Bakgrund: Sedan 2002 är apotekspersonal enligt lag skyldiga att erbjuda kunden det läkemedel som har lägst pris inom utbytesgruppen. Bakgrunden till lagen är att det generiska utbytet innebär en besparing åt såväl samhälle som den enskilda kunden. För en del innebär utbyte inte några problem men för andra kan det vara förknippat med biverkningar och terapisvikt eller förvirring när tabletter och förpackningar byter utseende. Läkemedelsverket och TLV har tagit fram ett informationsmaterial som stöd för förskrivare och farmaceuter i kommunikationen med patienten om generiskt utbyte och en folder finns även som är riktad till patienten. Med samma information från förskrivare och farmaceut tror man att patientens tillit till generiska läkemedel ska öka och därmed också följsamheten. Syfte: Mot bakgrunden av att generiskt utbyte kan innebära en del problem var syftet med den här studien att undersöka kundens förtroende för farmaceuten i just den här kundgruppen. Förtroende handlar om både kunskap och kommunikation och omfattar begrepp som kroppsspråk, engagemang, lyssnade, kunnighet och intimitet. Studien skulle också ge svar på om kunden känner sig trygg i situationen att välja eller inte välja byte till generiskt läkemedel samt om det finns några skillnader i hur kunden svarat med avseende på kön, ålder eller antal läkemedel. Metod: Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ och undersökningen genomfördes på tre apotek under två veckors tid. Urvalet bestod av de kunder som blev erbjudna generiskt utbyte av farmaceuten och som accepterade att delta efter farmaceutens förfrågan. Enkäten fylldes i och samlades in i direkt anslutning till besöket. Undersökningen gav 117 svarande varav 50 var män och 65 kvinnor. Medelåldern var 61,8 år och flest svarande 52,2 % använde mellan 1-3 läkemedel. Resultat: På fråga om kundens förtroende för farmaceuten svarade 51 % mycket stort och 47 % stort vilket gav ett medelvärde på 4,45 på en femgradig skala. Tillsammans med andra frågor om kommunikation som också graderades enligt en femgradig skala var det totala genomsnittet 4,63 av 5 . Ca 40 % ansåg dock inte att miljön är tillräckligt avskild för att prata om personliga saker. Ungefär 40 % ansåg sig ha god kunskap om generiskt utbyte och ungefär hälften höll helt med om att de har fått bra information av farmaceuten och att de kände sig bekväma med att farmaceuten frågar om utbyte. Ca 59 % hade inte fått information från sin förskrivare om utbyte på apotek. Slutsats: Kundens förtroende för farmaceuten när generikautbyte är aktuellt är stort till mycket stort. Miljön på apoteken behöver ses över för att skapa mer avskilda receptkanaler vilket en stor andel kunder tycker är en förutsättning för att diskutera personliga saker men det är även ett krav för farmaceutens tystnadsplikt. Genom att öka informationen om generikautbyte till kunden och förbättra sina kunskaper i kommunikation kan förskrivare och farmaceuter bidra till att öka kundens känsla av trygghet vid beslut om utbyte.  Materialet är för litet för att med statistisk säkerhet uttala sig om skillnader beroende på kön, ålder eller antal läkemedel. En tendens som är intressant att undersöka vidare är att kvinnor i större utsträckning valt högre positiv ranking än män på många frågor.

Förtroendet för revisorn har varit ett debatterat område de senaste decennierna med anledning av flertalet revisionsskandaler som uppdagats. Dessa skandaler fortsätter att lösa av varandra trots lagstiftarnas försök till att återuppbygga detta förtroende genom regleringar i lag. Ett förtroende som tidigare har varit oantastbart är inte längre garanterat. Kommuner har i allt större utsträckning börjat använda sig av kommunala aktiebolag för sina verksamheter, även där återfinns dessa skandaler. Eftersom dessa bolag utgör en allt mer betydande ställning i samhällsekonomin ställer det ökade krav på redovisning och förvaltning. Med detta som bakgrund har denna uppsats som syfte att förklara hur kommunfullmäktige upplever förtroendet för revisorerna samt att klargöra kommunfullmäktiges syn på kommunala aktiebolag och dess verksamhet. I inledningen presenteras en bakgrund till ämnet, den historiska utvecklingen av förtroendet för revisorn, exempel på skandaler som har uppmärksammats samt syfte och diskussion kring problemet. Följer gör sedan en teori och referensram där lagregleringar och relevant akademisk forskning till ämnet presenteras. Sedan kommer ett metodavsnitt som presenterar processens gång, val som gjorts under arbetets gång och anledningar till att dessa val har tagits. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Empirin följer sedan och visar vad kommunfullmäktige har för tankar och idéer kring problemområdet. Analysen tar sedan upp en jämförelse mellan teori och empiri, diskussioner kring dessa upptäckter och uppsatsen avslutas sedan med en slutsats som visar vad studien har kommit fram till efter genomförd undersökning. Slutsatsen är att kommunfullmäktige välkomnar kommunal verksamhet i aktiebolagsform, dock inte all verksamhet. För kommunfullmäktige är förtroendet för revisorn baserat på olika aspekter och detta förtroende skapas på olika sätt. Den gemensamma nämnaren för kommunfullmäktige och förtroendet för revisorn är att det är starkt till dess att motsatsen är bevisad. / The confidence in the auditor has been a well debated area over the last couple of decades. This because of the multiple audit scandals that has been revealed. These scandals continuously follow each other despite the efforts from the regulators of law to restore this confidence through regulations in law. A confidence that used to be untouchable are no longer the case. Municipal limited companies are something that municipalities are starting to use more frequently in their operations, audit scandals occur in these operations as well. These companies takes a larger and more important position in the economics of society, therefore demands on accounting and management increases. The background just mentioned leads this essay and its purpose to explain how the Municipal Council experiences confidence for the auditors and clarify the views of Municipal Councils on Municipal limited companies and their operations. The essay begins with background information in the subject, the historical development of confidence in the auditor, examples of scandals that has been revealed and the purpose of this essay followed by a problem discussion. Thereafter follows a chapter with theory and reference frame including law regulations, relevant theory and the meaning of these. After this comes a chapter that presents how the essay has been formed, by choices throughout the essay and the reasons behind these choices. The empirical part of the essay then shows what the municipal council thinks about confidence and what their ideas are about the problem at hand. The empirical part then compares theory in the following chapter named analysis. In this chapter discussions about these discoveries takes place and leads the essay into the final chapter, where the authors makes their conclusions made from this research. The conclusions are that the Municipal Council welcomes Municipal limited companies, but not in all their operations. For the Municipal Council are confidence in the auditor based on several different aspects and that confidence are created in many ways. The common factor for the Municipal Council and their confidence in the auditor are that it is strong until opposite proof are provided.

Titel: Bankvärldens framtid: En studie kring hur banker utnyttjar den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen av tjänster samt dess påverkan på kundrelationer, förtroende och lojalitet   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola   Författare: Sebastian Grip, Gustav Hellström och Tobias Skyttevall (92/04/22), (94/02/28), (95/05/21) Handledare: Hadjikhani, Annoch   Datum: 05–06–17   Bakgrund: Att skapa en lojal kund genom att ligga i framkant och hela tiden erbjuda det senaste på marknaden vad det gäller digitala tjänster är viktigt för bankernas överlevnad. Ett krig pågår mellan de traditionella bankerna och uppstickare, enligt Thulin (2016). Nya reglementen ska presenteras där fintech-bolag kommer få mer tillgång till kundinformation då bankerna måste släppa in tredjepartsaktörer i sina system, vilket inte varit fallet tidigare. Detta har hämmat konkurrenter till banken. Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse kring hur den teknologiska utvecklingen påverkar kundrelationerna, förtroendet och lojaliteten mellan bank och kund. Studien presenteras utifrån bankernas perspektiv angående hur dessa utnyttjar digitaliseringen av tjänster.   Frågeställningar: <ul type="disc">Hur kan en bank förhålla sig till den ständiga teknologiska utvecklingen och digitaliseringen när det handlar om att skapa en framtida kundrelation? Hur skapar banker förtroende och lojalitet med hjälp av den teknologiska utvecklingen?   Metod: Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från fem företag kopplade till banksektorn användes. Den valda teoretiska referensramen, metoden samt den insamlade empirin kommer att mynna ut i en slutsats och diskussion. Slutsats: Följande slutsats dras att bankerna måste fortsätta utveckla digitala verktyg för att kunna bygga vidare och behålla starka kundrelationer, samt skapandet av lojalitet och förtroende. Denna studie visar på att bankernas förhållningssätt till den ständiga utvecklingen och digitaliseringen som äger rum är av vikt för att skapa goda och starka kundrelationer. Ett ständigt jobb måste ske hos bankerna med att utveckla hanteringen av relationerna, både digitalt och fysiskt.   Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att studera vidare ur ett kundperspektiv om vad banker anser vara de viktigaste aspekterna från ett kundperspektiv vid skapandet av förtroende och lojalitet stämmer överens med verkligheten samt påverkan av PSD2-direktivet samt GDPR-direktivet.   Nyckelord: Förtroende, lojalitet, digitalisering, bank, e-CRM, PSD2 / Title: The Future of the Banking World: A Study Regarding How Banks Exploit the Technological Development of Services and Its Influence of Customer Relationships, Trust and Loyalty   Level: Bachelor’s Thesis in Business Administration   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors: Sebastian Grip, Gustav Hellström and Tobias Skyttevall (92/04/22), (94/02/28), (95/05/21) Tutor: Hadjikhani, Annoch   Date: 05–06–2017   Background: Creating a loyal customer by staying ahead and constantly being able to offer the latest on the market concerning digital services is important for survival for the banks. A war is taking place between the traditional banks and innovative up-and-comers, according to Thulin (2016). New regulations will be introduced which allow fintech companies access to customer information, as banks must release third party players into their systems. This has not been the case before and has hampered competitors to the established banks.   Purpose: The purpose of this study is to create an increased understanding of how technological developments affect customer relations, trust and loyalty between banks and customers. The study is presented from a bank perspective concerning how banks utilise the digitisation of services. Research questions: How do banks adapt to the constant technological development and digitisation regarding the creation of future customer relationships? How do banks create trust and loyalty with the help of the technological advancement?   Methodology: This study was conducted through a qualitative research method. The empirical material was collected through semi structured interviews with five unique respondents. Theory is collected through mainly scientific articles, but also via electronic and literary sources. As a result of the theoretical framework, methodology and empiricism the study will conclude with a discussion and finally to the conclusion of the study. Conclusion: The following conclusion is that banks have to continue to develop digital tools to be able to continue to improve and maintain customer relationships, including the creation of loyalty and trust. This study shows that the banks’ approaches to the constant development and digitalisation that takes place will be of value to be able to create strong customer relationships. A continuous effort has to be made by the banks to develop and improve the management of relations, both digitally and physically. Suggestions to further researching: It would be interesting to study this issue from a customer perspective concerning what the banks consider to be the most important aspects from a customer perspective. Furthermore, it would be interesting to examine if the creation of trust and loyalty are in line with the reality, as well as the impact of the impending PSD2 and GDPR directives.   Keywords: Trust, loyalty, digitisation, bank, e-CRM, PSD2

Det svenska samhället präglas i dagsläget av resursbrist bland flera av de brottsförebyggande aktörerna. Två av dessa är Polis och kommun, de kanske mest centrala aktörerna i samhället. Med resursbristen följer konsekvenser. Tidigare forskning visar att människor tenderar att tappa förtroende för aktörerna om deras förväntningar inte uppfylls. En av dessa förväntningar är att aktörerna är synliga och tillgängliga. Lysekil, en av Sveriges kommuner som saknar poliser i yttre tjänst, tvingas finna alternativa lösningar för att förebygga brott och upprätthålla tryggheten. Detta med medel de anser bör läggas på andra kommunala arbetsuppgifter. På uppdrag av trygghetsgruppen i Lysekil har en kvalitativ studie genomförts för att bland annat undersöka medborgarnas förtroende till de brottsförebyggande aktörerna. Syftet med undersökningen är att ge kommunen en lägesbild av medborgarnas åsikter, vilken kan bidra som underlag till kommunens framtida arbete. Undersökningen önskas även vara behjälplig för andra kommuner med liknande förutsättningar och resurser. Med hjälp av tio gruppintervjuer, där intervjupersoner bosatta i Lysekil är involverade, framkommer som förväntat ett behov av större polisiär närvaro. Medborgarna anser sig däremot ha större förtroende för Polisen än kommunen. Trots de brottsförebyggande insatser kommunen gör i Lysekil tycks dessa till stor del vara helt okända för medborgarna. Det existerar därför en önskan från medborgarna om bättre kommunikation från kommunens sida. / Swedish society is currently characterized by a lack of resources among several of the crime prevention actors. Two of these are the Police and the municipality, perhaps the most central players in society. There are a number of potential consequences that follow lack of resources. Previous research shows that people tend to lose trust in the actors if their expectations aren’t met. One of these expectations is that the actors are visible and available. Lysekil, one of Sweden's municipalities that lacks police officers, is forced to find alternative solutions to prevent crime and maintain security. This by means of funds they consider should be added to other municipal tasks. On behalf of the safety group in Lysekil, a qualitative study has been carried out to, among other things, examine the citizens' trust in the crime prevention actors. The purpose of the survey is to give the municipality a picture of the citizens’ views, which can contribute as a basis for the municipality's future work. The survey also wants to assist other municipalities with similar conditions and resources. With the help of ten group interviews, where respondents residing in Lysekil are involved, a need for greater police presence emerges as expected. The citizens, on the other hand, consider themselves have more trust in the police than the municipality. Despite the crime prevention initiatives the municipality does in Lysekil, these seem to be largely unknown to the citizens. Therefore, a desire from the citizens for better communication on the part of the municipality is identified.

Tidigare forskning har entydigt visat på att ett ökat förtroende hos kunder i köpsituationer ökar deras vilja att genomföra köp. Vilka faktorer som påverkar kunders förtroende har även det undersökts flitigt och faktorer som kan kopplas till hantering av kunders data tas allt oftare upp som avgörande. Dock behandlas dessa faktorer många gånger på ett övergripande plan och studier som djupdyker i vilka underliggande faktorer kopplat till datahantering som påverkar kunders förtroende saknas. Genom att samla in kvantitativ data om hur kunder förhåller sig till företags insamling och användande av big data, deras förtroende för e-handelsföretag, samt deras vilja att genomföra köp online ämnar denna studie till att besvara syftet att undersöka effekten av företags insamling och användande av big data på kunders förtroende för företag inom e-handel, samt att undersöka effekten av kunders förtroende på deras vilja att genomföra köp. Studiens resultat visar att företags insamling av big data har en signifikant negativ effekt på kundernas förtroende, samt att kunders förtroende har ett signifikant positivt samband med kunders köpintention. Gällande företags användande av big data kunde däremot inte en signifikant negativ effekt på kundernas förtroende påvisas.

The purpose of the thesis is to recognize how professionals in the banking sector experience change in leadership during a pandemic. It will be brought to attention how change is characterized, and how managers take action to maintain trust and motivate employees. Through a qualitative study based on interviews with both employees and managers in the banking sector, the study's research question is: How does professionals in the banking sector experience changes in leadership during a pandemic. The result of the study shows that most managers and employees experience transformative leadership as the dominant leadership style, both before and during the pandemic. However, there are also characteristics from democratic and situational leadership. Some of the key factors that managers have focused on during the pandemic have been supporting, understanding, and adapting. As a result of change in leadership, methods of communication have changed, control has increased, and motivation has decreased. Furthermore, trust has increased as employees have been given more responsibility than prior to the pandemic.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att nå kunskap om vilka aspekter förskollärare ser som betydelsefulla för att skapa och bevara trygga relationer med barnen i förskolan. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsintervju. Genom att intervjua sex förskollärare har vi fått ta del av deras beskrivningar kring hur de arbetar för att skapa och bevara trygga relationer med barnen i förskolan. Vårt material har analyserats utifrån Scheffs social-psykologiska teori om sociala band. De begrepp som legat till grund för analysen är sociala band, kommunikation, samklang, differentiering, skam och stolthet. I analysarbetet har vi fått fördjupad förståelse för de aspekter som påverkar förskollärarnas möjligheter att skapa trygga relationer med barnen i förskolan. Vår studie visar på att det är flera aspekter som påverkar relationerna mellan barn och förskollärare. De aspekter som framkommit ur vår studie är att skapa trygghet, närhet och distans samt förskollärarens bemötande. Resultatet visar att det är viktigt för förskollärarna att vara medvetna om hur deras agerande kan påverka relationerna. Denna studie bidrar med kunskap genom att belysa ämnets komplexitet och bidra med begrepp som förklarar varför och hur förskollärare skapar och bevarar relationer med barnen i förskolan.

Ibland går livet upp och ibland går livet ner. Detta gäller för såväl privatpersoner som företag. I vissa fall kan det gå så långt att ett företag hamnar i obestånd och behöver ta till med extern hjälp för att komma ur sin ekonomiskt trängda situation. Ett verktyg är att med hjälp av en rekonstruktör ansöka och genomföra  en företagsrekonstruktion.  Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur stor inverkan ett företags förtroende inom affärsrelationer har på utgången av en företagsrekonstruktion. Fallstudieobjekt är Powertools Sweden AB, som genomgått en rekonstruktion under 2020 och början på 2021. Genom att titta närmre på Powertools och relationerna till deras leverantörer, har förtroendets påverkan på rekonstruktionen studerats. Denna studie har byggts upp via VD:n, en styrelsemedlem, två leverantörer och den aktuella rekonstruktören. Metoden som valdes för att svara på syftet var kvalitativ med huvudsakligt fokus på intervjuer.  Fallstudiens resultat visar att kommunikation och transparens var huvudsakliga framgångsfaktorer för förtroende inom en affärsrelation. Genom att en relation besitter dessa egenskaper kunde förtroendet nyttjas för att genomgå en lyckad rekonstruktion och fortsätta driva verksamheten. På så vis kunde studien påvisa en central betydelse av att ha förtroende i affärsrelationerna för företaget som genomgått en företagsrekonstruktion med lyckad utgång.