter in och analyserades i SPSS 21.0, med p=<0,05. Resultat Av den studerade livsmedelsinformationen läste deltagarna beteckning och bäst före-datum/sista förbrukningsdag mest frekvent. Förtroendet för obligatorisk livsmedelsinformation var överlag högt men signifikanta skillnader sågs varken beroende på kön eller utbildningsnivå. Kvinnor läste allergimärkning och ursprungsmärkning signifikant oftare än män. Högutbildade läste mängddeklaration signifikant oftare och förvaringsanvisning signifikant mer sällan än lågutbildade. Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan hur ofta informanterna läste och hade förtroende för bäst före-datum/sista förbrukningsdag. Slutsats Den obligatoriska livsmedelsinformationen lästes med varierande frekvens men totalt sett oftare av kvinnorna än av männen. Skandalerna som uppmärksammats i media har inte orsakat lågt förtroende för informationen. För att bedöma om skandalerna har påverkat förtroendet i någon riktning bör studier som jämför situationen före med efter de skett göras. Huruvida läsfrekvens och förtroende för informationen har samband bör även det studeras ytterligare. / Background In the early 2000s the Swedish media reported violations of food law regulations in Sweden as well as in other countries in the European Union. Meat fraud had been observed and country of origin labeling manipulated. Objective The purpose of the study was to investigate consumers reading of and confidence in mandatory food information, to find out if there were differences according to gender or level of education. Furthermore the intention was to investigate if there were correlations between frequency of reading and having confidence in the information. Method A questionnaire was designed in Google Documents and handed out via the Facebook community in Sweden in the autumn of 2013. In total 159 questionnaires was collected and analyzed in SPSS 21.0 with p=<0,05. Results The participants read the name under which a product is sold and the date of minimum durability most frequently. Confidence in the mandatory food information was generally high but there were no significant differences according to gender or level of education. Women read allergy labeling and country of origin labeling significantly more often than men. Highly educated people read quantity declaration significantly more often and storage condition significantly less often than people at a lower level of education. There was a significant positive correlation between how often the participants read and had trust in the date of minimum durability.  Conclusion The mandatory food information was read with varying frequency but overall more often by women than men. The scandals reported in the media have not caused low trust in the information. In order to assess whether the scandals have affected the trust in any direction studies should be made comparing the situation before with after they occurred. Whether frequency in reading is correlated with trust in the information should also be further studied.

Crowdfunding är en ny metod för att finansiera företag och projekt som under senare år börjat få momentum. Genom att använda kunskapen och kapitalet hos ”crowden” finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts hållbara. Centralt inom alla finansieringsformer är förtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingföretag skapar förtroende till entreprenörer och finansiärer. Syftet med vår uppsats är följaktligen att utröna hur crowdfundingföretag hanterar och arbetar med förtroende mot entreprenörer och finansiärer. Totalt har sju intervjuer genomförts varav fyra var med grundare till ledande aktörer på den svenska marknaden för crowdfunding. Resultatet i studien visar på att crowdfundingföretagen arbetar med att överkomma den informationsasymmetrin som råder gentemot finansiärer och entreprenörer genom ett aktivt arbete med relationsskapande och transparens gentemot dessa. Samtidigt slås även fast att användandet av legala och tekniska strukturer för att uppnå ett förtroende inte är genomgående för de undersökta aktörerna.

Bakgrund: Att upptäcka och stödja barn som far illa är ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan är den enda utanför familjen som regelbundet träffar barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svår situation då de misstänker att barn far illa och samtidigt vill behålla en god kontakt med föräldrarna. Alla föräldrar vill sina barns bästa men förutsättningarna varierar. Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barn far illa i hemmet. Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person. Resultatet visade att det var av betydelse att våga se och hjälpa familjer genom uppbyggnad av förtroende och stöd från sjuksköterskan. Konklusion: Av resultatet framkommer att sjuksköterskan såg en stor vikt av att bygga upp ett förtroende till barnet och familjen då det hade betydelse för hur sjuksköterskan sedan skulle kunna ge det stöd barnet och familjen behövde. Dock fanns en ständig rädsla för att familjen skulle tappa förtroendet. Det krävdes mod att våga se de barn som far eller riskerar att fara illa och vidta åtgärder.

Native advertising is a marketing strategy that aims to merge advertising into journalistic articles. It is a relatively new form of advertising that is rapidly growing and more media companies are applying this kind of content to secure their future revenues.   This study explores the understanding of native advertising and its impact on peoples trust towards today’s online newspapers. The thesis is a qualitative study based on eight interviews with online news consumers. The theoretical perspective in this study is based on research regarding trust, ethos and the struggling media landscape.   Our study shows that native advertising does have influence on the consumer’s perception towards online newspapers. It also shows that the level of confusion between journalistic content and native advertising is noticeable. For some of our respondents it was hard to define whether they were reading an article written by a journalist or a company.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören. Ett outforskat område är dock hur tjänsteleverantören uppfattar kunden och dennes värderingar i en relation med tjänsteleverantören. Detta leder oss också till vår problemformulering: Hur resonerar tjänsteföretagens beslutsfattare med löpande kundkontakt kring kundrelationens centrala aspekter? Vidare är syftet med vår studie att undersöka och identifiera eventuella skillnader hur olika tjänsteleverantörer i branschen resonerar och värderar de för kunden centrala aspekterna i relationen. Utöver detta är syftet att kunna bidra till en ökad förståelse tjänsteleverantör och kund emellan och därigenom möjliggöra för tjänsteleverantören att leverera tjänster av ännu högre kvalitet. Vi har i studien valt att anta tjänsteleverantörens perspektiv och valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en kunskapssyn av hermeneutisk karaktär och en konstruktionistisk vetenskapssyn. Den teoretiska referensramen, vilken har utgjort grunden i denna studie, består av teorier och forskning kring, framförallt, hur kunden värderar centrala aspekter i en relation med tjänsteleverantören. Vi beaktar i denna referensram bland annat teorier kring kundrelationer i konsultbranschen, värdeskapande, fundamentala faktorer samt kundpyramiden. Vi har med hjälp av intervjuer samlat in det empiriska materialet. Åtta intervjuer har hållits med respondenter ifrån fyra olika aktörer i branschen. Samtliga respondenter i studien har en beslutsfattande position. Valet av respondenter har strategiskt gjorts, men med inslag av en så kallad snöbollseffekt. Vid analys av insamlat empiriskt material har vi identifierat en stark korrelation mellan tjänsteleverantörens värderingar och kundens, som utgjorts av vår teoretiska referensram. Utifrån analys kan vi dra den slutsats att tjänsteleverantören uppfattar förtroende vara den absolut viktigaste faktorn i syfte att lyckas bygga långsiktiga, hållbara och goda kundrelationer. Vad gäller skillnader mellan aktörer i branschen har vi endast lyckats identifiera mycket små differenser, vilka oftast varit skillnader mellan de mindre aktörerna och de större.

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhället de verkar. I ett led att ta ansvar så upprättar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte är att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR är bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen år 2008.Banker måste följa stadgar och regler från Finansinspektionen och därigenom upp-rätta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv från Finansinspektionen så vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod. Syftet med studien är att studera vilka olika motiv en bank har att upprätta en uppförandekod. Studien försöker även bidra med en ökad förståelse för uppförandekoder och visa på vilka effekter en uppförandekod kan ha för banker. För att studien ska kunna hitta de olika motiven så har de fyra storbankerna i Sverige valts ut som studieobjekt, där deras respektive uppförandekoder har legat till grund för undersökningen.Studien är en kvalitativ undersökning med ett abduktivt förhållningssätt. Studien har en undersökande förhållning och ett förklarande syfte. Den empiriska grunden utgörs av en dokumentstudie på de fyra storbankernas skriftliga uppförandekod. Utöver detta så har studien kompletterats med intervjuer och tidigare forskning som genom-förts inom ämnet.I undersökningen analyseras och sammanfattas olika motiv i en förklarande bild där de olika motiven har olika karaktär. Studien kommer fram till att det finns flera mo-tiv bakom en uppförandekod. Dels tvingande motiv, och dels motiv som ger banken positiva effekter. Tvingande motiv kan exempelvis vara lagar och regler. De positiva effekterna av en uppförandekod kan ses både ur ett externt och ur ett internt perspek-tiv för en bank. Ett motiv med att förmedla uppförandekoden externt kan exempelvis vara att det stärker det egna varumärket eller ökat förtroendet från sina intressenter. Genom att upprätta en uppförandekod kan en bank även påverkas internt då uppfö-randekoden medför en stärkande identitet för banken, men den kan även fungera som en styrning för medarbetare då riktlinjer presenteras. / CSR is about corporate social responsibility in the community they serve. As a step to take responsibility, a company establishes a Code of Conduct that aims to convey how it takes responsibility and actions in different situations. One industry that has significantly increased its CSR work is the banking industry.Banks must follow the laws and rules from the authority, therefore, they establish a Code of Conduct. The purpose of this study is to see the effects of what a code of conduct can provide to a bank in addition to following the directive given by the au-thority e.g. One of the motives of a bank is to establish a code of conduct. This study will also contribute to a deeper understanding of the Codes of Conduct. To see their motives, we selected the four major banks in Sweden as subjects of the study as well as looking through their respective Codes of Conduct as basis for this investigation.The study concludes that there are several motives behind having a Code of Conduct. Foremost, companies are required by the authority to have a Code of Conduct. Also, companies gain several advantages in having a Code of Conduct. The study provides external and internal advantages for a company in drawing a Code of Conduct

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen. Studien grundar sig i den fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om. Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie. Resultatet som presenteras i studien är baserat på genomförda intervjuer med dessa PR-konsulter. Resultatet visar att PR-konsulterna befinner sig mitt i en pågående branschglidning som kommit att möjliggöra för andra att praktisera PR-konsultens ursprungliga uppgift. Samt att branschglidningen i sin tur möjliggjort för framväxten av bluff-PR. Därefter pekar resultatet på att den personliga etiken är den mest framstående gällande hur PR-konsulten resonerar kring sin yrkesroll. Respondenterna tror dock inte att användandet av bluff-PR kommit att förändra de förtroende som de inger i sin yrkesroll.