<p>Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk. Många pedagoger menade att ett verbalt språk underlättar kommunikationen men att de samtidigt pratar mindre med dessa barn.  Resultatet i undersökningen visar också på att ett verbalt språk kan påverka det första intrycket av barnet men att det ändras när de lär känna individen bakom. Stress och tidsbrist lyfts fram som orsaker till varför det ibland kan vara svårare att föra en dialog med ett icke-verbalt barn. Undersökningen visar också att ett utvecklat verbalt språk inte behöver innebära att ett barn har förståelsen för språket. Det visade sig att pedagogerna inte hade reflekterat över de ställda frågorna men de flesta var överrens om att det säkert görs skillnad på barn utifrån deras språk. Det framkom att det var viktigt att vara medveten och ha ett gott samarbete i arbetslaget för att förhindra att göra skillnad på barn utifrån deras språk.</p><p><strong></strong></p>

<p> </p><p>Det huvudsakliga syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur elever i årskurs 7 resonerar kring sitt deltagande på idrottslektionerna, deras motiv huruvida de väljer att avstå eller delta i undervisningen. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer, där eleverna intervjuats i frågor rörande förväntningar, olika slags motivation, kommunikation och relationer. Jag har studerat och jämfört likheter och skillnader mellan elevernas motiv. Studien visar på få skillnader i motiven men desto fler likheter. Resultatet pekar på att aktiviteterna, deras nivå och kommunikationen mellan lärare- elev och elev- elev är en väsentlig grund för elevernas deltagande. Vidare visar det sig att eleverna är hälsomedvetna och att denna medvetenhet bidrar till rörelse på lektionerna. De faktorer eleverna beskrev som anledningar att sitta vid sidan om var bland annat sjukdom och skador. Eleverna visar dock ett allmänt genuint intresse för att vara fysiskt aktiva då de sysselsätter sig med andra fysiska aktiviteter, även om de inte deltar i den obligatoriska idrottsundervisningen.</p><p> </p> / <p> </p><p>The main purpose with this study was to investigate the motivational behavior of pupils in an elementary school, with respect to whether they participate in the PE class or not. The study is based on interviews, where I have asked the pupils questions concerning expectations, external and internal motivation, communication and relationships. Afterwards I made comparisons on likeliness and differences in their answers, where patterns were discovered. The study shows a small amount of differences and a larger set of likeliness on their purposes to attend or not attend PE. The result indicates that the activities, their level and the teacher-pupil and pupil- pupil communication are the most important reasons to participate. Moreover it is shown that pupils that are aware of their health and this awareness promotes movement. Illness and injuries were described as the main factors to step aside and not participate. The pupils show a genuine interest about physical activities in general, as they keep themselves occupied with other physical activities, even though they’re not participating in the compulsory PE class.</p>

<p>Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.</p><p>I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.</p><p>Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten. De teorier som uppsatsen behandlar är kompetensblomman som går ut på att förklara fyra olika kompetenser, samt humankapitalteorin – kompetensförsörjning som behandlar kunskapsutveckling över tid.</p><p>Undersökningen utgörs av en fallstudie som inkluderar både av en kvalitativ samt en kvantitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen har använts på företagen i form av intervjuer för att erhålla en mer djupgående information, samt den kvantitativa ansatsen på studenter på Södertörns högskola i form av en enkätundersökning för att ta del av en bredare data insamling.</p><p>Den första delen av undersökningen består av fyra intervjuer med två revisionsbyråer samt två banker. De två revisionsbyråer utgörs av Öhlings Price Water House Coopers och BDO Nordic, samt två banker som består av Swedbank samt Handelsbanken. Dessutom består undersökningen även av 64 enkäter som utförs på studenter på Södertörns högskola med redovisning och finansiering som inriktning.</p><p>Slutsatsen är att samtliga företag värdesätter den sociala kompetensen främst. Dock skiljer sig åsikterna mellan revisionsbyråer och bankerna åt, där först nämnda i större utsträckning ställer krav på en högre utbildning medan de sistnämnda sätter större vikt på arbetslivserfarenhet.</p><p>Vidare kan konstateras att det råder en relativt enig uppfattning mellan företag och studenter gällande kraven på kompetens vid anställning med mindre avvikelser som behandlas i uppsatsen.</p> / <p>The auditing history dates back to the ancient Greeks who book kept and audited all transactions. During the industrial revolution the audit profession was born. In the 1900s the universities started to teach in auditing and bookkeeping and from there auditing has developed in a fast pace. This resulted in the establishments of norm setters such as FASB, IASB etcetera.</p><p>Sweden utilizes the IASB with some modifications which has been developed by Swedish norm setters like the bookkeeping committee, the accounting council, the FAR etcetera. As a response to the demand that all corporates were supposed to have an audit, the Handelshögskolan (the first university in Sweden which educated in auditing) was established in 1909.</p><p>The purpose of this essay is to examine how well the understanding of competence matches between new graduates and the companies which are discussed in the essay.</p><p>The essay is built upon the deductive method, where one starts from a theory to explain the reality. The essay also uses a case study which contains both a qualitative and a quantitative approach. The qualitative approach has been used for gathering information from the audit companies and the banks. The quantitative approach is applied for gathering broader information on students from Södertörns högskola. The theories applied in the essay consist of the competence flower which explains four different types of competences, and the human capital theory – provide for competence, which includes the development of knowledge over time.</p><p>The survey consists of four interviews, which include two audit companies and two banks. The two audit companies include Öhrlings Price Waterhouse Coopers and BDO Nordic. The two banks include Swedbank and Handelsbanken. The essay is also made up of 64 questionnaires from students of Södertörn University College with the direction to auditing & bookkeeping and financing.</p><p>The conclusions of the essay shows that all companies asked appreciate the social competence foremost. There is however some different opinions between the audit companies and the banks, where the audit companies require higher education while banks require work experience.</p><p>Another conclusion is that there exists a relatively unanimous understanding regarding the competence between companies and the students regarding requirements for employment, albeit with some deviations that are discussed further in the essay.</p>

<p>Sammanfattning</p><p><em>Syfte:</em> Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför människor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda på sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som är sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var också att ta reda på studenternas föreställningar kring yrket.</p><p><em>Metod:</em> Studiens design var av en deskriptiv tvärsnittstyp. Data samlades in genom en enkätundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var närvarande under en helklassföreläsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.</p><p><em>Resultat:</em> Resultatet visar att det som främst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket är viljan att arbeta med människor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket. Studenterna ansåg att sjuksköterskans viktigaste egenskap var att vara kunnig, samtidigt som hon ska vara empatisk och trygg. Studenterna trodde att en av de mest förekommande företeelserna för sjuksköterskan på en vårdavdelning var dokumentation.</p><p><em>Slutsats:</em> Resultatet visar att studenterna söker sig till utbildningen av olika orsaker och att deras uppfattningar om vad som är en bra sjuksköterska och vad yrket innebär är skiftande. Majoriteten är dock överens om att yrket är mångsidigt och kräver en bred kompetens samt en förkärlek till att hjälpa människor.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><em>Nyckelord:</em> omvårdnad, sjuksköterskestudenter, uppfattningar, förväntningar, yrkesroll</p> / <p>Abstract</p><p><em>Aim: </em>The aim of this study was to investigate the reasons for application to nursing school and to find out the students' perceptions about what the nurse characteristics are. The aim was also to examine nursing students' perceptions about the profession.</p><p><em>Method:</em> The study design was descriptive cross-sectional. Data were collected through a survey among nursing students (n = 94) in the first term at Uppsala University who attended at a whole class lecture in February 2009. The response rate was high (n = 90). The results were compiled in the descriptive statistics program SPSS.</p><p><em>Findings:</em> The findings show that the main attraction to the profession among nursing students today is the willingness to work with people, and the fact that the education provides opportunities for further studies in the profession. The students felt that the nurse's main characteristics was to be knowledgeable as well as empathetic and safe. The students' thought that one of the most common phenomenons in a ward was documentation.</p><p> </p><p><em>Conclusion:</em> The findings show that students are applying to nursing school for various reasons and that their perceptions of what a good nurse is and what the profession entails is vary. The majority, however, agree that the profession is diverse and requires a broad expertise and a passion to help people.</p><p> </p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em> </em></p><p><em>Key words:</em> nursing, nursing students, perception, expectations, role of profession</p>

<p>Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet. Resultatet visar också på tydliga indikationer på ett samband mellan icke upplevt förväntningsgap och positiv inställning till frivillig revision.</p> / <p>The expectation gap in audit has for auditors and audit firms been an identified problem for a long time. An expectation gap arises when the client has expectations of what the service should contain which does not agree with what the auditor means is his or her duty. The purpose of this paper is to describe the owners of micro enterprise’s view on the expectation gap on the basis of their relation to their auditor and also analyse if there are indications on a connection between an experienced or non-experienced expectation gap and the owners of a micro enterprise’s attitude towards voluntary audit.We have interviewed five owners of micro enterprises in order to fill the purpose of this paper. The results of the study show that none of the micro enterprise owners’ experience an expectation gap in the relationship between them and their auditor. We analyse and present plausible reasons for the non-existing expectation gap. The results also show legible indications of a connection between the non-experienced expectation gap and a positive attitude towards a voluntary audit.</p>

<p>Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar. Detta leder fram till följande frågeställningar: Varför arbetar AstraZeneca och Pfizer med CSR? Vilka faktorer påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt? Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de två marknadsledande läkemedelsföretagen i Sverige arbetar med CSR. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt. Metod Uppsatsens metod är en fallstudie av AstraZeneca och Pfizer. Empiriskt material består av kvalitativa intervjuer som har kompletterats med sekundärdata från respektive företags hemsida samt publicerade rapporter. Intervjuerna har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med anställda från AstraZeneca respektive Pfizer. Resultat och slutsatser Uppsatsens slutsats är att AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR för att legitimera sig gentemot sina intressenter. Intressenterna har förväntningar på företagen som illustreras utifrån ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska förväntningar. Intressenterna är således de som huvudsakligen påverkar företagens arbete med CSR men arbetet med CSR måste också ligga i linje med företagets kärnverksamhet. Intressenterna påverkar företagen genom kommunikation och dialoger.</p>

<p>Reporäntan är en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. Förändringen i räntan påverkar investeringar, produktionsnivå och inflation, däribland aktiepriser.</p><p>Effekten av en förväntad ändring av räntan kommer att avgöra räntekänsligheten på olika aktiepriser. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och avgöra om det förekommer skillnader i räntekänslighet mellan olika aktieindex genom att tillämpa instrumentvariabelmetoden, i form av den generaliserade momentmetoden (GMM).</p><p>Resultatet i uppsatsen tyder på att vissa aktieindex tenderar vara mer känsliga för en höjning- respektive sänkning av räntan. Branscherna fastighet- & finans samt IT har benägenhet att drabbas av en högre ränterisk gentemot läkemedel, telekom- och verkstadsindex. Marknaden för olika aktieindex ser olika ut i form av antal aktörer, konkurrens och riskbenägenhet. Detta är orsaker till att det råder större känslighet för en del branscher vid en ränteförändring.</p>

<p>Denna undersökning har med utgångspunkt ifrån två kända motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förväntningar och avbrott på Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrån två motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats påstatistik över avhoppen ifrån Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar påatt det finns ett samband mellan förväntade fysiska krav på en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förväntas vara fysiskt lätt har en större andel avhopppå egen begäran än en utbildning som förväntas vara fysiskt svår. Då jag utifrån egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svårighetsnivån på samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ärlikställda drar jag slutsatsen att aspiranternas förväntningar på den fysiska svårigheten är en viktigareorsak till frivilliga avhopp än den faktiska fysiska svårigheten. Min analys av detta resultat pekar påatt Försvarsmakten kan ha en möjlighet att i framtiden minska sina avhopp genom att utveckla deninformation de ger till sökande aspiranter. Att i ett tidigt stadium ge ut information som berättar mer idetalj om den specifika tjänst de söker samt vilka krav som de facto ställs på aspiranten skulle kunnabidra till att förväntningarna på den sökta utbildningen ligger närmare verkligheten och avhoppenminskar.</p>

I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan.

Syftet med denna studie är att kartlägga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartläggningen har vi kunnat synliggöra klimatet på skolan och föreslagit olika sätt att förändra detta i positiv riktning. De metoder som används i studien är kvalitativa och de består av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med föräldrar och elever från skolan. Resultaten visar bland annat att många föräldrar uppfattar rasterna som ett osäkert område för eleverna. Föräldrarna menar att det finns för få lärare ute på det stora skolområdet. Eleverna anser att det är mycket som lärarna inte ser av det som händer på rasterna. Det är dock ganska lätt att få tag i en lärare om något inträffar. Kommunikationsproblem mellan skolan och hemmet är också något som omtalas av föräldrarna. Elevernas delaktighet och inflytande är relativt begränsat. Analysen av resultatet utgår från Salutogen teori. Några slutsatser som dragits handlar bland annat om kommunikations- och informationsproblem. Andra slutsatser pekar på att skolan, tillsammans med elever och föräldrar, måste formulera gemensamma regler och mål, för att kunna skapa ett positivt skolklimat. Med slutsatserna som utgångspunkt presenteras förslag på hur skolan ska kunna gå vidare med sitt värdegrundsarbete.