I Norrbottens län råder det för tillfället brist på tillräcklig och kompetent arbetskraft i och med dengröna industrietableringen. Ett sätt att hantera bristen på arbetskraft är genom att tillvarata denpotentiella arbetskraft som redan finns i länet. En grupp potentiell arbetskraft är de ungdomar som varje år väljer att hoppa av eller inte påbörja gymnasiala studier. Denna gruppen ungdomar omfattas av det så kallade kommunala aktivitetsansvaret, som syftar till att återföra ungdomarna till studier för att i förlängningen vara en del av den kompetenta arbetskraft som samhället behöver. Med denna bakgrund syftar innevarande studie till att undersöka hur medarbetare som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret upplever att det individanpassade åtgärdsarbetet fungerar. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med medarbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret i Norrbotten. Det insamlade intervjumaterialet presenteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt Mats Trondmans relationskapitalsteori. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever förtroendet mellan medarbetarna och ungdomarna som avgörandet för hela åtgärdsarbetet. Redan vid det första mötet med ungdomarna lägger medarbetarna stort fokus på att skapa en relation och ett förtroende från ungdomarna för att i förlängningen möjliggöra för en bra individanpassning av åtgärderna. Individanpassning av åtgärderna är i sin tur det som intervjupersonerna upplever är av största betydelse för hur väl åtgärderna faller ut. Medarbetarna anser att det inte är möjligt att generalisera bra och dåliga åtgärder för återgång till studier. Det som avgör åtgärdens framgång är hur väl den anpassas utifrån individens behov.

Digital Förtroendebyggnad: Apoteas strategier och effekterna på köpbeslut online Sammanfattning Apotea var det första apoteket i Sverige som etablerade sin verksamhet enbart online, utan några fysiska butiker. De har tilldelats många priser för deras verksamhet och är därmed ett ledande exempel i branschen. Vilket gör det intressant hur de arbetar för att skapa en framgångsrik verksamhet. Uppsatsen syftar till att få en förståelse för hur Apotea arbetar för att bygga och stärka konsumenters förtroende för Apotea som ett distansapotek. Samt hur det kan påverka konsumenters benägenhet att handla hos dem. Forskningsmetoden för studien är kvalitativ och utgörs av tio semistrukturerade intervjuer, varav åtta respondenter är konsumenter och två respondenter är anställda på Apotea. De två anställda på Apotea har rollerna marknadsstrateg och marknadskommunikatör. Den valda metoden gjordes för att få djupare insikter i respondenternas åsikter, för att få djupare förståelse kring förtroende online, och insikter i hur Apotea arbetar kring det. Genom en tematisk analysmetod av den empiriska data som framställts utifrån intervjuerna identifierades följande teman: förtroende aspekter/definition, hemsidans utformning, fördelar med onlinehandel, samt utmaningar och förhållningssätt. Det framkommer i resultatet att faktorerna tidigare erfarenheter, hemsidans utformning och leverans är centrala för att bygga förtroende, hos konsumenter, för en onlineverksamhet. Genom att fokusera på snabbt, billigt och fraktfritt, samt att aktivt hantera återkopplingar från kunder, har Apotea kunnat bygga en positiv kundupplevelse som ökar konsumentens benägenhet att handla hos dem. Apotea tillämpar strategier på ett effektivt sätt genom att fokusera på upplevd användarvänlighet, upplevd användbarhet och säkerhet. Samt regelbundna förbättringar, som inte syns för kunder, men som gör det enklare och bättre för kunder att handla på Apotea. Däremot finns det fortfarande en tröskel för att handla mediciner online, där det framkommit i studien att en del konsumenter känner ett mindre förtroende för det, jämfört med fysiska butiker. Vilket är något som Apotea kan arbeta mer med för att öka förtroendet för att handla medicin på nätet.

Sammanfattning Datum: 2023-05-31 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Nathalie Indiketiya Hewage (01/05/11) Wilma Pasanen (01/08/31)                                Oliwer Tomczyk  (96/03/30)                             Titel: Våra plattformar och köpintentioner - En kvantitativ undersökning om Konsumenters köpintention på Facebook och Tiktok Handledare: Sara Melén Hånell Nyckelord: Social media marketing, tillit/förtroende, tekniskt förtroende, köpintention, sociala medier, riskbenägenhet, upplevd kontroll, teknisk effektivitet, Facebook och Tiktok  Forskningsfråga/or: Hur påverkar reklam konsumenters köpintention på Facebook och Tiktok beroende på kön och ålder?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet på reklam mellan Facebook och Tiktok samt konsumenters köpintention. Studiens resultat bidrar till en bättre förståelse för huruvida köpintentionen ändras beroende på plattform och demografiska faktorer, mer specifikt kön och ålder.  Metod: För att besvara forskningsfrågan valdes en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien tillämpade sig av en enkät som samlade in totalt 150 svar, där svarsfrekvensen låg på 98%. Slutsats: Studien resulterar i att konsumenters köpintention på plattformen Facebook främst påverkas av teknisk effektivitet, riskbenägenhet samt tillit och förtroende. Medan konsumenters köpintention på plattformen Tiktok främst påverkas av teknisk effektivitet, riskbenägenhet, tillit och förtroende samt slutligen upplevd kontroll. / Abstract Date: 2023-05-31  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Nathalie Indiketiya Hewage (01/05/11)  Wilma Pasanen (01/08/31)                               Oliwer Tomczyk (96/03/30) Title: Purchase intention and our platforms - An quantitative study of consumers purchase intentions on social media  Supervisor: Sara Melén Hånell Keywords: Social media marketing, trust/commitment, technical trustworthiness, purchase intention, social media, risk propensity, perceived control, technological efficiency, Facebook and Tiktok. Research questions: How does advertising affect consumers purchase intention on Facebook and Tiktok depending on gender and age? Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between advertising on Facebook and Tiktok as well as consumers purchase intention. The study's result contributes to a better understanding of whether purchase intention changes depending on platform and demographic factors, more specifically gender and age. Method: To answer the research question, a quantitative research method was chosen with a deductive approach. The study applied a survey that collected a total of 150 responses, the response rate was 98%. Conclusion: The results of this study showed that consumers purchase intentions on  Facebook was primarily influenced by technical efficiency, risk appetite and trust and confidence. While consumers' purchase intention on the Tiktok platform is primarily influenced by technical efficiency, risk propensity, trust and confidence, and finally perceived control.

Digitaliseringen tar en allt större roll i det svenska samhället, vilket leder till att företag måste anpassa sig efter förändringarna som digitaliseringen innebär. Anpassningen görs eftersom att revisionsbranschen är en institution som strävar efter högt socialt kapital. Syftet med examensarbetet är att förklara hur digitaliseringen påverkar kundrelationen mellan revisorn och kunden inom revisionsbranschen, utifrån revisorns perspektiv. För att uppnå syftet tar uppsatsen sin utgångspunkt i det positivistiska synsättet och i en teoretisk referensram som ligger till grund för en utvecklad analysmodell. Den teoretiska referensramen visar på betydelsen av socialt kapital för att bygga upp meningsfulla värden och utveckla långsiktiga relationer. Empirin har samlats in genom en såväl kvantitativ som kvalitativ metod där revisorers åsikter kring hur digitaliseringen påverkar relationen i branschen ligger till grund för examensarbetets slutsatser. Resultatet från empirin har kodats och analyserats i flera analysmodeller. Bland annat ett hypotestest som visade på att tre av uppsatsens fyra hypoteser kunde verifieras. Examensarbetets diskussion och slutsats visar på flertalet intressanta resultat. Ett utmärkande resultat är att revisionsbranschen är en institution där arbetssättet utvecklats från att vara formellt till informellt. Anledningen till detta är att det finns en stark norm inom professionen som underbyggs av ett sådant arbetssätt som är djupt rotad i digitalisering. Examensarbetets resultat redogör även för att fysiska möten inte är lika självklara idag som tidigare. Dock går de inte att utesluta helt då de krävs för att bygga och underhålla en långsiktig relation. Resultatet visar även att det är viktigt att bemöta kunders förväntningar och reducera osäkerhet. En skillnad mellan kvinnor och män i valet av att gå på informella sammankomster med en kund har även uppmärksammats. Examensarbetet visar på ytterligare en skillnad, som är mellan yngre och äldre där yngre är mer positiv till digital kommunikation framför personlig kommunikation. Avslutningsvis bekräftar examensarbetet att digitaliseringen påverkar relationen mellan revisorn och kunden och att digitala relationer som utvecklas inom branschen är en institution. / Digitalization takes an increasing role in the Swedish society, which means that companies must adapt to the changes that digitalization leads to. The adjustments are made on the basis that the audit industry is an institution that strives for high social capital. The purpose of this study is to explain how digitalization affects the relationship between the auditor and the customer in the audit industry, based on the auditor's perspective. To achieve the study’s objective, it is based on a positivist approach and the theoretical framework is the foundation for the analytical model. It defined the importance of social capital to build meaningful values and develop long-term relationships. The data collection is based on both quantitative and qualitative methods, where the core is to investigate how digitization affects the relationship in the industry. The collected data has been coded and analyzed in several analysis models. For example, one test of hypothesis which showed that three of the study’s four hypotheses could be verified. The discussion and conclusion of the study showed multiple interesting results, where a distinguish result was that the audit profession in an institution and the working process has changed from being formal to be informal. The reason is that the norm within the profession is deeply rooted in digitalization. The study also concluded that meetings face-to-face are not as self-evident today as it was before the development of digitalization. However, face-to-face meetings cannot be eliminated as they are seen as necessary to develop a long and sustainable relationship and whereas digital tools of communications are seen as a complement. The results also suggests the importance to meet customer expectations and reducing uncertainty. The thesis also found a difference between women and men in the choice of attending to informal meetings. It was also recognized that younger has an increasing interest in digital communications, compare to older auditors. Finally the study confirms that digitalization affects the relationship between the auditor and the customer, and that digital relationships developed in the auditing industry are an institution.

No description available.

Denna studie undersöker hur desinformationskampanjen mot socialtjänsten har påverkat socialsekreterares arbete, framför allt i möten med klienter. Empiriskt material har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom området barn och unga. Intervjumaterialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kunde fyra huvudteman urskiljas, vilka innefattar socialtjänstens arbetssätt, bemötande av klienter, förtroende gentemot socialtjänsten samt desinformationskampanjens spridning och möjliga åtgärder. Studien visar på att socialsekreterare upplever att desinformationskampanjens påverkan på deras arbete inte är helt tydlig, men att de har vissa erfarenheter från klientmöten som tros kunna kopplas till desinformationskampanjen. Studien belyser även att det finns ett bristande förtroende för socialtjänsten bland klienter samt en redan existerande negativ syn på myndigheten. Desinformationskampanjen tros bidra till denna negativa uppfattning ytterligare. Studien visar på att klienters förtroende för socialtjänsten är av vikt för att socialsekreterarna ska kunna genomföra sina utredningsarbeten. Därmed behöver åtgärder för att motverka spridningen av desinformation samt förtroendeskapande insatser implementeras. Studien visar att socialsekreterarna, genom klientmöten, kan bemöta fördomar och okunskap om socialtjänsten på individnivå. Dock krävs även insatser på högre nivåer för att kunna åstadkomma en allomfattande inverkan på allmänhetens inställning till socialtjänsten. / This study examines how the disinformation campaign aimed towards social services in Sweden has affected the work of social workers, specifically in regards to meetings with service-users. The empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with professional social workers who operate within the Swedish child-welfare system. The data was analyzed through thematic analysis. From the thematic analysis four main themes could be identified, which include how social services operate, meetings with service-users, trust towards social services and the spread of the disinformation campaign and possible measures. The study shows that the social workers rarely have experienced any particular effects in their work that could be directly tied to the disinformation campaign. However, they shed light on some instances in meetings with service-users that could potentially be connected to the disinformation campaign. The study also highlights that distrust among service-users towards social services exists and that an already-existing negative perception of social services prevails. The spread of the disinformation campaign is believed to further contribute to this poor perception. The study shows that trust among service-users towards social services is of high importance in order for social workers to be able to execute their tasks. Thus, measures towards counteracting the spread of desinformation as well as measures towards creating trust must be implemented. The study highlights that social workers, through one-on-one meetings with service-users, have the ability to directly respond to prejudice and lack of knowledge in regards to social services among service-users. However, measures on larger scales must also be implemented in order to achieve a comprehensive impact on the public’s perception of social services.

Sammanfattning: Titel: ShoreLink - vägen tillbaka till förtroende: En fallstudie om förtroende och ledarskap inom logistiksektorn. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Käck & Suzanna Svensson Atay Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 - maj Syfte: Studiens syfte är att utforska och öka förståelsen för, hur förändringar i ledarskap och insatser för att återskapa förtroende i relationerna mellan ledning och medarbetare på ShoreLink fungerat ur tjänstemännens och medarbetarnas perspektiv. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledning och medarbetare på ShoreLink. Insamlad empiri har därefter transkriberats för att sedan tematiskt analyseras. Resultat & slutsats: Studien visar hur ledningen genom fokus på relationer och en öppen, inbjudande kommunikation stärkt förtroendet mellan ledning och medarbetare, vilket kan ses i ett mer positivt arbetsklimat, ökat engagemang och ökad delaktighet hos medarbetarna. Helt återuppbyggt är förtroendet inte då det föreligger problematik gällande brister i arbetsmiljö, problem med avtal och ett felande system för tidrapportering och lön. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur förändringar i ledarskap påverkar medarbetarna och utvecklandet av förtroende. Likaså visar den vikten av att lösa alla grundläggande faktorer som påverkar medarbetarna för att kunna återställa förtroendet. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan innebära utökade kvantitativa studier på samtliga ShoreLinks verksamhetsorter vilket kan öka förståelsen och mångfalden i perspektiven, samt få en utökad förståelse om den problematik, som kan ses i Luleå, återfinns i hela organisationen. Att undersöka skillnader och likheter mellan organisationer och branscher är viktigt för att utveckla riktlinjer som främjar förtroende och en positiv arbetskultur.

The purpose of this study is to, from a perspective of power, understand and interpret Swedish social workers experiences and comprehension of their clients trust in them. The study is based on interviews with eight social workers from two municipalities in the south of Sweden. Five themes were identified that represents the five different forms of power which the social workers used on a daily basis. The themes were: normalization, demands and control, the social worker as an expert, the conflict between bio power and disciplinary power and the transparency of power. The analyzis of this study is based on the comprehension of hermeneutics as well as previous research on trust and power in client relationships. As a conclusion we found that whether the interviewees stated that their work was about the exercise of power or not, we could still identify that all of them used some form of power on a daily basis. We also saw that trust was not always the essential part of a working client relationship. Through this study, and by using the theory of power by Michel Foucault, we found that power therefore is something that exists in all relationships whether you believe you exercise it or not.

Electronic service in the public sector is a unique tool to facilitate communication between citizens and their government. These services have a lot of advantages such as making life easier for citizens, time saving, increasing reliability and reducing the cost on the government side. Delivering reliable and easy digital services is obviously a crucial demand for the satisfaction for the end user which is the Swedish citizen in this survey. When electronic services do not satisfy user needs, the cost increases and confidence against authorities decreases. This study aims to give an understanding of how authorities create their electronic services pursuing citizens’ confidence. The theoretical framework of the research aims to describe restrictions and facilities in the process of creating an electronic service. The study targeted four authorities: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket and Skatteverket, which all were interviewed through semi-structured interviews with open questions and answers and data has been collected. The study finds that involving users in the development process leads to increasing confidence. The theoretical framework and empirical study have resulted in a new model to identify restrictions while creating new electronic services, which are time and law- changes. / Lagändringar och krav som regeringen ställer på statliga myndigheter ger upphov till att dessa konsekvent måste digitalisera mer, arbeta effektivare och användarinvolverat. I samband med utökade digitaliseringen blir e-tjänsterna mer komplexa och därmed svåra för medborgarna att använda och lita på informationen. När e-tjänsterna inte uppfyller användarnas behov ökar kostnaderna och förtroendet för myndigheten minskar. Studien avser att ge förståelse om hur myndigheter utvecklar sina e-tjänster i strävan efter ökat förtroende. Studiens teoretiska ramverk ämnar beskriva vilka begränsningar och möjligheter myndigheterna kan identifiera i samband med skapandet av nya e-tjänster för att öka medborgarnas förtroende. Urvalet bestod av fyra statliga myndigheter som rangordnades först och sist i SOMs listan 2012-2013. Respondenterna var: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Skatteverket. Studiens empiriska data har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I studien utgick vi från ett abduktivt angreppssätt där öppna frågor ställdes. Studien kom fram till att användarinvolvering under utvecklingsprocessen leder till ökat förtroende. Teoretiska ramverket och studiens empiri har gett upphov till en ny modell för att identifiera begränsningar vid skapandet av nya e-tjänster, vilka är tid och lagändringar.

The banking sector has undergone major changes as a result of the technological development. The emergence of digital services in the banking sector has led to that the customers are able to manage their errands on their own. As a natural consequence, the physical contact between the bank and customer has reduced. The purpose of the study is to improve the understanding of what aspects that are important for banks to work with in order to maintain good customer relationship considering the technological developments. A qualitative method was used in the study through personal interviews with office managers from three of Sweden's major banks. Analysis of the collected empirical data showed that the banks believe that it is important to make sure that the customers get the right help at the right time. Customers should also feel that it is easy and comfortable to use digital services when they handle their errands. The bank must also work to improve digital services to provide improved service to customers. Focusing on customer satisfaction is also important since customer satisfaction in the long term can lead to profitability for the bank. Building long-term relationships by focusing on existing relationships lead to lower costs for the company, which also leads to profitability. Trust is an important part of the customer relationship and affects customers’ willingness to remain in the bank. It is important that the bank is honest to the customers and does not act on the basis of self-interest. / Banksektorn har genomgått stora förändringar som en följd av den teknologiska utvecklingen. Framväxten av digitala tjänster har inom banksektorn lett till att kunderna kan sköta sina ärenden på egen hand. Som en naturlig följd har den fysiska kontakten mellan bank och kund reducerats. Syftet med studien är att öka förståelsen kring vilka aspekter som är betydelsefulla för bankerna att arbeta med för att upprätthålla en god kundrelation med hänsyn till den teknologiska utvecklingen inom banksektorn. En kvalitativ metod tillämpades i studien genom personliga intervjuer som genomfördes med kontorschefer från tre av Sveriges storbanker. Analys av insamlad empiri visar att bankerna anser att det är viktigt att kunderna får rätt hjälp vid rätt tidpunkt. Kunderna ska känna att det är enkelt och bekvämt att använda sig av digitala tjänster när de ska hantera sina ärenden. Banken måste arbeta med att förbättra de digitala tjänsterna för att ge förbättrad service till kunderna. Fokus på kundnöjdhet är viktigt då nöjda kunder på lång sikt kan leda till lönsamhet för banken. Att skapa långsiktiga relationer genom att fokusera på befintliga relationer bidrar till lägre kostnader för företaget som i sin tur leder till lönsamhet. Förtroendet utgör en viktig del för kundrelationen och påverkar kundernas vilja till att stanna kvar i banken. Det viktigt att banken är ärlig mot sina kunder och inte agerar utifrån egenintresse. / <p>Denna uppsats är godkänd av exminator och ska publiceras, tack.</p>