<p>Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig av</p><p>behandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs.</p><p>Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av den</p><p>arbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativ</p><p>semistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelser</p><p>kring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen var</p><p>representerade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma. Samtliga deltagare bodde</p><p>ensamma i lägenhet. De arbetsterapeutiska åtgärder de deltagit i var bostadsanpassning, ADL-träning,</p><p>hjälpmedelsförskrivning samt balansträning. Deltagarna hade fått arbetsterapi mellan 3-10 gånger.</p><p>Intervjuerna analyserades utifrån Malteruds modifiering av Giorgis fenomenologiska analys.</p><p>Analysprocessen ledde fram till olika kategorier. Under området förväntningar på arbetsterapi</p><p>framkom kategorierna Osäkerhet om vad arbetsterapi kunde ge och Hopp om förbättring. Under</p><p>området upplevelser av arbetsterapi framkom Delaktighet, Alienation och God relation till</p><p>arbetsterapeuten. Under området upplevd nytta av arbetsterapi framkom kategorierna Självständighet,</p><p>Meningslöshet och Trygghet. Slutsatser som kunde dras från resultatet var att några deltagare inte</p><p>visste riktigt vad de kunde förvänta sig inför arbetsterapi medan andra väntade sig att bli mer</p><p>självständiga inom ADL eller att få handarbeta. Deltagarna upplevde relationen med arbetsterapeuten</p><p>var avgörande för hur de upplevde arbetsterapin. Att ha fått en förklaring på vad arbetsterapi innebär</p><p>och hur den kan hjälpa deltagaren upplevdes vara viktigt för att kunna vara delaktig i arbetsterapin och</p><p>se mening i behandlingen. Deltagarna tyckte att de blivit mer självständiga efter arbetsterapin och</p><p>kände sig tryggare men några saknade en förklaring om vad arbetsterapi är.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det. Där börjar till och med många lektioner före och slutar efter utsatt tid. Lärare ägnar nästan tre gånger så lång tid till genomgångar på de studieförberedande programmen och under genomgångarna används matematiska termer frekventare än vad det görs på de yrkesföreberedande programmen. Av det innehåll som läraren skriver på tavlan så är tecken och siffror vanligare på de studieförberedande programmen medan ord förekommer i högre utsträckning på de yrkesförberedande programmen. Resultatet pekar på att det finns stora skillnader i hur undervisningen bedrivs mellan inriktningarna. Våra slutsatser är att läraren anpassar sin undervisning beroende på vilket program läraren undervisar.</p>

SAMMANFATTNING Efter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter. Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv. Vår problemformulering lyder: Hur upplever ett företags intressenter revisorns yrkesroll? Huvudsyfte: · Syftet med denna uppsats är främst att få en förståelse för vad företagens intressenter har för förväntningar av revision. Delsyfte: · Vi ska bedöma i vilken utsträckning det finns ett förväntningsgap mellan revisor och ett företags intressenter, diskutera och analysera de strategier som finns för att reducera detta gap. Vårt tillvägagångssätt har varit genom en kvalitativ undersökning med ett deduktivt angreppssätt. Vi har intervjuat fyra intressenter: kreditgivare, kommun, styrelse/företagsledning och en leverantör, och en revisor för att ha någon att jämföra resultaten med. Teoriavsnittet är utformat av tio teorier som kopplas till ämnet revision. Den första delen behandlar en allmän teori om förändringar som sker i samhället, sedan kommer en beskrivelse om revisorns arbetsuppgifter, revisionsprocessen och nyttan med revision. Sedan kommer vi in på teorier om revisorns egenskaper och en mer förklaring vad som innebär med människors förväntningar och hur informationssymmetri kan uppstå mellan olika parter. Slutligen kommer vi in på förväntningsgapet och vilka strategier som föreslås av forskare för att reducera detta gap. Efter vår analys har vi kommit med slutsatsen att respondenternas upplevelse av revisorns yrkesroll inte skiljer sig markant från varandra. Vi ser att intressenterna har en mer övergriplig bild över vad revisionsprocessen innebär men i verkligheten är den mer omfattande. Större delen av intressenterna förväntar sig att revisorn ska upptäcka det som inte visas korrekt och kunna ge förslag på åtgärder såsom förändringar och förbättringar. Trygghet och kunskap är ord som betonas såsom raka svar från revisorn om hur företaget går.

Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig av behandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av den arbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelser kring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen var representerade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma. Samtliga deltagare bodde ensamma i lägenhet. De arbetsterapeutiska åtgärder de deltagit i var bostadsanpassning, ADL-träning, hjälpmedelsförskrivning samt balansträning. Deltagarna hade fått arbetsterapi mellan 3-10 gånger. Intervjuerna analyserades utifrån Malteruds modifiering av Giorgis fenomenologiska analys. Analysprocessen ledde fram till olika kategorier. Under området förväntningar på arbetsterapi framkom kategorierna Osäkerhet om vad arbetsterapi kunde ge och Hopp om förbättring. Under området upplevelser av arbetsterapi framkom Delaktighet, Alienation och God relation till arbetsterapeuten. Under området upplevd nytta av arbetsterapi framkom kategorierna Självständighet, Meningslöshet och Trygghet. Slutsatser som kunde dras från resultatet var att några deltagare inte visste riktigt vad de kunde förvänta sig inför arbetsterapi medan andra väntade sig att bli mer självständiga inom ADL eller att få handarbeta. Deltagarna upplevde relationen med arbetsterapeuten var avgörande för hur de upplevde arbetsterapin. Att ha fått en förklaring på vad arbetsterapi innebär och hur den kan hjälpa deltagaren upplevdes vara viktigt för att kunna vara delaktig i arbetsterapin och se mening i behandlingen. Deltagarna tyckte att de blivit mer självständiga efter arbetsterapin och kände sig tryggare men några saknade en förklaring om vad arbetsterapi är.

Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.Slutsatsen är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.

Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation. I detta ingår att sjuksköterskan använder sina kunskaper och sin omsorg i patientmötet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Alla sjuksköterskor har inte denna förmåga och möter inte patienten med respekt. Attityd och kroppsspråk är de faktorer som anges som signaler på huruvida en sjuksköterska är lyhörd eller ej. Sjuksköterskans förmåga att tolka, urskilja och tillmötesgå patientens uttalade och outtalade behov är också det som framhålls som avgörande för ett framgångsrikt vårdande. Under vårdutbildningen och på arbetsplatser bör betydelsen av ett lyhört förhållningssätt lyftas fram då en ökad medvetenhet om detta sannolikt kan leda till större patienttillfredsställelse och färre anmälningsärenden.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna. Resultatet som förklarats med hjälp av agentteorin och kunskapen kring förväntningar visade att det existerar gap, att parternas kunskapsnivå skiljde sig och att kommunikation var lösningen.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet. Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet. Dessa teorier är relevanta då de hjälper oss att tolka och förstå verkligheten. Med hjälp av åtta intervjuer med pedagoger från olika stadier har vi undersökt deras syn på elevhälsan. Resultaten pekar på att pedagogerna har en samlad bild av elevhälsans uppdrag men att det finns osäkerhet kring vilka professioner som ingår i elevhälsan. Pedagogerna har relativt god kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika professionerna har och deras förväntningar på dem motsvarar de olika arbetsbeskrivningarna. Elevhälsans tillgänglighet är mindre bra vilket påverkar samarbetet mellan elevhälsa och pedagoger där bland annat återkopplingen sköts dåligt. Inte alla nämner rektor som delaktig i elevhälsan och flera av pedagogerna visar missnöje med rektors frånvaro samt de effekter det får på det elevhälsovårdande arbetet.   Nyckelord: Elevhälsa, förväntningar, handledning, kommunikation, professioner, uppdrag

I arbetet mot en hållbar samhällsutveckling spelar näringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen är personer med ansvar för frågorna inom företagen, ett ansvar som återfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förväntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgångspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förväntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar därför på tre närliggande forskningsområden. Valda teorier är Erving Goffman och det dramaturgiska perspektivet, Björn Eriksson och den sociala interaktionen samt Leon Festinger och den kognitiva dissonansen. Ett teoretiskt urval tillämpas i studien och empirin har samlats in genom tio semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med miljöchefer i Sverige. Samtliga var medlemmar i den ideella föreningen Näringslivets Miljöchefer. Resultatet visar att samtliga miljöchefer har någon form av flytande roll, det vill säga ingen distinktion återfinns mellan den privata och professionella rollen. Framförallt strukturella faktorer framkommer som avgörande för rollfördelningen. Samtliga miljöchefer möter ett brett spektrum av förväntningar kopplat till deras yrkesval. Hantering av förväntningarna sker huvudsakligen genom: icke-acceptans och ingen förändring av beteende samt acceptans och förändring av beteende. Förväntningarna och hanteringen av dessa ser inga gränser, utan flyter fritt mellan den privata och den professionella rollen. / In the transition towards a sustainable development the private sector plays an important role. Key actors in this process are environmental managers. The purpose of the study is to examine the interplay between environmental managers' private and professional role, the expectations they encounter and how these are managed. This research area is previously unexplored and the environmental manager is rarely in focus of academic studies. To bridge this gap, our chapter on previous research focuses on adjacent findings. Our theoretical framework is Goffman and the dramaturgical perspective, Eriksson and social interaction, and Festinger and cognitive dissonance. Empirical data was collected through ten semi-structured interviews with theoretically sampled environmental managers in Sweden. We found that all managers have some type of undistinguishable roles and structural factors emerge as crucial for the interplay of roles. All managers in the study face a wide range of expectations related to their career choice. The expectations are mainly managed through: non-acceptance and no change in behaviour, or acceptance and change of behaviour. Expectations and how they are managed sees no boundaries, flowing freely between the private and the professional role.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor: * Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan? I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete. Även den delade vårdnaden som förekommer kring barnet, påverkar hur samarbetet ser ut, bland annat beroende på föräldrarnas respekt för personalens profession. Det framkommer också att föräldrarna anser att det förekommer mycket och flera olika sorters lärande under barnens förskoledag.