I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och nio kvalitativa intervjuer har genomförts med kvinnor som tidigare varit drabbade av förlossningsdepression. Studiens resultat visar att mödrarna uttrycker att det finns ett tydligt modersideal samt att de hade höga förväntningar på föräldraskapet. När kvinnorna under depressionen kände att de inte kunde leva upp till dessa krav och förväntningar, skapade detta i sig negativa känslor såsom skam, skuld och otillräcklighet. Hanteringen av depressionen kunde avse både problem- och emotionsfokuserad coping samt att några av kvinnorna dolde sina negativa känslor bakom en lycklig fasad. Flera av kvinnorna är mycket missnöjda med den hjälp, eller avsaknad av hjälp, de fått från BVC. Detta tyder på en brist i den svenska mödravården trots att Sverige överlag anses vara ett land med goda förutsättningar för nyblivna föräldrar.

In this study emphasis was on pupils’ expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers’ beliefs on their legitimacy and teaching. The study’s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools. These interviews consisted of six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were all aged 18 and selected mainly through a convenience sample. In this study the applied theory derived from four theoretical concepts legitimacy, discourse, stigma and secularization. These theoretical concepts were linked to create a theoretical model. This model was applied in analyzing the material from the interviews. The results showed that the majority of the pupils had expectations on teachers in the subject religion, regarding their beliefs. This meant that if a teacher had a religious belief this was regarded as a deviation from the norms that surrounded the pupils. Pupils were of the opinion that the teacher should keep his beliefs private in his class. The majority of pupils expected the teacher in the subject religion to be objective and neutral. If the teacher should fail to comply with the pupils’ expectations, it would have a negative effect concerning his legitimacy.

Tidigare har ämnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vårt Svenska samhälle. Under de tio senaste åren har det också blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrån ett omedvetet bemötande som grundar sig i förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med observationsstudie är att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen på en förskola. För att uppfylla vårt syfte observerade vi pedagogers bemötande på två avdelningar med videoinspelningar vid av och påklädnadssituationer. Därefter jämfördes pedagogernas bemötande av pojkarna och flickorna på respektive avdelning. Sedan jämfördes avdelningarnas resultat med varandra. Resultaten i vår studie visade att pojkarna och flickorna inte blev bemötta på samma sätt av pedagogerna vid av och påklädnadssituationer av ytterkläder. Det visades istället att pedagogerna bemötte pojkarna och flickorna olika i tamburen på förskolan.

<p>Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap.</p><p>Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på.</p><p>Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.</p>

Föreliggande studie grundar sig på Riksdagens beslut år 2010, att genom en reform avskaffa revisionsplikten för småföretag. Målet med revisionspliktens avskaffande var att minska småföretagens kostnader och administration, men även att förbättra konkurrenssituationen och tillväxtmöjligheterna. Det har gått drygt sju år sedan reformen trädde i kraft i Sverige och Riksrevisionen rekommenderade nyligen att återinföra revisionsplikten. En rekommendation som startade en debatt hos olika branschorganisationer och indikerade att det tycks råda stor oenighet om vilka förväntningar som avskaffandet förde med sig för småföretag, revisorer och berörda myndigheter samt hur dessa förväntningar har uppfyllts. Därmed bedömde vi att detta gap är av nationellt intresse för att närmare undersöka hur reformen för revisionspliktens avskaffande i mindre aktiebolag har uppfyllt förväntningarna från småföretag, revisorer och berörda myndigheter. Detta har vi gjort genom att beskriva, analysera och skapa förståelse för hur reformen har påverkat småföretag, revisionsbyråer och myndigheterna Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten. Studien har anammat en kvalitativ metod där det empiriska underlaget består av intervjuer med tio personer som på olika sätt påverkats av reformen. Dessa personer har valts utifrån tre urvalskategorier: myndigheter (Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten), revisionsbyråer samt branschorganisationer (FAR och Svenskt Näringsliv). Vår studie visar att framförallt arbetsbördan, men även kostnaderna, inte minskat så mycket som det förväntats. Småföretagen har främst påverkats genom en ökad valfrihet att välja de tjänster som de har bäst nytta av. Samtidigt har många småföretag som etablerats innan reformen valt att behålla revisionen. Reformen har därför haft mindre påverkan på dessa befintliga småföretag än vad som uppfattats tidigare. Småföretagens valfrihet har gjort att revisionsbyråerna anpassat sitt tjänsteutbud efter den förändrade efterfrågan. De har även behövt utveckla sin relation till småföretag, leverera mervärde och arbeta mer aktivt för att bibehålla sina revisionsuppdrag. Nya typer av uppdrag, minskat antal revisorer och ökat antal aktiebolag har resulterat i att revisionsbranschen fortfarande har hög arbetsbelastning. Revisionsbyråerna anser att förväntningarna ändå uppfyllts till det bättre. Bolagsverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor har uppfyllts, med försämrad kvalitet på årsredovisningar och redovisning, samt minskat förtroende för aktiebolag. Skatteverkets möjlighet att själva styra sitt behov av kontroll, samt förebyggande och framåtsyftande arbete har gjort att de upplever att reformen uppfyllts till det bättre. Däremot tycks det funnits förväntningar på att andra aktörer skulle möta upp reformen tydligare. Det råder en osäkerhet om vem som bör ansvara för vad, men samtliga respondenter i studien anser att revision i sig gör nytta och har en god funktion. Studien visar att det behöver införas någon form av kontroll i småföretag. Det finns flera tänkbara möjligheter till detta, men det är tydligt att dagens ISA-revision inte passar småföretag.

Denna studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur kvinnor påverkas och svarar upp på förväntningar som förekommer vid en mansdominerad arbetsplats. Trots den svenska framgången inom jämställdhet finns det än idag arbetsplatser som fortfarande är mansdominerade där kvinnorna kan ha svårt att finna sin roll vilket bidrar till fortsatt ojämställd arbetsmarknad. Forskarna har valt en kvalitativ ansats med symbolisk interaktionism och rollidentitet som utgångspunkt. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar inom den svenska Försvarsmakten. Resultatet av studien visade att kvinnorna upplever förväntningar från andra både på fysisk prestation och kunskap vilket leder till höga förväntningar på sig själv. Kvinnorna svarade upp på dessa förväntningar genom att anpassa sig till den mansdominerade kulturen genom att skala av feminint beteende i sin yrkesidentitet. Detta påverkade i sin tur kvinnornas välbefinnande då de upplevde stress, ångest och besvikelse när de inte nådde upp till de förväntningarna.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanläggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden är konkurrensutsatt är det viktigare än någonsin att differentiera sig. För att kunna göra detta och skapa ett mervärde måste konferensanläggningarna förstå kundens förväntningar för att kunna skapa ett så attraktivt tjänstekoncept som möjligt. Detta betyder att det är av vikt för konferensanläggningar att förstå kundens förväntningar på konferensupplevelsen för att skapa ett tjänsteerbjudande som tilltalar både beslutsfattare och konferensdeltagare. Efter en genomgång av litteraturen kring förväntningar på tjänstekontexter har uppsatsförfattarna kommit fram till att det finns begränsad kunskap kring hur ett företag kan utveckla och arbeta med konferenser utifrån deras förväntningar på tjänsteerbjudandet. Studien har för avsikt att besvara problemformuleringen: ”Vilka är kundens viktigaste förväntningar på konferenser och vad påverkar beslutsfattarnas val av konferensanläggning?” För att besvara frågeställningen har fyra stycken syften skapats: 1). Redogöra vad som påverkar beslutsfattarnas val av konferensanläggning. 2). Identifiera och analysera konferensdeltagares förväntningar på konferensupplevelser samt identifiera vilka faktorer som är viktigast för konferensdeltagare i deras förväntningar på en konferens. 3). Skapa en generell modell som utgår från att kategorisera förväntningar i en servicekontext samt en specialiserad modell som kan användas för att redogöra konferensdeltagares förväntningar på konferenser i Umeå. 4). Att empiriskt undersöka om det finns en diskrepans mellan konferensdeltagarnas förväntningar och vad de tycker är viktigt i en konferensupplevelse. För att besvara studiens problemformulering och syften har en kvalitativ förstudie och en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Studiens empiriska data har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen med befintliga teorier som utgångspunkt. De slutsatser som genererades var att konferensanläggningar kan använda den specialiserade modellen med kategoriserade hygien- och motivationsfaktorer för att utveckla sina tjänsteerbjudanden. Däribland finns även ett antal faktorer som definieras som både hygien- och motivationsfaktorer, vilka skildras som några av de viktigaste faktorerna med hänsyn till dess mervärdesskapande egenskaper. Vidare finns olika faktorer i konferensupplevelsen som påverkar kundens normativa förväntningar; ljusa fina lokaler, bra luftkvalitet, pris, tillgång till mat, sociala aktiviteter och gruppövningar, god service, närliggande boende, fungerande logistik, lokal med kapacitet för många personer, och slutligen kompetent och erfaren personal med vara att hantera evenemang. Vidare påverkar information från olika källor beslutsfattarnas förväntningar; word of mouth kommunikation, extern kommunikation, tidigare erfarenheter samt beslutsfattarens egen behovsanalys. Uppsatsförfattarna ser att det finns skillnader mellan kundernas förväntningar och vad de värderar i en konferens. Det finns två faktorer där skillnaden är mest väsentlig och dessa är modern utrustning samt personalen lyssnar på kundens behov.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka ungdomars inställning till sociala medier och hur sociala medier påverkar deras psykosociala välbefinnande och sociala förväntningar. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och fyra frågeformulär som mäter generellt välbefinnande. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att ungdomars inställning till sociala medier är både positiv och negativ, där lättillgängligheten och möjligheten till kontakt beskrivs som positiva aspekter medan näthat, sociala förväntningar och en falsk fasad beskrivs som negativa aspekter av sociala medier. Ungdomar påverkas i stor utsträckning av de sociala förväntningar som sociala medier medför och det psykosociala välbefinnandet uttrycks av ungdomarna bero på hur gott självförtroende man har.

Fetma är idag en global epidemi och i dagsläget dör fler människor av övervikt och fetma med dess komplikationer, än människor som dör av undernäring och bristsjukdomar. Bariatrisk kirurgi är den mest effektiva behandlingen ur ett långsiktigt perspektiv vid svår fetma. Det är av stor vikt för sjukvårdspersonal att bedöma patientens beredskap inför det kirurgiska ingreppet. Syftet med genomförd litteraturstudie var att beskriva patienters förväntningar inför bariatrisk kirurgi. Strukturerad litteratursökning i databaser utfördes och resulterade i 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på förekomst av viktrelaterade förväntningar, förväntningar på hälsa samt sociala och emotionella förväntningar. Patienterna förväntade sig ofta en snabb och stor viktnedgång, ökad social delaktighet samt förbättrat såväl somatiskt som psykiskt mående. Det kirurgiska ingreppet förväntades även bidra till en ökad levnadsglädje. Att sjukvården får ökad kunskap om patienters förväntningar inför bariatrisk kirurgi bidrar till att rätt bedömning görs om lämpligheten för kirurgi för den enskilde patienten samt skapar det underlag för att en individanpassad uppföljning sker efter utfört ingrepp.

Det finns idag en större kännedom om neuropsykiatriska tillstånd hos barn och efterfrågan på neuropsykiatriska diagnosutredningar ökar därför både i Sverige och resten av världen. Det är många gånger läraren som initierar en utredning. För oss som specialpedagoger är det viktigt att känna till vilka förväntningar lärarna har på en ADHD-utredning för att på så sätt bättre kunna bemöta och stötta lärarna i deras arbete med eleverna. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vilka förhoppningar lärare har inför en ADHD-utredning. För att ta reda på detta har vi intervjuat 10 lärare i grundskolan om vilka förväntningar de har på en neuropsykiatrisk utredning av ADHD. Deras svar har sedan tolkats utifrån en fenomenografisk ansats med tematisk analys. I denna studie framkommer att lärarna är överens om att en ADHD-utredning först och främst ska göras om det gagnar eleven. Lärarna förväntar sig därför att en utredning ska leda fram till konkreta metodtips och pedagogiska verktyg. Hälften av lärarna menar också att en diagnos kan innebära utökad resurs till eleven eller till klassen. Några lärare ser diagnosen som ett kvitto på att det de uppmärksammat stämmer. Resultatet visar att det finns en osäkerhet hos lärarna kring hur man bemöter och undervisar elever med diagnosen ADHD.  Det finns en önskan om mer resurser och stöd i arbetet med eleverna. Slutsatsen i vårt examensarbete är att lärare behöver öka sin kunskap om ADHD. Lärarna i vår studie känner en otillräcklighet i mötet med dessa elever. De upplever också ett behov av fler pedagoger i arbetet med eleverna. En inkluderande skola kräver att lärarna är rustade att möta elevers olikheter. För att komma tillrätta med problemet behöver huvudmän och rektorer agera inom skolans frirum, det vill säga styra fördelningen av skolans resurser, samt skapa bättre förutsättningar för lärarna att möta elever med ADHD.