Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter. Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap. Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.

Studiens syfte är att undersöka 6-åringars tankar och förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen. I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har inspirerats av en fenomenologisk livsvärldsfilosofi och vi kommer att bearbeta och analysera informanternas uttalanden med hjälp av meningskoncentrering. Vi kommer att bearbeta och analysera informanternas intervjusvar under centrala teman. Lek innefattar många varierande lekområden i 6-åringens livsvärld, miljön i förskolan och hemma. 6-åringen leker ensam ibland, men föredrar att leka med kamrater. Ett intressant resultat var att barnen definierade dataspel, tv-spel och tv tittande som lek, vilket var ett oväntat resultat. 6-åringen har svårt att konkretisera sina förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen, men kan efter sitt första besök i förskoleklassen beskriva miljön och leksakerna.

Uppsatsen syftar till att beskriva några aspekter av könets betydelse i psykoterapi utifrån ett psykoterapeut och patientperspektiv. Sex djupintervjuer genomfördes och analyserades genom fenomenologisk metod. Urvalet bestod av fyra legitimerade psykoterapeuter och två patienter. Psykoterapeuterna utgjordes av två kvinnor, 42 respektive 67år, och två män 59 respektive 64 år. Alla hade över 10 års tjänstgöring som psykoterapeuter. Patienterna utgjordes av en man, 48 år, och en kvinna, 42 år, som bestämt sig för att aktivt välja att få komma till en kvinna respektive en man. Resultatet i denna studie visar på att könet har betydelse i det terapeutiska rummet, att psykoterapeuternas olika tolkningsrepertoarer och syn på kön påverkar deras ställningstaganden i behandlingen, att samstämmigheten psykoterapeuterna emellan i de allra flesta frågor inte följde könet och att alla psykoterapeuterna uppvisar en motsägelsefullhet i sin syn, sitt förhållningssätt och sina förväntningar på kön. Patienternas önskemål om kön överensstämde inte med förväntad personlighetsstruktur. Psykoterapeuterna har en relativt hög ålder och tre av fyra psykoterapeuter finns inom S:t Lukas som har en ideologisk kristen grundsyn när det gäller människosyn och värderingar. De blivande patienterna har tidigare inte gått i psykoterapi. Studien pekar på vikten av vidare och fördjupad forskning av könets betydelse av bl.a. förväntningar och arbetsallians.

År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ”svaga” elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda. Tillsammans formar dessa villkor svensklärarnas skolvardag och ligger till grund för deras förväntningar på speciallärarrollen. Lärarintervjuerna visar på många olika och till vissa delar motstridiga förväntningar på speciallärarrollen. Dessa förväntningar tillsammans med den skolpolitiska styrningen i form av till exempel examensordingen gör att speciallärarrollen kan sägas befinna sig i en legitimitetskonflikt.

The purpose of this study is to investigate and describe the variation in perceptions of demands and expectations of study performance among a group of students at an upper secondary school. The study is inspired by a phenomenographic approach in which variations in perceptions of a phenomenon are of importance. Twelve students at a science program participated and were interviewed in groups of four. The results show that among the students there are several different perceptions of the demands and expectations to perform they felt present in their lives. The most important result is that it is the students' own demands and expectations on their performance and study results that are seen as the most demanding.

Författarnas namn: Christina Stenberg Lovisa Lindberg Titel: Förskoleklassen – i gränslandet mellan förskola och skola.          En studie om omgivningens förväntningar och påverkan på förskoleklassens              pedagogik. Engelsk titel: Pre-school class – at the intersection of pre-school and school                          A study of the expectations and its impact on the pre-school class                           pedagogy.                                                                                       Sidantal: 41 _____________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka och problematisera omgivningens förväntningar på förskoleklassens uppdrag samt undersöka om och i så fall hur dessa förväntningar påverkar förskoleklassens verksamhet. Undersökningsmetod som används är kvalitativ samtalsintervju (intervjuer där respondenter och intervjuare sitter tillsammans och samtalar om frågorna) utifrån ett fast frågeschema med öppna frågor. Intervjufrågorna, ställda till rektorer, förskollärare och föräldrar har bandats. Samtalsintervjuerna är tolkade och analyserade utifrån undersökningens syfte, frågeställningar och litteratur. I studien framkommer det att samtliga respondentgrupper har förväntningar på förskoleklassen och dess uppdrag och att dessa i huvudsak överensstämmer med varandra. Lek, lust och vilja till fortsatt lärande är nyckelord hos samtliga. Resultatet tydliggör att dessa förväntningar inte når förskollärarna som arbetar i förskoleklassen vilket upplevs bidra till ett otydligt och osäkert uppdrag. Framför allt är det bristen på rektorernas uttalade förväntningar som påverkar negativt. Den tydligaste skillnaden i tolkningen av förskoleklassens uppdrag handlar om när barnen anses börja skolan samt vilket samarbete som värderas högst, då några anser skolan som viktigaste samarbetspartner medan andra istället lyfter förskolan som en god förebild

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner. Dessa resultat diskuteras.

Bakgrund Fritidslärarens uppdrag kan ibland uppfattas som oklar för verksamma pedagoger och vårdnadshavare till barnen i fritidshemsverksamheten. Bristande kunskaper om fritidshemmets betydelse kan göra att det hamnar i skymundan av övrig skolverksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka vad verksamma fritidslärare upplever som sitt yrkesuppdrag samt vad vårdnadshavare förväntar sig av verksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metod Metoderna som användes i studien var kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ intervjuundersökning. Vid valet av kvantitativ enkätundersökning önskade vi svar från en större andel verksamma pedagoger. För kvalitativ intervjuundersökning ville vi gå mer på djupet hos vårdnadshavarna för att se vad deras förväntningar innebar. Resultat Studiens resultat visar att vårdnadshavare var nöjda med fritidshemsverksamheten som bedrivs. De förväntade sig att fritidslärarna skall finnas som en stimulerande och främjande faktor för barnens utveckling på fritidshem. Verksamma fritidslärare såg sina främsta uppdrag som stimulans av den sociala och motoriska utvecklingen samt att barnen skall få ha fri lek. Resultatet visar att en kompetent fritidslärare har förmåga att anpassa sig och anpassa aktivitet efter barnens behov samt utveckla barns sociala förmåga.

Revision är ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras på vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, präster och läkare är exempel på sådana professioner. Till exempel behöver en läkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och därmed säger man att läkaryrkets kunskapsbas är tydlig, det vill säga, man vet vad en läkare bör kunna. Vi började fundera på: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas är otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda på vad man bör kunna som revisor. Vi valde att koncentrera oss på revisorsassistenter som endast har arbetat ett par år eftersom vi ansåg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren då de har arbetat ett tag samtidigt som det inte är så länge sedan de utbildade sig och därmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta när de kom ut i arbetslivet. Därför lyder vår uppsats frågeställning: "Vilka kunskaper, färdigheter och andra förmågor är relevanta för revisorsassistenter? För att erhålla vårt empiriska material har vi, efter att studerat fyra sekundära material, gjort sex stycken telefonintervjuer. Målpopulationen blev revisorsassistenter från de större revisions- och redovisningsbyråerna i Sverige. Att inte veta exakt vad det är för slags utbildning och kunskaper som bör läras ut inför revisorsyrket har vi kommit fram till är en bidragande faktor till varför dagens högskolor- och universitets ekonomprogram som riktar sig till blivande revisorer är ganska generella. Att revisionsprofessionen är otydlig leder till en ovisshet om vad som bör läras ut, vilket i sin tur bidrar till att ekonomstudenter istället lär sig lite om mycket. Vi har kommit fram till att detta inte måste ses som en nackdel eller något negativt utan tvärt om. Vi tror snarare att det är en fördel att man som studerande lär sig lite av varje inom ekonomiområdet och att man senare ges möjlighet att genomgå en internutbildning då man kommer ut i arbetslivet och att man på så vis kan specialisera sig till sin arbetsplats inom ett eller flera områden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar med barn i förskoleklassen serpå samverkan. Detta åskådliggörs utifrån två frågeställningar som inriktar sig på vilkaförväntningar och upplevelser förskoleklassföräldrar har på pedagogerna och vilkaförväntningar som ställs på dem. För att undersöka dessa frågor gjordes enenkätundersökning som delades ut till föräldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras på de 17 besvarade enkäter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrån informanternas upplevelser, förväntingar och syn på samverkan.Resultatet visade att informanterna ansåg att samverkan mellan pedagoger och föräldrarvar viktigt. Informanterna framhåller att de deltagit i olika samvekansformer. Enligtvissa av föräldrarna i studien var de viktigaste samverkansformerna i förskoleklassentamburkontakt med pedagogerna, telefonsamtal, vecko- och månadsbrev, enskildasamtal och föräldrarmöten. Informella samverkansformer som var utanför skoltid varnågot som informanter beskrev som väldigt positivt för att skapa gemenskap ochtrygghet mellan pedagoger, andra föräldrar och barn. Informanterna menade att trygghetvar ett viktigt ledord i verksamheten för barnets bästa i deras skolgång. Informanternamenade att de försökte delta i olika samverkansformer som föräldrarna blev inbjudna tilloch att detta sågs som en förväntan från pedagogerna. Informanterna beskrev att det varviktigt att delta i olika samverkansformer för få information om verksamheten.