No description available.

I denna uppsats undersöks hur värderelevansen i nordiska förvaltningsfastighetsbolags redovisning har påverkats i och med införandet av IAS 40,och värdering till verkligt värde den första januari år 2005. Värderelevans mäts i denna studie i styrkan av samvariationen mellan redovisningsposterna eget kapital och resultat och bolagens marknadsvärde. Alla förvaltningsfastighetsbolag som har funnits listade på Nasdaq OMX Nordic small-, mid- och large cap under samtliga av undersökningsåren (2000-2013) ingår i studien. De bolag som har noterats under undersökningsperioden ingår inte i studien, inte heller de bolag som varit registrerade under hela perioden men som bytt företagsinriktning till förvaltningsfastighetsbolag under den undersökta tiden ingår i studien. Den undersökta tidsperioden delas in i tre mindre perioder. En period som representerar läget innan införandet av IAS 40 (år 2000-2004) och två perioder som representerar läget efter (år 2005-2009, år 2010-2013). Studien genomförs med hjälp av multipla regressionsanalyser där de olika perioderna skiljs åt med hjälp av dummy-variabler. Studiens resultat visar att värderelevansen har ökat mellan period 1 och period 2. Däremot har värderelevansen sjunkit för period 3 i jämförelse med såväl period 1 som period 2. Av detta kan slutsatsen dras att värderelevansen var som starkast under period 2. För den modell som valdes (Modell 3) var samtliga variabler signifikanta.

<p>Bakgrund och problemdiskussion: Införandet av att svenska noterade företag måste tillämpa IFRS/IAS i sina årsredovisningar, har inneburit stora förändringar för berörda företags redovisning.</p><p>En av dessa standarder är IAS 40 och dess huvudinnehåll behandlar hur ett företag ska värdera sina förvaltningsfastigheter. Det intressanta i dagens läge är att förvaltningsfastighetsföretagen får göra ett val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värde.</p><p>Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska förvaltningsfastighetsföretag, belägna i olika branscher och geografiska regioner, värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde efter införandet av IAS 40. Vi vill vidare analysera om det finns ett mönster vid fastighetsföretagens val av värderingsmetod.</p><p>Metod: Vi har för avsikt att använda oss av en kvantitativ metod. Anledningen till vårt val av kvantitativ metod är att vi anser att vi kan få fram den mest relevanta och tillförlitliga informationen genom att studera våra valda företags årsredovisningar. Vi har valt att ta med hela populationen av svenska förvaltningsfastighetsföretag som tillämpar IAS 40.</p><p>De sökord som har använts är; IAS 40, förvaltningsfastigheter, fastighetsföretag, värderingsmetod, värderingsmodell, fastighetsvärdering.</p><p>Analys och slutsatser: Eftersom det är en stor del av vår population (19 av 21 företag) som använder kassaflödesmetoden kan vi inte se något samband gällande fastighetsföretagens storlek, bransch, geografisk lokalisering och val av värderingsmetod. De övriga två metoderna, ortsprismetoden och direktavkastningsmetoden, har vi kunnat se vissa mönster vid val av värderingsmetod. Till stor del stämmer vår teori, men inte helt.</p><p>Vi har kommit fram till att i de fall ortsprismetoden och/eller en övrig värderingsmetod används tillsammans med kassaflödesmetoden, så bedömer vi att dessa främst har använts som ett komplement. Detta på grund av att informationen och tillvägagångssättet är begränsat i årsredovisningarna. Det ser vi som ett tecken på att tyngdpunkten i värderingen ligger i kassaflödesmetoden.</p>

<p>Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden. Vår huvudsakliga slutsats av studien är att det subjektiva inslag som de uppskattade marknadsvärderingarna innehåller är problematiskt avseende jämförbarheten mellan fastighetsbolag.</p>

<p>Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på.</p><p>Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Årsredovisningar är våra primärdata. Där tittar vi på bolagen och de siffror de redovisar. Sekundärdata som används är en telefonintervju med börsanalytikern Peter Malmqvist.</p><p>Slutsatser: Företagen använder sig av olika sätt att redovisa justeringarna som de gör vid införandet av IAS 40. Vissa företag klumpar ihop sina siffror med hela IFRS införandet och andra skiljer ut IAS 40 och visar de poster som blir påverkade. De flesta företag får en justering uppåt i deras balansräkningar, resultaträkningar och eget kapital. Det kan bero på en del faktorer. En faktor kan vara att de redovisar olika poster, andra faktorer kan vara vilken typ av förvaltningsfastighet bolagen innehar, vart fastigheterna finns belägna och hur gammal fastighetsbolaget är.</p>

No description available.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gällande värdering avförvaltningsfastigheter. Värdering till anskaffningsvärdet enligt RR 24 ersattes då av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde välja att värdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att värdera till verkligtvärde. Verkligt värde infördes vid en positiv konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hände däremot något som ingen hadeförväntat sig. Den amerikanska bostadsmarknaden kom att kollapsa, vilket senareresulterade i en global finanskris. Marknadssituationen vände dramatiskt och priserna påförvaltningsfastigheter i Sverige kom att falla. Problematiken av finanskrisen kom attleda till ett ifrågasättande om fastighetsbolagen och dess ledning hade värderat ned sinatillgångar i den mån som förväntades av marknaden, då ett flertal analyser antydde attfastigheterna endast hade värderats ned i hälften så stor utsträckning som marknaden irealiteten gjort.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noteradefastighetsbolag har tillämpat IAS 40, i sin värdering av förvaltningsfastigheter underrådande finanskris.Metod: Uppsatsen har bedrivits som en kvalitativ studie. Informationen har erhållits frånpersonliga intervjuer med fyra specialister inom fastighetsvärdering. Studien har pendlatmellan den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen, vilket såledesresulterar i att en abduktiv forskningsmetod har bedrivits.Resultat och slutsatser: Verkligt värde medför att värderingen påverkas av förädling,konjunkturpåverkningar samt till vilket syfte en fastighet innehas. Det bidrar i synnerhettill att en fastighet kan värderas olika beroende på vem som innehar fastigheten och det ärsvårt att bedöma om värderingen är rätt eller fel. Finanskrisens påverkan har bidragit tillatt transaktionerna på fastighetsmarknaden har minskat dramatiskt, då matchningenmellan köpare och säljare inte har existerat. Studien har därmed visat på attvärderingsmetoden verkligt värde blir väldigt teoretiskt i brist på fastighetstransaktioner,då metoden syftar på att uppskatta marknadsvärdet med hjälp av försäljningar avjämförbara objekt. Av en transaktionsfattig marknad har det därmed skapatsvärderingsfrihet för fastighetsbolagens och dess ledning. Att fastighetsbolagen även harvarit sparsamma i sin motivering till nedvärderingarna, har bidragit till att den externaläsaren har fått svårigheter att skapa sig en uppfattning om fastighetsbolagens tolkning avverkligheten, vilket således bör förbättras i framtiden.

<p>Med bakgrund i rådande finanskris och lågkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring värdering till verkligt värde och den specifika tillgång som fokuseras är förvaltningsfastigheter. Syftet med studien är att öka insikten i hur fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde i den aktuella finansiella krisen och lågkonjunkturen samt att synliggöra osäkerheten som finns i tillämpade värderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod använts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv på problematiken i studien har även två sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjälp av en komparativ analysmetod. Referensramens roll för att uppfylla syftet består av tre komponenter där den första syftar till att ge en teoretisk bas till studien medan de andra två använts som ett verktyg för att besvara studiens två frågeställningar. Den sammanfattande slutsatsen av hela studien är att den uppdagade problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i rådande finanskris och lågkonjunktur bottnar i brister avseende transparensen i redovisningsinformationen. Studien har vidare genererat en intressant hypotes att det skulle kunna finnas ett samband mellan hur hög belåningsgrad ett fastighetsbolag har och hur mycket det väljer att skriva ned sina fastigheter.</p>

<p>Under de nio sista veckorna år 2005 genomfördes intervjuer med åtta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas värdering. De svar som erhållits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjänar till att verifiera eller på något annat sätt bidra till att garantera fastighetsvärderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte på efterlevnad av redovisningsreglerna och värderingens förutsättningar. Ett genomgående drag är att fokus ligger på en kontroll av verkligt värdes rimlighet. Det har också konstaterats att kontrollerna varierar beroende på använd värderingsmetod och att erfarna praktiker tycks föredra verkliga värden som grundats på nuvärdesberäknad kassaflödesanalys medan de genomför noggranna kontroller innan den primära värderingsmodellen – ortsprismetod – tillämpas.</p>

<p>Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.</p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade. Vi har valt att studera ett noterat moderbolag, ett dotterbolag till ett noterat moderbolag samt ett onoterat bolag, då dessa har möjlighet att tillämpa olika redovisningsrekommendationer.</p><p>Den teoretiska referensramen grundas i huvudsak på rekommendationer från IAS/IFRS, RR och BFN som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder rörande sådana fastigheter. Vi presenterar även redovisningens kvalitativa egenskaper samt begreppet rättvisande bild.</p><p>Den empiriska undersökningen analyseras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Genom denna undersökning kom vi bland annat fram till att våra respondenter ser både för- och nackdelar med respektive redovisningsmetod. När verkligt värde används är det viktigt att beakta de osäkra faktorer som kan uppkomma vid värdering för att en rättvisande bild skall kunna upprätthållas. Vilken avskrivningsmetod som tillämpas påverkar den rättvisande bilden då fastighetens värde bestäms utifrån anskaffningsvärde.</p>