<p>Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.</p><p>I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.</p><p>Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata. Resultatet blev fullständiga svar från 94 familjeföretag. I analysen visade det sig att fyra styrelsefunktioner kunde identifieras, närmare bestämt kontroll, hantering av resursberoende, konfliktlösning och beslut, där den senare behandlats som en del av konfliktlösning i teorin.</p><p>I analysen undersöktes samband mellan de tre delarna i familjedimensionen samt de fyra styrelsefunktionerna. Det visade sig finnas samband mellan släktkoefficienten och betoningen på funktionerna kontroll, hantering av resursberoende samt beslut, vilket kan tolkas som att släktrelationerna i styrelsen har betydelse för betoningen på dessa funktioner. Det fanns också samband mellan antalet generationer i styrelsen och betoningen på konfliktlösningsfunktionen. Uppsatsens bidrag är att ha påvisat betydelsen av hur nära släkt styrelseledamöterna är för styrelsens funktioner.</p>

<p>Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en homogen bransch som plastindustribranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande. Studien avgränsades till att endast omfatta företagare från de riktigt små aktiebolagen, mikroföretagen, med 2-9 anställda inom plastindustrin. Urvalet är gjort utifrån</p><p>företagens medlemskap i Svensk Plastindustriförening (SPIF). Företagarna studerades utifrån sina styrelseuppdrag i urvalets plastindustriföretag.</p><p>Ledningsskifte kan utgöra en stor och omvälvande förändring för ett litet företag, vanligen familjeföretag, då ofta både ledning och ägare byts. Vi har därför i studien gjort jämförelser mellan tre grupperingar av företag: de som genomfört ledningsskifte, de som troligen kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid och de som troligen inte kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid, för att se om det fanns några skillnader mellan dessa grupper. Dessa tre grupper studerades utifrån olika dimensioner som antal anställda, omsättning, könsfördelning, styrelsepositioner och kön, mikroföretagens ålder, ledningsstruktur, företagarnas ålder,</p><p>familjeföretagande eller kompanjoner samt multipelt företagande. Det visade sig att det inte förelåg några entydiga skillnader mellan de tre grupperingarna av företag varför vi inte kan se att ledningsskifte har avgörande betydelse för mikroföretag i plastbranschen.</p><p>Studiens resultat visade att det var svårt att se plastbranschens mikroföretagare som en homogen jämförbar grupp då de var mycket olika i sitt företagande trots vissa likheter. Överraskande många företagare kunde beskrivas som multipla företagare, vilket bidrar till svårigheten att se dem som homogen grupp då de är verksamma inom många olika branscher och verksamheter. Detta föranleder oss att se multipla mikroföretagare som ett område som borde studeras närmare.</p>

Under de närmsta 10 till 15 åren uppskattas omkring 180 000 företag behöva genomföra ett generationsskifte eller ett ägarbyte av något slag. Detta pga. det omfattande nyföretagandet som ägde rum under åren efter andra världskriget. Uppskattningsvis, kommer så många som hälften av dessa företag att läggas ned pga. misslyckade ägarskiften. Att detta berör så många som 180 000 företag beror på den demografiska situationen i Sverige, där 40-talisterna allteftersom går i pension. Denna avknoppning beräknas medföra påtagliga företagsförändringar då andra- och tredje generationens företagare tar plats som nya ägare av verksamheterna. De företag som hade sin storhetstid på 40-talet kan idag ha svårigheter att behålla sina marknadsandelar mot den internationella konkurrensen, framför allt från Östeuropa där de branscher, som under 40-talets Sverige dominerade, är à jour idag. Detta anser vi kan vara en ytterligare svårighet företagarna måste ta ställning till inför planeringen och värderingen av en företagsförsäljning eller överlåtelse. Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva hur värdet av ett familjeföretag inom kategorin ägarledda onoterade aktiebolag kan påverkas beroende på vem som utför värderingen, vilken/vilka värderingsmodeller som tillämpas samt beskriva de problem en företagsägare ställs inför vid ett generationseller ägarskifte. Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av företagsvärdering ur värderarnas perspektiv, om värderingsproblematiken och användningen av olika värderingsmodeller i samband med företagsförsäljning. För att garantera att våra frågeställningar besvarades valde vi fokuserade intervjusamtal. Det innebar att intervjuerna var fokuserade på teman i de intervjuades vardag. Intervjuerna var inte strikt strukturerade med standardiserade frågor. Som intervjuare ledde vi respondenterna till vissa teman men inte till bestämda uppfattningar om dessa. Slutsats: Analysen av det empiriska materialet visar att det finns skillnader i en företagsvärdering beroende på vem som utför värderingen, kombinationen av räkenskaper och mjuka värden, vilken bransch personen som värderar tillhör, vilken position densamme innehar och syftet med värderingen. Däremot är valet av värderingsmodell av mindre betydelse. Vidare är den ringa planeringen, och den yngre generationens ovilja att ta över en firma hot mot familjeföretagens överlevnad. / In the forthcoming 10 to 15 years, approximately 180 000 companies are estimated to be in a need of some kind of change in their business ownership. This change is of relevancy nowadays when the business owners of companies, that extensive rose after the world war two, are retiring. Roughly, half of this amount of businesses is estimated to face a company closure depending on failure related to changes in ownerships. The decrease is estimated to result in extensive business changes where the second and third generation company owners are to take over these businesses. Those companies which had their glory days back in the 40th can nowadays face difficulties to keep up with the increasing international competition, especially from the eastern Europe where the state of industry, that dominated in Sweden during the 40th, nowadays are topical. These are some of the complications business owners have to reconsider before planning a business sale or conveyances. Purpose: The purpose with this thesis is to describe how the value of family-owned companies within the of category (owner managed) private companies are affected depending on who is making the estimation, what/which estimation models that are applied and further describing de complications business owners face before a change of generation or business ownership. Method: We chose to apply a qualitative method and made use of qualitative interviews to get a deeper understanding of business valuation through the perspective of a business estimator, valuation difficulties and the usage of different estimation models connected to business sales or conveyances. In order to make sure the problems stated were to be answered, we chose focused interview conversation involving a focus upon certain subjects related to the respondents’ daily rounds and profession. The interviews were not strictly structured with standardized questions. As interviewers, we accompanied the respondents to the chosen subjects without trying to manipulate the respondents’ apprehensions. Conclusion: The analysis of the empirical findings makes it clear there are differences in a business valuation depending on who confirms it, the business estimators focus on accounts versus goodwill, which industry the business estimator are operating in and his/her position in the company, as well as the purpose with the whole business valuation. The choices of estimation models are of fewer relevancies than we thought from the beginning. Insignificant planning and the unwillingness of the following generation to take over the firms are the main threats towards family-owned businesses nowadays.

Nivå Civilekonomuppsats , VT 2011 Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag. Problemformulering Vilka faktorer är det som avgör i vilken utsträckning styrelsens funktioner betonas? Syfte Syftet med arbetet är att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag. Uppsatsens metod Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen, då det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats på ett visst område. Det ges även plats för en induktiv ansats, för att kunna komma åt fler aspekter som teorin inte tar upp. Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tänkas påverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrån vilka faktorer som påverkar styrelsens komposition och funktioner. Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som använts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det också hur det empiriska materialet har analyserats. Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition. Den visar även att VD är negativt korrelerat till konfliktlösning. Studien visar också att styrelsens komposition i form av icke familjemedlemmar är positivt korrelerat till alla tre styrelsefunktioner.

Familjeföretag är den dominerande formen av företag i både USA och Sverige, men endast en tredjedel av alla ”första generationen” familjeföretag förs vidare till nästa generation och endast 15 % av dessa förs vidare till tredje generation. På senare år har det blivit vanligare att företagen säljs vidare utanför familjen men det har inte forskats kring hur kulturen påverkas av ett uppköp av en extern part. Syftet med uppsatsen är att påvisa om och i så fall hur kulturen i ett familjeföretag förändrats vid uppköp av en extern part. För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt, hermeneutiskt tillvägagångssätt använts. Vi har genomfört fallstudier på tre företag där ett före- och efterperspektiv på kulturen har studerats genom kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av forskningen visar att kulturen i tidigare familjeägda företag förändras vid uppköp av en extern part. Hur kulturen förändras beror på de nya ägarnas värderingar, prioriteringar och mål.

Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.

Verksamheten är i behov av en mer balanserad styrning jämfört med nuläget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus på enbart ett till tre mått per perspektiv. Detta då ett fullvärdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i anspråk från ledningsgruppen, som bör lägga sin fokus på att bygga marknad, ta hand om den växande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett väl avvägt balanserat styrkort bör dock kunna användas som hjälp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen.

<p>Under de närmsta 10 till 15 åren uppskattas omkring 180 000 företag behöva genomföra ett generationsskifte eller ett ägarbyte av något slag. Detta pga. det omfattande nyföretagandet som ägde rum under åren efter andra världskriget. Uppskattningsvis, kommer så många som hälften av dessa företag att läggas ned pga. misslyckade ägarskiften. Att detta berör så många som 180 000 företag beror på den demografiska situationen i Sverige, där 40-talisterna allteftersom går i pension. Denna avknoppning beräknas medföra</p><p>påtagliga företagsförändringar då andra- och tredje generationens företagare tar plats som nya ägare av verksamheterna. De företag som hade sin storhetstid på 40-talet kan idag ha svårigheter att behålla sina marknadsandelar mot den internationella konkurrensen, framför allt från Östeuropa där de branscher, som under 40-talets Sverige dominerade, är à jour idag. Detta anser vi kan vara en ytterligare svårighet företagarna måste ta ställning till inför planeringen och värderingen av en företagsförsäljning eller överlåtelse.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva hur värdet av ett familjeföretag inom kategorin ägarledda onoterade aktiebolag kan påverkas beroende på vem som utför värderingen, vilken/vilka värderingsmodeller som tillämpas samt beskriva de problem en företagsägare ställs inför vid ett generationseller</p><p>ägarskifte.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av företagsvärdering ur värderarnas perspektiv,</p><p>om värderingsproblematiken och användningen av olika värderingsmodeller i samband med företagsförsäljning. För att garantera att våra frågeställningar besvarades valde vi fokuserade intervjusamtal. Det innebar att intervjuerna var fokuserade på teman i de intervjuades vardag. Intervjuerna var inte strikt strukturerade med standardiserade frågor. Som intervjuare ledde vi respondenterna till vissa teman men inte till bestämda uppfattningar</p><p>om dessa.</p><p>Slutsats: Analysen av det empiriska materialet visar att det finns skillnader i en företagsvärdering beroende på vem som utför värderingen, kombinationen av räkenskaper och mjuka värden, vilken bransch personen som värderar tillhör, vilken position densamme innehar och syftet med värderingen. Däremot är valet av värderingsmodell av mindre betydelse. Vidare är den ringa</p><p>planeringen, och den yngre generationens ovilja att ta över en firma hot mot familjeföretagens överlevnad.</p> / <p>In the forthcoming 10 to 15 years, approximately 180 000 companies are estimated to be in a need of some kind of change in their business ownership. This change is of relevancy nowadays when the business owners of companies, that extensive rose after the world war two, are retiring. Roughly, half of this amount of businesses is estimated to face a company closure depending on failure related to changes in ownerships. The decrease is estimated to result in extensive business changes where the second and third generation company owners are to take over these businesses. Those companies</p><p>which had their glory days back in the 40th can nowadays face difficulties to keep up with the increasing international competition, especially from the eastern Europe where the state of industry, that dominated in Sweden during the 40th, nowadays are topical. These are some of the complications business owners have to reconsider before planning a business sale or conveyances.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe how the value of family-owned companies within the of category (owner managed) private companies are affected depending on who is making the estimation, what/which estimation models that are applied and further describing de complications business owners face before a change of generation or business ownership.</p><p>Method: We chose to apply a qualitative method and made use of qualitative interviews to get a deeper understanding of business valuation through the perspective of a business estimator, valuation difficulties and the usage of different estimation models connected to business sales or conveyances. In order to make sure the problems stated were to be answered, we chose focused interview conversation involving a focus upon certain subjects related to the respondents’ daily rounds and profession. The interviews were not strictly structured with standardized questions. As interviewers, we accompanied the respondents to the chosen subjects without trying to manipulate the respondents’ apprehensions.</p><p>Conclusion: The analysis of the empirical findings makes it clear there are differences in a business valuation depending on who confirms it, the business estimators focus on accounts versus goodwill, which industry the business estimator are operating in and his/her position in the company, as well as the purpose with the whole business valuation. The choices of estimation models are of fewer relevancies than we thought from the beginning. Insignificant</p><p>planning and the unwillingness of the following generation to take over the firms are the main threats towards family-owned businesses nowadays.</p>

<p>Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.</p>

<p>Verksamheten är i behov av en mer balanserad styrning jämfört med nuläget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus på enbart ett till tre mått per perspektiv. Detta då ett fullvärdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i anspråk från ledningsgruppen, som bör lägga sin fokus på att bygga marknad, ta hand om den växande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett väl avvägt balanserat styrkort bör dock kunna användas som hjälp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen.</p>