The International Accounting Standard Board (IASB) introduced an amendment to the International Accounting Standard 39 – Financial Instruments: Recognition and Measurement (IAS 39) and to International Financial Reporting Standard 7 – Financial Instruments: Disclosures (IFRS 7) on 13 October 2008. These amendments allowed entities to reclassify non-derivative financial assets from the fair value option to historical cost. The purpose of this study is to explore how Global Systemically Important Banks (G-SIBs) applied the amendment to IAS 39 since 2008/2009. The study is guided by four main objectives in which the first two objectives explores how the G-SIBs applied the reclassifications during the allowed period, 2008/2009 and the period beyond 2009 when the application of the standard should have been stopped. The study further investigates if any G-SIBs used restatements to circumvent the requirements of the IAS 39 that does not allow reclassifications into and out of the ‘designated as at fair value' category. Finally, the study explores the impacts of the reclassifications on the G-SIBs' ROE and total regulatory capital with the aim to determine if G-SIBs reaped any long-term benefits from the reclassifications and whether any traces of earning and capital management exist in the way G-SIBs applied the amendment to IAS 39. To achieve these objectives a comparative case study approach, which is qualitative in nature/scope was used with 10 G-SIBS forming part of the units of the analysis of the study. The study finds that: (i) 70 percent of G-SIBs reclassified assets during 2008/2009; (ii) a significant improvement on the reported net income was observed with a slight improvement on the return on equity and regulatory capital during 2008/2009, while the long-term impacts on ROE and total capital are insignificant; and (iii) G-SIBs did not restate comparative figures to evade the prohibition on reclassifications into and out of the ‘designated as at fair value' category. As far as can be reasonably established, this kind of study has not been published before for G-SIBs. As such, the study contributes by including the analysis of G-SIBs and the long-term implications of applying the amendment to IAS 39 to the current literature, as well as adding another possible type of a restatement to the financial restatements' literature. All these aspects are currently lacking in the existing literature.

Introduktion: Tidigare studier som utförts visar vilken betydelse värdering till verkligt värde fått för redovisningen. Det har däremot inte jämförts hur värdeförändringen skiljer sig åt mellan noterade och onoterade bolag, samt om eventuella skillnader beror på om externvärdering tillämpas. Vidare är avsikten att undersöka huruvida bolag redovisar större orealiserade uppvärderingar eller nedvärderingar vid värdering till verkligt värde. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur storleken på de orealiserade värdeförändringarna vid värdering till verkligt värde varierar beroende på upp- eller nedvärdering. Vidare är syftet att studera hur de orealiserade värdeförändringarna påverkas beroende på om bolaget är noterat eller inte, samt om bolaget tillämpar externvärdering. Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats, där hypoteser byggts upp ifrån befintlig teori. Genom en tvärsnittsanalys för tre jämförande år har kvantitativ data samlats in för att se vad som kan påverka den orealiserade värdeförändringen vid värdering till verklig värde. Detta har kompletterats med uppföljningsintervjuer för att få en bättre förståelse för hur värderingen påverkas av bland annat externvärdering. Slutsats: Studiens resultat visar att uppvärderingarna vid värdering till verkligt värde var större än nedvärderingarna och att den orealiserade värdeförändringen blev större vid förekomsten av externvärdering. Om bolaget är noterat eller inte hade i studien ingen betydelse för tillgångsvärderingen. / Introduction: Previous studies have shown the impact of fair value. However, there is a lack of comparison in the academic field, between listed and unlisted companies, and how external appraisers affect the fair value. Further, we will also investigate if the appreciations differ in size from the depreciations. Aim: The aim of the study is to examine how the size of the unrealized change in value in fair value accounting differ between appreciations and depreciations, listed and unlisted companies, and if it is affected by external appraisers. Method: The study was conducted through a deductive approach, where the hypotheses derive from existing theories. With a cross-sectional method, three years have been compared using quantitative data, to see what influences the unrealized change in value. To get a better understanding of our results a number of interviews were conducted. Conclusion: The results show that the size of the appreciations was bigger than the depreciations, and the involvement of external appraisers had a positive effect on the unrealized change in value. If the companies were listed or not did not have any impact on the result of our study.

Cette thèse se compose de trois chapitres distincts. Le premier chapitre étudie la tentative d'harmonisation de la réglementation financière et de la divulgation de l'information financière par l'Union Européenne. Ces réglementations financières sont appliquées à travers un ensemble de directives avec un objectif commun. Nous étudions l'impact de ces changements sur l'asymétrie d'information. Nous considérons également le rôle des caractéristiques du pays et des entreprises. Nos résultats montrent que l'asymétrie d'information a diminué après le changement de régime réglementaire de l'UE. Nous démontrons que les pays dont la règlementation antérieure est d'un niveau de qualité élevé avec un système juridique efficient ont connu une réduction d'asymétrie d'information plus importante. Selon les résultats, l'impact des réglementations sur l'asymétrie d'information est plus important pour les entreprises qui avaient un meilleur environnement avant le changement de régime. Le deuxième chapitre étudie l'efficacité de l'utilisation de la juste valeur en comptabilité pour fournir des informations plus pertinentes sur la valeur des banques. Les études pertinence de la valeur ont été menées en quatre étapes. Tout d'abord, nous comparons la pertinence de la valeur des actifs et passifs tels qu'ils sont inscrits dans les bilans. Nous constatons que les actifs et passifs pris à la juste valeur sont plus pertinents pour expliquer la valeur de marché des capitaux propres. En outre, on observe que la crise financière de mi-2008 n'a pas d'impact significatif sur la pertinence des actifs et des passifs pris en FV et, que la qualité de l'audit améliore la pertinence des actifs pris en FV. Dans la deuxième étape, nous nous concentrons sur la mesure de la juste valeur et nous trouvons que les actifs basés sur « marked-to-market » sont plus pertinents que les actifs « marked-to-model » et que la haute qualité de l'audit a un impact positif sur la pertinence des actifs basés sur les niveaux de FV 1 et 2. Dans la troisième étape, nous examinons la pertinence de la valeur incrémentale des justes valeurs, en étudiant la pertinence du contenu de l'information fournie par la différence entre les justes valeurs et les coûts historiques. Pour terminer, nous évaluerons la pertinence des deux modèles que nous proposons en comparant les résultats obtenus au titre de celui de « la juste valeur totale » à ceux obtenus par le modèle « du coût historique ». Dans le troisième chapitre, nous cherchons à savoir dans quelle mesure la juste valeur en comptabilité permet de mesurer l'exposition aux risques prise par les banques. Nous étudions le rôle de la taille des banques et celui de la situation économique du marché financier. Nous démontrons que pour un échantillon global, les ratios d'endettement de coût historique et la GAAP, sont plus liés au risque de la banque que les ratios fondées sur les justes valeurs. Pour les petites banques le ratio de levier financier de la GAAP et du HC expliquent mieux le risque de défaut des banques que le ratio de levier financier de FV, et pour les grandes banques cet ordre s'inverse. Nos résultats fournissent la preuve que, pendant les périodes stables, le ou la GAAP et le ou la HC sont plus pertinentes que le risque par FV. En période de crise cet ordre s'inverse, et les ratios de FV expliquent mieux les attentes du marché concernant le risque de défaut de toutes les banques. / This dissertation consist three distinct essays that study the effectiveness of financial disclosure regulations. The first essay studies the effectiveness of EU regulatory changes aimed to harmonize and enhance EU financial information environment. Unlike literatures that study the adoption of a single regulation, we consider a set of EU regulations that have common objectives. We find that the adoption of these regulation have decreased information asymmetry in financial markets. We also show that the effectiveness of regulatory changes varies across counties. We find that firms that needed the improvement in financial information environment the most benefited the least from implementation of regulations under study. We argue that EU capital market impacts generally attributed to the adoption of IFRS are likely to come from regulatory changes concomitant to IFRS. We then focus on banks and find that EU regulatory changes had a more significant impact on banks than other firms. The second essay studies the effectiveness of fair value accounting in providing more value-relevant information. The value relevance studies have been conducted in four stages. First, we compare the value relevance of assets and liabilities as they are carried in balance sheets and find that assets and liabilities carried at fair value are more value-relevant than those carried at cost. Furthermore, we illustrate that the 2008 financial crisis had no significant impact on the value relevance of FV assets and liabilities. Also high audit quality improves the value relevance of assets carried at FV. Second, we focus on fair value measurement levels and find marked-to-marked fair values to be more value-relevant than marked-to-model fair value assets and high audit quality has a positive impact on value relevance of assets carries at FV levels 1 and 2. Third, we focus on the incremental value relevance of fair values, where we study the value relevance of fair value information over those conveyed by costs data. Finally, we compare the relative value relevance of a full fair value versus full cost accounting. The third essay looks at the risk relevance of fair value accounting. We compare the accounting-based debt ratio with fair values, cost and US GAAP data for explaining market assessments of bank risk. We find that although in overall US GAAP information and cost accounting are more risk relevant than fair values, relative value-relevance of the ratios depends on bank size and general economic condition. During financial crisis and for large banks fair values are more risk-relevant than HC and GAAP. Overall, this dissertation sheds light on the effectiveness of financial regulations regarding information disclosure and the impact of influential factors with an emphasis on banks.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är. Vidare demonstrerar alla finansiella institut en relativt bra konsensus för hur verkligt värde implementeras jämfört med rekommendationerna. Emellertid finns det tydliga skillnader i de underliggande teknikerna för de två huvudmetoderna, framförallt med värderingsunderlaget (vilka inputs som nyttjas) när simuleringar används och i vilken omfattning dessa redovisas. Följaktligen mynnar ovannämnda resultat ut i att det finns utrymmen för förbättringar för värderingskonceptet verkligt värde, eftersom bolagens implementering inte är i linje med ramverkens syfte med finansiella rapporter.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> En undersökning bör göras om hur värderingsmodeller kan erhålla en lämplig trovärdighet inom redovisningen</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar till att öka förståelsen för verkligt värde som värderingskoncept och dess metoder för att värdera finansiella instruments samt problematiken med det. Dessutom har förståelse etablerats för vilka försvårande omständigheter nya instrument medför när de ska värderas till verkligt värde.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna.   Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa.   Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är. Vidare demonstrerar alla finansiella institut en relativt bra konsensus för hur verkligt värde implementeras jämfört med rekommendationerna. Emellertid finns det tydliga skillnader i de underliggande teknikerna för de två huvudmetoderna, framförallt med värderingsunderlaget (vilka inputs som nyttjas) när simuleringar används och i vilken omfattning dessa redovisas. Följaktligen mynnar ovannämnda resultat ut i att det finns utrymmen för förbättringar för värderingskonceptet verkligt värde, eftersom bolagens implementering inte är i linje med ramverkens syfte med finansiella rapporter.   Förslag till fortsattforskning: En undersökning bör göras om hur värderingsmodeller kan erhålla en lämplig trovärdighet inom redovisningen   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att öka förståelsen för verkligt värde som värderingskoncept och dess metoder för att värdera finansiella instruments samt problematiken med det. Dessutom har förståelse etablerats för vilka försvårande omständigheter nya instrument medför när de ska värderas till verkligt värde.

財務報表為制訂授信決策之重要資訊來源，而穩健會計可增加公司財務報表的資訊品質。本研究實證探討當公司採行穩健會計時，是否可降低銀行融資超貸之可能性，使銀行願意為了穩健財務報表的效益，而降低公司需支付的債務融資成本。 本研究以1997至2008年之5,507筆觀察值為研究樣本，依Beaver and Ryan（2005）之分類，將穩健會計衡量指標分為非條件式穩健會計與條件式穩健會計，分析公司會計穩健程度對銀行融資利率的影響，並探討公允價值會計是否會影響條件式穩健會計與銀行融資利率之關聯性。 本研究之主要實證結果顯示，非條件式穩健會計與條件式穩健會計皆與銀行融資利率呈負向關係；公允價值會計之採用與銀行融資利率呈負向關係，且正向影響條件式穩健會計與銀行融資利率之關聯性。非條件式穩健會計與銀行給予融資超貸之風險呈負向關係，但條件式穩健會計與銀行給予融資超貸風險之關聯性並不一致。額外之測試顯示，主要實證發現不因改採其他方式衡量銀行融資利率，或以稅前息前淨利取代稅前息前折舊前淨利衡量超貸風險而有改變。 / Financial statement is one of important resources to credit decisions making. Conservatism increases the quality of financial statement. Based on the definition of types of accounting conservatism, unconditional and conditional, proposed by Beaver and Ryan (2005), and the use of a sample of 5,507 firm-year financial data from 1997 to 2008, this study investigates conservatism effects on the over-loan risks from borrowers through bank loan pricing. The primary empirical findings indicate that a significantly negative association exits between unconditional (conditional) conservatism and bank loan pricing. In addition, a significantly negative association exits between fair-value accounting and bank loan pricing, and the adoption of fair-value accounting affect the association between conditional conservatism and bank loan pricing. Moreover, the result also shows that a significantly negative association exits between unconditional conservatism and the over-loan risks. The analysis of additional tests indicates that the primary findings held when alternative measurements of interest rates are used for proxy variables for bank loan pricing and EBIT is used for proxy variables for EBITDA.

本研究探討我國導入一系列公平價值會計之市場反應，本文分別從市場景氣狀況以及財報品質、盈餘管理及公司治理四個面向檢視資本市場之反應。實證分析顯示，由於公平價值會計的順循環效果，於市場景氣較佳時其異常報酬較高，反之則較低，而金融業順循環效果比一般產業來的強，而財報品質愈差、盈餘管理可能性愈高、公司治理機制愈弱的企業，股票市場對此事件的正向反應愈強，其原因可能為公平價值會計導入將有助於提升財報品質、降低盈餘管理的機會，並減少內外部人資訊不對稱的情況。 本研究結果顯示公平價值會計的採行將有助於財報透明度的提升，避免企業財報隱藏其財報增減值的部分，對投資者是具有效益的，但同時，公平價值會計將財報資訊與市場景氣連結，將造成其財報數值的波動加劇。 / This research from four aspects, business cycle, financial reporting quality, earnings management, and corporate governance, examines that Taiwan stock market reaction to the seventeen events associated with adoption of Fair Value Accounting (FVA). The empirical results reveal that due to Fair Value Accounting’s procyclical effect, when economic is booming the market tends to positively react with FVA and banking industry displays a higher procyclical effect than other industries. The study also finds that with FVA investors tend to have positive reaction on firms’ pre-adoption information with lower financial quality, higher earnings management possibility and weaker corporate governance. The findings suggest that the FVA adaption increased the quality of financial reporting, reduced earning management and decreased information asymmetry. In the meantime, the FVA links financial reporting with business cycle which might aggravate the financial reporting’s fluctuation.

本論文之研究目的係驗證銀行管理當局是透過盈餘平穩化，增加盈餘對於未來盈餘的訊息，抑或是操控會計數字從而降低盈餘品質。本文採用兩種指標衡量盈餘平穩化：裁決性的貸款損失準備與公允價值第二等級與第三等級輸入值。以美國銀行作為本論文的樣本標的，經由實證結果發現，盈餘平穩化程度較高的銀行其股價能反映更多未來盈餘的資訊，顯示著平穩化程度會增加銀行當期盈餘對於未來盈餘的預測能力。除此之外，本文依照銀行規模與業務特性，分別比較大小銀行;商業銀行與儲蓄機構，個別探討盈餘平穩化和盈餘資訊性間的關聯。 / This paper investigates whether bank income smoothing is due to communication of future earnings or opportunism to garble accounting numbers. I adopt two measures of bank income smoothing, i.e., discretionary loan loss provision and Level 2&3 fair value inputs. Using a sample of U.S. banks, I find that higher-smoothing banks’ current stock prices capture more information about their future earnings to a larger extent than those of lower-smoothing banks. Moreover, I separate the bigger banks from the small banks and differentiate commercial banks from saving institutions to particularly investigate the association between income smoothing and earnings informativeness.

Professionell skepsis är en förutsättning för en fungerande revision och för att upprätthålla kvaliteten på revisionen krävs det av revisorerna att vara professionellt skeptiska. Det finns flera faktorer som påverkar hur revisorer kan upprätthålla kvaliteten på revisionen. Bland annat har den tidspress som revisorer utsätts för visat sig ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom revisorer till följd av tidspress kan uppvisa dysfunktionella beteenden som kan innebära att de lägger ner mindre tid än vad som faktiskt behövs för att utföra en bra revision. Vidare finns det en utmaning för revisorer i de situationer där de ska granska verkliga värden om det inte finns några marknadspriser för tillgången eller skulden och redovisning till verkligt värde ska beräknas med hjälp av interna uppskattningar och beräkningar.Tidigare studier har undersökt hur tidspress och granskning av redovisning till verkligt värde påverkar revisionskvaliteten, men inte hur den professionella skepsisen påverkas av dessa två faktorer, trots att professionell skepsis är en förutsättning för en god revisionskvalitet. Tanken med denna undersökning är därför att beskriva och analysera hur revisorers professionella skepsis påverkas av dessa två faktorer. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3477 svenska kvalificerade revisorer varav 132 användbara svar inkom. Enkäten innehöll bakgrundsinformation om respondenten, frågor om revisorers professionella skepsis, granskning av redovisning till verkligt värde samt tidspress. Tillsammans utgjorde dessa basen för studiens analys och slutsats.Utifrån resultatet kan vi konstatera att revisorerna inte upplever särskilt stor tidspress utan tycker att tidsbudgetarna är relativt uppnåeliga trots att revisorerna till viss del agerar på ett dysfunktionellt sätt till följd av den tidspress som förekommer. Vidare pekar resultatet på att revisorer anser att de står inför en utmaning när det gäller granskning av redovisning till verkligt värde. Vi kan dra slutsatsen att varken tidspress eller granskning av redovisning till verkligt värde starkt påverkar revisorers professionella skepsis. Däremot visar resultatet ett svagt negativt samband mellan professionell skepsis och granskning av redovisning till verkligt värde. Den låga svarsfrekvensen på 3,8 procent gör det viktigt att påpeka att studiensslutsatser måste dras med stor försiktighet. / Professional skepticism is a prerequisite for a functioning audit and to maintain the quality of the audit it is required by the auditors to be professionally skeptical. There are several factors that affect how auditors can maintain the quality of the audit. Time budget pressure, for example, has shown to have a negative impact on audit quality since the auditors as a result of time budget pressure may show dysfunctional behavior. This means that auditors may spend less time that is actually required to perform a good audit. Furthermore, there is a challenge for the auditors in auditing fair value measurements if there is no active market for the asset or liability and when the fair value is calculated using internal estimates and calculations.Previous studies have examined how time pressure and audit of fair value measurements have affected audit quality, but not how auditors’ professional skepticism is directly affected by these two factors, despite the fact that professional skepticism is a prerequisite for a good audit quality. The aim of this study is to describe and analyze how the auditor's professionalskepticism is affected by these two selected factors.To answer the aim of the study questionnaires was sent out to a total of 3477 Swedish qualified auditors and we got 132 useful answers. The questionnaire included background information of the respondent, questions about auditor's professional skepticism, audit of fair value measurements and time budget pressure. These questions formed the base of the study's analysis and conclusionThe results indicate that auditors does not experience great time budget pressure but feel that the time budgets are relatively attainable although they still to a certain extent show dysfunctional behavior as a result of time budget pressure. The result also indicates that auditors feel that they face challenges when auditing fair value measurements. Further, we canbased on the result conclude that neither time budget pressure nor audit of fair value measurements strongly influence auditors’ professional skepticism. The results however, show a weak negative correlation between professional skepticism and audit of fair value measurements. The study's low response rate of 3.8 percent means that the results must be interpreted with great caution. / <p>160603</p>

本研究探討台灣於2011年依據IAS 39進行34號公報之第三次修訂實施，採用已發生損失模型後的兩項議題：（1）放款壞帳費用之提列與盈餘波動性以及資本適足率波動性之關聯性，（2）以歷史成本評價之期末金額及以公允價值評價之期末金額，究竟何者對於未來之帳款沖銷與不良債權較具有關聯性。 實證結果顯示，自2011年採用已發生損失模型後盈餘波動性無顯著之變化，且壞帳費用對於盈餘波動性無解釋能力；而自2011年後資本適足率波動性亦無顯著變化，但壞帳費用對於資本適足率波動性有顯著的影響，顯示銀行明顯透過壞帳費用之提列進行資本管理而非盈餘管理。在未來信用損失預測之部分，以歷史成本評價之期末放款金額對於未來之帳款沖銷及不良債權有顯著的負相關，而以公允價值評價之期末放款金額對於未來之帳款沖銷及不良債權卻無解釋能力，可能係因未來帳款沖銷與未來不良債權之發生與放款之帳齡有顯著的關聯性，而與未來可收取之現金流量無顯著之相關。 / This study aims to investigate how Incurred Loss Model affects the recognition of loan loss provisions and the valuation of loans due to the third revision of SFAS No. 34 which was revised based on IAS 39 in 2011. For the recognition of loan loss provisions, it focuses on the relationship with earnings volatilities and capital adequacy volatilities, and for the valuation of loans, it specializes on whether credit loss predicting is related to historical cost accounting or fair value accounting. The result shows that, since the implementation of Incurred Loss Model in 2011, both the adoption of Incurred Loss Model and the loan loss provisions have no significant impact on earnings volatilities. For capital adequacy volatilities, implementing Incurred Loss Model has no effect on capital adequacy volatilities neither. However, the loan loss provisions since 2011 significantly enhance the volatilities of capital adequacy. It reveals that banks use loan loss provisions to manage capitals instead of earnings. For credit loss predicting, loans evaluated with historical cost accounting have significant negative relations with future charge-offs and non-performing loans while loans evaluated under fair value accounting do not have any explanation power. It may suggests that future charge-offs and non-performing loans are related to the aging of loans, but not the future payoffs of loans.