Syftet med denna uppsats är att upplysa unga kvinnliga fastighetsmäklare om eventuella hinder och möjligheter de kan träffa på i deras yrkessituation. För att undersöka detta intervjuade vi nio yrkesverksamma fastighetsmäklare, fem kvinnor och fyra män. Studien visar att det inte finns några väsentliga hinder och möjligheter i yrket som är beroende av fastighetsmäklarens kön och ålder. Majoriteten av intervjupersonerna anser istället att en fastighetsmäklares framgångar och motgångar är kopplat till dennas personliga egenskaper. Vi har även genomfört en liten undersökning där vi frågade 50 slumpvis valda personer vad de hade för bild av en fastighetsmäklares kön och ålder. Majoriteten av de utfrågade personerna förväntade sig att fastighetsmäklaren var en man i medelåldern.

I alla tider har det funnits förväntningsgap, inte bara inom ekonomi utan även i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig på är dock förväntningarna som klienter och intressenter har på revisorn. De förväntningar som intressenter ställer på revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig från det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. Då förtroendet för revisorerna skadas påverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter. Denna uppsatsstudie kring förväntningar och relationer inom revisorsyrket bygger på en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i Umeå tätort. Syftet är att undersöka hur relationerna mellan parterna påverkas av förväntningsgap samt varför skillnader i förväntningar uppstår och vad som bör förbättras för att undvika att dessa skillnader uppstår. Detta har vi gjort genom ett deduktiv angreppsätt, där vi utifrån vår teori undersökt problemet. Intervjupersonernas frågesvar har analyserats för varje målgrupp och sedan med en jämförelse mellan grupperna- svaren har kopplats samman med teorier om förväntningsgap, kommunikationsmodeller och revisorernas yrkesroll. Det som vi fokuserade på var hur de uppfattade kontakten med revisorn och hur de ansåg att relationen dem emellan fungerade. Vi analyserade hur de olika faktorerna som kommunikation, information och förväntningar påverkade relationen. Det vi ville ta reda på var om relationen påverkades av detta eller om den var oberoende av sådana faktorer. Det vi genom vår studie kom fram till var att det allra viktigaste för att få en relation mellan de tre parterna att hållas bra och stabil var i grunden hur bra kommunikationen fungerade dem emellan. Det sambandet som finns mellan kommunikation och relation är att om parterna har en dålig kommunikation så uppstår det problem med övriga nyckeldelar så som information och förväntningar. En dålig kommunikation gör att det blir svårare för informationen att flyta mellan parterna. När informationen inte når från sändare till mottagare så uppstår det förväntningsgap. Klienten förväntar sig att revisorn ska utföra ett arbete som går utanför gränserna av vad revisorn i slutändan utför. Det är viktigt att informationen kan gå från sändaren till mottagaren utan problem, fungerar detta så minskar risken för att förväntningarna på revisorn ska vara för höga, både från ett klientoch ett kreditgivarperspektiv. Den slutgiltiga slutsatsen kan alltså sägas vara att kommunikationen är A och O för relationens överlevnad.

Sammandrag Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Onoff lyckas tillfredsställa sina kunder och uppfylla deras förväntningar med sin butiksservice. Detta har vi undersökt genom att utföra kundintervjuer vid tre olika Onoff-butiker. Det vi kommit fram till är att: • Onoffs kunder är nöjda med servicen de får i Onoffs butiker • Deras förväntningar uppfylls, generellt sett, och i vissa fall överträffas de • I vilken grad kunderna fått sina förväntningar uppfyllda har påverkat hur nöjda de varit med helheten av sitt besök • De kunder som fått sina förväntningar överträffade var nöjdare än de som endast fått sina förväntningar uppfyllda. Denna uppsats ligger under ämnet marknadsföring.

I vår studie har vi undersökt om svenska controllers utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter. Vi har även undersökt om yrket påminner om en profession eller om den är på väg mot att bli en sådan. Studien är baserad på personliga intervjuer med två controllers verksamma på forsknings- och utvecklingsavdelningen i sina respektive företag samt med forsknings- och utvecklingschefen i det ena företaget. Resultaten av studien visar att de controllers som studerats utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter men att det dessutom för en av dem förekom arbetsuppgifter vilka ligger utanför det som vår studerade teori betecknar som controlleruppgifter. Det föreligger tecken på att yrket har vissa likheter med en profession men att den har en lång väg att vandra innan denna status kan uppnås.

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation. During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera. I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909. Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering. Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten. De teorier som uppsatsen behandlar är kompetensblomman som går ut på att förklara fyra olika kompetenser, samt humankapitalteorin – kompetensförsörjning som behandlar kunskapsutveckling över tid. Undersökningen utgörs av en fallstudie som inkluderar både av en kvalitativ samt en kvantitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen har använts på företagen i form av intervjuer för att erhålla en mer djupgående information, samt den kvantitativa ansatsen på studenter på Södertörns högskola i form av en enkätundersökning för att ta del av en bredare data insamling. Den första delen av undersökningen består av fyra intervjuer med två revisionsbyråer samt två banker. De två revisionsbyråer utgörs av Öhlings Price Water House Coopers och BDO Nordic, samt två banker som består av Swedbank samt Handelsbanken. Dessutom består undersökningen även av 64 enkäter som utförs på studenter på Södertörns högskola med redovisning och finansiering som inriktning. Slutsatsen är att samtliga företag värdesätter den sociala kompetensen främst. Dock skiljer sig åsikterna mellan revisionsbyråer och bankerna åt, där först nämnda i större utsträckning ställer krav på en högre utbildning medan de sistnämnda sätter större vikt på arbetslivserfarenhet. Vidare kan konstateras att det råder en relativt enig uppfattning mellan företag och studenter gällande kraven på kompetens vid anställning med mindre avvikelser som behandlas i uppsatsen. / The auditing history dates back to the ancient Greeks who book kept and audited all transactions. During the industrial revolution the audit profession was born. In the 1900s the universities started to teach in auditing and bookkeeping and from there auditing has developed in a fast pace. This resulted in the establishments of norm setters such as FASB, IASB etcetera. Sweden utilizes the IASB with some modifications which has been developed by Swedish norm setters like the bookkeeping committee, the accounting council, the FAR etcetera. As a response to the demand that all corporates were supposed to have an audit, the Handelshögskolan (the first university in Sweden which educated in auditing) was established in 1909. The purpose of this essay is to examine how well the understanding of competence matches between new graduates and the companies which are discussed in the essay. The essay is built upon the deductive method, where one starts from a theory to explain the reality. The essay also uses a case study which contains both a qualitative and a quantitative approach. The qualitative approach has been used for gathering information from the audit companies and the banks. The quantitative approach is applied for gathering broader information on students from Södertörns högskola. The theories applied in the essay consist of the competence flower which explains four different types of competences, and the human capital theory – provide for competence, which includes the development of knowledge over time. The survey consists of four interviews, which include two audit companies and two banks. The two audit companies include Öhrlings Price Waterhouse Coopers and BDO Nordic. The two banks include Swedbank and Handelsbanken. The essay is also made up of 64 questionnaires from students of Södertörn University College with the direction to auditing & bookkeeping and financing. The conclusions of the essay shows that all companies asked appreciate the social competence foremost. There is however some different opinions between the audit companies and the banks, where the audit companies require higher education while banks require work experience. Another conclusion is that there exists a relatively unanimous understanding regarding the competence between companies and the students regarding requirements for employment, albeit with some deviations that are discussed further in the essay.

Vad har det undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntningsgapet. De slutsatser som uppsatsen resulterade i är att ett förväntningsgap existerar och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka förståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet. Resultatet visar också på tydliga indikationer på ett samband mellan icke upplevt förväntningsgap och positiv inställning till frivillig revision. / The expectation gap in audit has for auditors and audit firms been an identified problem for a long time. An expectation gap arises when the client has expectations of what the service should contain which does not agree with what the auditor means is his or her duty. The purpose of this paper is to describe the owners of micro enterprise’s view on the expectation gap on the basis of their relation to their auditor and also analyse if there are indications on a connection between an experienced or non-experienced expectation gap and the owners of a micro enterprise’s attitude towards voluntary audit.We have interviewed five owners of micro enterprises in order to fill the purpose of this paper. The results of the study show that none of the micro enterprise owners’ experience an expectation gap in the relationship between them and their auditor. We analyse and present plausible reasons for the non-existing expectation gap. The results also show legible indications of a connection between the non-experienced expectation gap and a positive attitude towards a voluntary audit.

Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar. Detta leder fram till följande frågeställningar: Varför arbetar AstraZeneca och Pfizer med CSR? Vilka faktorer påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt? Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de två marknadsledande läkemedelsföretagen i Sverige arbetar med CSR. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt. Metod Uppsatsens metod är en fallstudie av AstraZeneca och Pfizer. Empiriskt material består av kvalitativa intervjuer som har kompletterats med sekundärdata från respektive företags hemsida samt publicerade rapporter. Intervjuerna har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med anställda från AstraZeneca respektive Pfizer. Resultat och slutsatser Uppsatsens slutsats är att AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR för att legitimera sig gentemot sina intressenter. Intressenterna har förväntningar på företagen som illustreras utifrån ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska förväntningar. Intressenterna är således de som huvudsakligen påverkar företagens arbete med CSR men arbetet med CSR måste också ligga i linje med företagets kärnverksamhet. Intressenterna påverkar företagen genom kommunikation och dialoger.

Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken. Med hjälp av gapmodellen som har tagits fram av Berry, Parasuraman & Zeithaml har vi gjort den undersökning som krävdes för att kunna utläsa om det finns ett gap (skillnader) mellan butikschefen och kunderna. Gap -modellen är en modell som tittar på det gap som kan uppstå utifrån kundens, men även en butiks perspektiv och dets skillnader. För att kunna se hur det är i verkligheten och uppnå syftet med uppsatsen, har vi undersökt tolv butiker och dess butikschefer i Charlottenbergs Shoppingcenter. Vi undersökte ett antal kunder i respektive butik för att se om det fanns ett gap mellan butikchefens uppfattning och dess kunders uppfattning. Vi valde att samla in data för vår undersökning med hjälp av enkäter som vi delade ut på plats i Charlottenbergs Shoppingcenter. Uppsatsen visar att det finns ett gap mellan det som butikschefen har som uppfattning att kunderna förväntar av butiken och vad kunden har som förväntningar och vad de upplever vid besöket i butiken. Vad kunder upplever i sanningens ögonblick påverkar butikens framtid.Nyckelord: Personlig kundservice, kunders förväntningar och upplevelser, sanningens ögonblick, Gapanalys, SERVQUAL.