Detta examensarbete har utförts på SSAB- Tunnplåt i Borlänge under vårterminen 2004 och omfattar 10 veckors arbete.SSAB sköter idag sin kommunikation med distributionslagren via fax, telefon eller e-post. Eftersom detta är ett ganska tidskrävande kommunikationssätt, vill SSAB ha en smidigare och snabbare kommunikationslösning. Den lösning som SSAB vill ha är en extern Web-service-lösning för att upprätta en säker kommunikation med sina distributionslager.Parallellt med byggandet av Web-service-lösningen arbetades en förvaltningsmodell fram. Den beskriver hur förvaltningsorganisationen med dess rutiner kan se ut vid implementering av lösningen.För att skapa en säker förbindelse med Web-servicen skall en webbklient användas som i sin tur anropar en COM+ komponent. Detta för att kunna skicka med certifikatet ifrån webbklienten till webbservern där Web-servicen ligger. COM+ komponenten måste få tillgång till en användarprofil när den kommunicerar med Web-servicen. Detta för att kunna upprätta en SSL-förbindelse i det inledande skedet. SSL-förbindelsen skall läggas i den VPN-tunnel som mVPN tillhandahåller via WSSAL.

<p>Detta arbetes syfte är att göra en jämförelse av olika organisationer och undersöka vad som kännetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranätet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranätet. Även frågan om vem eller vilka som ansvarar för intranätet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jämförelser utifrån problemställningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller är på väg att införa ett intranät, där alla är verksamma inom olika områden.</p><p>Slutsatserna visar att många av de större organisationerna har någon form av organisation runt sitt intranät, för de mindre organisationerna, som även har mindre intranät, är det oftast en eller kanske några som hanterar drift och förvaltning av intranätet. Även i avseende på ansvaret för intranätet visar slutsatserna att det främst är de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranätet.</p>

<p>Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll.</p><p>Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt.</p><p>Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle. Modellen AMS/Cycle är utvecklad i form av en konceptuell, schematiskt grupperad och strukturerad modell med tre olika faser där tio förvaltningssteg ingår. AMS/Cycle är avsedd att bidra till en förenklad/förbättrad styrning och kontroll vid förvaltningsprocessen samt att sänka förvaltningskostnaderna.</p>

Förekomsten av dolda indexfonder har flitigt diskuterats i media den senaste tiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivt förvaltade svenska aktivt förvaltade aktiefonder verkligen är. Detta ska genomföras genom att titta på tre olika aktivitetsmått vilka är active share, aktiv risk och omsättningshastighet. Tidsperioden för denna studie sträcker sig mellan åren 2012-2014. I undersökningen granskas sexton Sverigefonder. Tretton av dessa är aktivt förvaltade och tre indexfonder är med som referens. Alla fonder har SIX Portfolio Return Index som sitt jämförelseindex. Resultatet av denna undersökning visar på att flera av de svenska fonderna inte når upp till önskad aktivitetsnivå. Detta kan innebära att det existerar en stor andel dolda indexfonder på den svenska marknaden.

No description available.

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning.

Sverige har under många år varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svårigheter och problem under åren och år 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik såsom att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsämnet anser att handlingsplanen inte är tillräcklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar. Vi gick ut med en kvalitativ ansats och intervjuade respondenter på kommunal nivå. Empirin och analysen lyfter fram att förvaltningarna vill införa e-tjänster och till viss del arbetar mot e-förvaltning. Däremot är inte handlingsplanen förankrad i verksamheterna. Resultatet av studien visar sig att det inte sker någon omvandling av handlingsplanen till styrning och strategier på förvaltningarna. Däremot visar resultatet att förvaltningarna indirekt arbetar mot e-förvaltning men har inga egna riktlinjer för arbetet. Studien avslutas med riktlinjer som regeringen och förvaltningarna bör beakta för att e-förvaltningsarbetet skall ta fart. / Sweden has for many years been a leader in e-government work and has developed several action plans for the implementation. E-Government efforts have suffered from difficulties and problems over the years and in year 2008 the swedish government launched a new action plan for the e-government work. Although this action plan has been criticized as it is only a vision with no guidance of how e-government work should be realized. Leading researchers also criticized that the action plan is not sufficient enough to support and encourage municipalities in the work to become e-governments. The study aims to examine how the action plan translates into management and strategies in public administrations. We had a qualitative approach and interviewed respondents at the municipal level. Empirical data and analysis highlights that the municipalities want to implement e-services and they are working towards e-government. However, the action plan is not rooted in the municipalities. The results of this study show that there is no transformation or translation of the action plan to management and strategies in the public administration. However, the results show that public administrations indirect work towards becoming e-government but has no proper guidelines for that work. The study concludes with guidelines for the government and the municipalities which they should take in account so that e-government work picks up pace.

Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg aktivitetsgrad. Vi finner att aktivitetsgraden verkar negativt på prestation samt att aktivitetsgrad är bättre på att förutsäga prestation än Tracking Error.

This thesis intends to examine which form of savings, open-end funds and closed-end funds, is most profitable in terms of return and risk. The study aims to appose if Sweden’s economic cycle and market state affects the savings performance. This study outset from a quantitive research method whereafter historical data has been gathered in order to measure return and risk. The thesis performed an exhaustive survey which included 33 open-end funds and ten closed-end funds. The researched period is delimited to the time period 2008-01-01 to 2016-12-31. Open-end funds show that they have a higher systematic return in relation to taken risk. Furthermore, results show that neither form of saving explicitly differ from the different economic cycles and market states.

E-demokrati är ett väl använt begrepp inom den offentliga sektorn. Begreppet dyker ofta upp i sammanhangen med utförandet av offentliga uppgifter med hjälp av IT. Föreliggande studie behandlar begreppet e-demokrati i syfte att undersöka hur e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin i den offentliga sektorn på lokal nivå. Studiens syfte grundas i olika forskningsbehov av begreppet e-demokrati.I studien görs en kvalitativ analys med utgångspunkt i Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och allomfattande medborgarskap. Det empiriska materialet utgörs framför allt av svaren ställt till 290 kommuner i Sverige. Resultatet visar att på att e-demokrati ska uppfattas som helt demokratisk är delvis problematiskt dåbristen påsamtal gör att medborgarna inte kan påverka det slutgiltiga avgörandet eller vad som tas upp på dagordningen.