<p>Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde. Hypotesen var att en religiös livsstil påverkar KASAMvärdet. Resultaten blev att de religiösa hade högre KASAMvärde än de ickereligiösa samt att inget statistiskt samband mellan kön och KASAMvärde kunde påvisas. Det bör ligga i samhällens intresse att utröna varför vissa blir sjuka oftare medan andra håller sig mer friska</p>

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller &amp; Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige. Studien visade att det fanns signifikanta skillnader i förhållande till kontrollgrupperna och gruppen interner i personlighetsdraget Vänlighet (p &lt; 0,001). Emellertid var resultatet i faktorn Samvetsgrannhet oväntat, av den orsaken att internerna skattade signifikant högre (p &lt; 0,001) på skalan i jämförelse med kontrollgruppenbestående av studenter. Resultaten i stort, är i linje med tidigare studier, med reservation gällande Samvetsgrannhet. Därtill kan man vara i behov av att utveckla mätinstruments (IPIP) item gällande faktorn Samvetsgrannhet, så dessa är mer anpassande efter undersökt population (interner).

Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ansvaret som påfrestande då ingen längre kontrollerar deras handlingar. De upplever bristfällig kompetens i kliniska färdigheter, organisatoriska procedurer, nya situationer och den nya rollen. Transitionen underlättas av en stödjande omgivning och är avgörande för hur nyutexaminerade möter nya ansvarsområden. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever besvikelse när det inte finns utrymme att utöva holistisk omvårdnad, som de förvärvat kunskap om under studietiden. För att anpassa sig till avdelningens kultur blir de ibland tvungna att släppa egna värderingar. Transitionen är en process och det tar tid att känna trygghet och säkerhet i yrkesrollen. Introduktion bör genomföras tillsammans med utbildade handledare och inte vara tidsbestämd. Fortsatt forskning behövs för att utforma fullgod transition.

Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet. Till följd av detta var syftet med litteraturstudien att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i det professionella samtalet om sexualitet. Litteraturstudien baseras på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet påvisar att kunskap, sjuksköterskans förhållningssätt, kön, kultur, religion, ålder samt såväl organisationens som sjuksköterskans egna prioriteringar är faktorer som både kan underlätta och försvåra för sjuksköterskan i att samtala om sexualitet. Det anses vara av stor betydelse att sexualiteten integreras som ett fullvärdigt ämne i grundutbildningen. Mer forskning krävs kring vad som påverkar svenska sjuksköterskor i deras professionella samtal om sexualitet.

Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.

Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde. Hypotesen var att en religiös livsstil påverkar KASAMvärdet. Resultaten blev att de religiösa hade högre KASAMvärde än de ickereligiösa samt att inget statistiskt samband mellan kön och KASAMvärde kunde påvisas. Det bör ligga i samhällens intresse att utröna varför vissa blir sjuka oftare medan andra håller sig mer friska

Sammanfattning   Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Elva artiklar, nio kvantitativa, en kvalitativ och en mixad kvalitetgranskades och analyserades med manifest innehållsanalys med fokus på likheter och skillnader. Resultat: Fyra sömnstörande huvudgrupper av faktorer identifierades, ljud, ljus, smärta och omvårdnadsåtgärder. Resultatet diskuterades utifrån Hendersons och Erikssons omvårdnadsteorier. Slutsats: I sjuksköterskans kompetens är det viktigt att känna till sömnens fysiologi och sömnstörande faktorer. Kunskapen bör uppmärksammas redan på utbildningsnivå. Vidare forskning om sömn i sjukhusmiljö behövs med tanke på hur vården har utvecklats.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som tidigare viktminskningskunder på Itrim upplever vara avgörande för att lyckas med en varaktig beteendeförändring inom kost och motion. Syftet besvarades utefter följande frågeställningar: Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Metod Valet att göra en kvalitativ intervjustudie grundar sig på att det är deltagarnas subjektiva upplevelser som anses relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Då deras upplevelser granskas utifrån Social Cognitive Theory har studien en deduktiv ansats. Sju kvinnor intervjuades och alla är fortfarande kunder hos Itrim, som motionskunder. Samtliga deltagare har genomgått Itrims viktminskningsprogram under 1 år under perioden 2007-2009. Information och kontaktuppgifter till de kunder som passade in i studiens urval har hämtats från Itrims hälsodatabas och kundregister. Resultat Det finns många olika faktorer som påverkar en långvarig beteendeförändring, både framgångsfaktorer och faktorer som försvårar bibehållandet av vikten, såsom låg upplevd egenkontroll och bristande motivation. Närhet till träningscenter och grönområden underlättar bibehållandet av beteendeförändringen och socialt stöd och förståelse av omgivningen likaså. Självdisciplin, hög grad av egenkontroll och insikten om att det är upp till individen att ha den kosthållning och de motionsvanor som upprätthåller viktminskningen är de personliga faktorer som har störst påverkan. Slutsats Miljömässiga faktorer och sociala faktorer upplevs vara faktorer som underlättar beteendeförändringen medan personliga faktorer upplevs vara helt avgörande. Viktminskningsprogram bör därför vara utformade med de personliga faktorerna i fokus för att förebygga återfall.

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielärares syn på läxor. Fem lärare deltog. Lärarna ser på läxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnesträning. Också syften av fostrande karaktär nämns. En negativ konsekvens av läxor kan vara stress enligt lärarna. Läxarbetet påverkas av en mängd faktorer, centralt är elevens föräldrar. Lärarnas syn på förälderns inverkan diskuteras utifrån kvantitativa forskningsresultat, men också utifrån Bourdieus teori om symboliskt kapital. Förälderns praktiska inverkan i läxarbetet betonas av lärarna. Lärarna ser en skarp gräns mellan arbetstid och fritid, men tycker inte att läxan är problematisk ur det perspektivet och menar sig heller inte ha stort inflytande av skolungdomarnas fritid.

Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger. I de intervjuer vi genomförde talade lärarna inte om läromedlens aktiva roll i syfte att exempelvis utveckla elevens delaktighet i undervisningen, vilket har en framträdande roll i läroplanen för den mål- och resultatstyrda skolan.