Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en homogen bransch som plastindustribranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande. Studien avgränsades till att endast omfatta företagare från de riktigt små aktiebolagen, mikroföretagen, med 2-9 anställda inom plastindustrin. Urvalet är gjort utifrån företagens medlemskap i Svensk Plastindustriförening (SPIF). Företagarna studerades utifrån sina styrelseuppdrag i urvalets plastindustriföretag. Ledningsskifte kan utgöra en stor och omvälvande förändring för ett litet företag, vanligen familjeföretag, då ofta både ledning och ägare byts. Vi har därför i studien gjort jämförelser mellan tre grupperingar av företag: de som genomfört ledningsskifte, de som troligen kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid och de som troligen inte kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid, för att se om det fanns några skillnader mellan dessa grupper. Dessa tre grupper studerades utifrån olika dimensioner som antal anställda, omsättning, könsfördelning, styrelsepositioner och kön, mikroföretagens ålder, ledningsstruktur, företagarnas ålder, familjeföretagande eller kompanjoner samt multipelt företagande. Det visade sig att det inte förelåg några entydiga skillnader mellan de tre grupperingarna av företag varför vi inte kan se att ledningsskifte har avgörande betydelse för mikroföretag i plastbranschen. Studiens resultat visade att det var svårt att se plastbranschens mikroföretagare som en homogen jämförbar grupp då de var mycket olika i sitt företagande trots vissa likheter. Överraskande många företagare kunde beskrivas som multipla företagare, vilket bidrar till svårigheten att se dem som homogen grupp då de är verksamma inom många olika branscher och verksamheter. Detta föranleder oss att se multipla mikroföretagare som ett område som borde studeras närmare.

Sammanfattning Problemformulering: Vilka upplevda effekter har belöningssystem på agent- och principalproblem i en ledningsgrupp i svenska medelstora familjeföretag och hur är de uppbyggda? Syfte: Syftet är att undersöka hur uppbyggandet av belöningssystem till ledningsgruppen egentligen ser ut i svenska medelstora familjeföretag och vilka upplevda effekter det har på agent- och principalproblemen. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi ger en överblick på hur vi har diskuterat oss fram till valen av metoderna samt det värde de tillför uppsatsen. Teoretisk referensram: I kapitlet presenterar vi tillämpning av teorier, begrepp och modeller som används i studien. Vi ger en förklaring på begreppen som rör studier om familjeföretag, agent- och principalteorin, belöningssystem och deras samverkan med varandra. Dessa mynnar senare ut i en övergripande modell som förklarar vår problemformulering. Den teoretiska referensramen ligger senare till grund för analysen av det empiriska materialet. Empirisk metod: I kapitlet förklarar vi hur undersökningen och insamlandet av material har gått till på ett metodiskt empiriskt sätt. I kapitlet presenteras de delaktiga företagen, tillvägagångssätt och urvalsramen. Datamaterialet består av en primär karaktär som skapats via intervjuerna. Empirisk referensram: Här presenteras insamlad fakta utifrån våra djupintervjuer med respondenterna. Slutsats: Studien visar att belöningssystemets uppbyggnad och upplevda effekter i en ledningsgrupp är starkt beroende på graden av upplevda agent- och principalproblem. De altruistiska motiven i familjeföretag är för utbredda för att helt och hållet elimineras.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag. I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning. Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata. Resultatet blev fullständiga svar från 94 familjeföretag. I analysen visade det sig att fyra styrelsefunktioner kunde identifieras, närmare bestämt kontroll, hantering av resursberoende, konfliktlösning och beslut, där den senare behandlats som en del av konfliktlösning i teorin. I analysen undersöktes samband mellan de tre delarna i familjedimensionen samt de fyra styrelsefunktionerna. Det visade sig finnas samband mellan släktkoefficienten och betoningen på funktionerna kontroll, hantering av resursberoende samt beslut, vilket kan tolkas som att släktrelationerna i styrelsen har betydelse för betoningen på dessa funktioner. Det fanns också samband mellan antalet generationer i styrelsen och betoningen på konfliktlösningsfunktionen. Uppsatsens bidrag är att ha påvisat betydelsen av hur nära släkt styrelseledamöterna är för styrelsens funktioner.

Bakgrund: Företag har en stark påverkan på globala samhällsbeteenden och attityder. Ett företags ekonomiska styrkor och de val företaget gör har en stor inverkan på arbetsförhållanden, miljö, ekonomi och samhällen de verkar inom. Följaktligen är företagens sociala ansvar ett viktigt inslag i den sociala och miljömässiga utvecklingen. I och med att familjeföretag är den mest dominerande företagsformen i världen blir deras insatser betydelsefulla för miljön och samhället. Forskningsfråga: Varför väljer små respektive medelstora svenska familjeföretag att arbeta med CSR?   Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera olika CSR-arbeten som små respektive medelstora svenska familjeföretag arbetar med och utifrån det, undersöka varför dessa familjeföretag använder sig av CSR. Fokus ligger på att studera motiven till deras val att använda sig av CSR.   Metod: Denna studie har genomförts genom en komparativ flerfallstudie. Fyra små och medelstora svenska familjeföretag har varit grund till empirin. Empirin har till största del bestått av intervjuer men intervjuer har kompletterats med material från årsredovisning, lokaltidningar och hemsidor. Slutsats: Studiens resultat visar att de undersökta familjeföretagen arbetar med bland annat sponsring, välgörenhet, användning av miljöprodukter osv. Dessa familjeföretag har flera olika motiv till varför de arbetar med CSR.  De mest betydande motiven är att allmänheten förväntar sig att familjeföretag ska ta sitt ansvar gentemot samhället. Dessutom sätter myndigheter vissa krav som företag blir tvungna att följa för att få fortsätta vara verksamma. Familjeföretag arbetar med CSR för att de vill få något tillbaka från samhället i form av lojalitet eller marknadsandelar. Familjeföretagen vill att deras medarbetare ska vara lojala mot företagen genom att medarbetarna känner sig stolta att deras arbete bidrar till någonting bra i samhället. familjeföretagen arbetar med CSR för att stärka sin identitet, sitt rykte och sin image. Nyckelord: Familjeföretag, Corporate Social Responsibility, samhällsansvar / Background: Companies have a strong impact on global social behaviors and attitudes. The economic strengths and the choice of enterprises have a great impact on working conditions, environment, economy and the communities in which they operate. Consequently, Corporate Social Responsibility is an important component of social and environmental development. As family businesses are the most dominant forms of enterprises in the world, their efforts are therefore important for both environment and society. Research question: Why do small and medium-sized Swedish family businesses choose to work with CSR? Purpose: The purpose of this study is to identify the various CSR activities in Sweden that small and medium-sized family businesses work with and the reason these family businesses make use of CSR. The focus is on studying the reasons for their choices of implementing CSR based on the first survey activities. Method: This study has been carried out through a comparative multi-case study. Four small and medium-sized Swedish family businesses form the basis of empirical data. The empirical data has largely consisted of interviews, supplemented with material from annual reports, local newspapers and websites.   Conclusion: The study results show that the examined family businesses work with sponsorship, charity, use of green products, etc. These family businesses have different reasons for why they work with CSR. One of the most important motives is that the public expects the family businesses to take their responsibility towards society, since authorities put certain requirements that companies will have to follow in order to continue to operate. Furthermore family businesses are working with CSR because they want to get something back from society in the form of loyalty or market shares. Family businesses want their employees to be loyal to the business by making employees feel proud that their work contributes to something good in society. Family businesses are working with CSR to strengthen their identity, reputation and image. Keywords: Family business, family firms, Corporate Social Responsibility

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet. Syftet är också att belysa vilka mönster som finns gällande det givna handlingsutrymmet, preciserat som likheter och skillnader mellan ekonomerna i familjeföretagen. Dessa syften har lett oss till forskningsfrågan; Hur upplever ekonomen i familjeföretaget sitt handlingsutrymme i redovisningsarbetet och vilka mönster finns i det givna handlingsutrymmet? Genom att använda en abduktiv ansats fungerar teorier så som agentteorin, ekonomens handlingsutrymme, ekonomens roll, familjeföretagande och beslutsfattande som inspirationskälla för att hitta orsaker som indikerar på hur ekonomens handlingsutrymme gällande redovisningsarbetet i familjeföretag påverkas av olika faktorer. För att kunna få en förståelse för detta utfördes en kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att det visar sig att samtliga ekonomer i de aktuella familjeföretagen upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl för att de ska kunna sköta sina redovisningsuppgifter regelmässigt rätt. Däremot får ekonomen inte särskilt mycket handlingsutrymme vad gäller företagets ekonomiska verksamhetsbeslut, detta för att kontrollen hålls nära familjen vilket lämnar lite utrymme för ekonomen att bidra med sin ekonomiska erfarenhet och kunskap utanför redovisningsarbetet. I vissa fall finns det en kamp mellan familjen och rättesnöret vad gäller ekonomens handlingsutrymme i redovisningsarbetet, där ekonomen väljer att följa företagsnormer så länge denne kan hitta en förklaring till det moraliska dilemmat som ekonomen hamnat i. / The discretion can differ widely among economists and there are both internal and external factors affecting the economists’ discretion. The degree to which discretion is given depends largely on the environment, the organization and the individual. Family business involves an emotional interaction between the family members, who may comprise different positions in the company, which affects both family members' professional- and familial relationships. Family businesses are associated with a reluctance to consult external financial expertise in different key economic decisions even if external economists usually reduce the financial risk through their knowledge and experience. The purpose of the study is from abroad the family business economist, who does not belong to the family, explore what room for maneuver the economist has regarding accounting work in family businesses. It also aims to highlight the patterns that apply the given maneuver, specified the similarities and the differences between the economists in the family businesses. These purposes have led us to the research question; how do economists in family businesses experience their discretion in their accounting work and what patterns exists in the given maneuver? By using an abductive approach, theories such as agent theory, the economist's discretion, the economist's role, family business and decision-making works as a source of inspiration to find causes and trends on how the economist's discretion regarding accounting work in the family business is affected by various factors. In order to gain an understanding of this, a qualitative study was performed based on semi-structured interviews. The conclusion of the study is that it proves that all the economists in the current family firms perceive that their discretion is more than enough to be able to manage their accounting data regularly right. In contrast, the economist has not much room for maneuver in terms of its financial business decisions. In order to hold the control close to the family, they leave small space for the economist to contribute their financial experience and knowledge outside accounting work. In some cases there is a struggle between family and regulations when it comes to the economist's discretion in accounting work. The economist chooses to follow company norms as long as she can find an explanation of the moral dilemma she ends up in.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet. Syftet är också att belysa vilka mönster som finns gällande det givna handlingsutrymmet, preciserat som likheter och skillnader mellan ekonomerna i familjeföretagen. Dessa syften har lett oss till forskningsfrågan; Hur upplever ekonomen i familjeföretaget sitt handlingsutrymme i redovisningsarbetet och vilka mönster finns i det givna handlingsutrymmet? Genom att använda en abduktiv ansats fungerar teorier så som agentteorin, ekonomens handlingsutrymme, ekonomens roll, familjeföretagande och beslutsfattande som inspirationskälla för att hitta orsaker som indikerar på hur ekonomens handlingsutrymme gällande redovisningsarbetet i familjeföretag påverkas av olika faktorer. För att kunna få en förståelse för detta utfördes en kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att det visar sig att samtliga ekonomer i de aktuella familjeföretagen upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl för att de ska kunna sköta sina redovisningsuppgifter regelmässigt rätt. Däremot får ekonomen inte särskilt mycket handlingsutrymme vad gäller företagets ekonomiska verksamhetsbeslut, detta för att kontrollen hålls nära familjen vilket lämnar lite utrymme för ekonomen att bidra med sin ekonomiska erfarenhet och kunskap utanför redovisningsarbetet. I vissa fall finns det en kamp mellan familjen och rättesnöret vad gäller ekonomens handlingsutrymme i redovisningsarbetet, där ekonomen väljer att följa företagsnormer så länge denne kan hitta en förklaring till det moraliska dilemmat som ekonomen hamnat i. / The discretion can differ widely among economists and there are both internal and external factors affecting the economists’ discretion. The degree to which discretion is given depends largely on the environment, the organization and the individual. Family business involves an emotional interaction between the family members, who may comprise different positions in the company, which affects both family members' professional- and familial relationships. Family businesses are associated with a reluctance to consult external financial expertise in different key economic decisions even if external economists usually reduce the financial risk through their knowledge and experience. The purpose of the study is from abroad the family business economist, who does not belong to the family, explore what room for maneuver the economist has regarding accounting work in family businesses. It also aims to highlight the patterns that apply the given maneuver, specified the similarities and the differences between the economists in the family businesses. These purposes have led us to the research question; how do economists in family businesses experience their discretion in their accounting work and what patterns exists in the given maneuver? By using an abductive approach, theories such as agent theory, the economist's discretion, the economist's role, family business and decision-making works as a source of inspiration to find causes and trends on how the economist's discretion regarding accounting work in the family business is affected by various factors. In order to gain an understanding of this, a qualitative study was performed based on semi-structured interviews. The conclusion of the study is that it proves that all the economists in the current family firms perceive that their discretion is more than enough to be able to manage their accounting data regularly right. In contrast, the economist has not much room for maneuver in terms of its financial business decisions. In order to hold the control close to the family, they leave small space for the economist to contribute their financial experience and knowledge outside accounting work. In some cases there is a struggle between family and regulations when it comes to the economist's discretion in accounting work. The economist chooses to follow company norms as long as she can find an explanation of the moral dilemma she ends up in.

Vi lever i en tid där allt fler företag insett vikten av att ta ansvar över vår planet och där ett ansvarstagande utöver det ekonomiska har blivit en naturlig del i deras arbete. Konsumenterna vill i större utsträckning göra medvetna val och efterfrågar mer information om hållbarhet från företag. Samtidigt är många företag oroliga över att bli anklagade att ha underliggande motiv för sin CSR-kommunikation. Denna svåra balansgång som företagen ställs inför har under de senaste åren varit ett populärt forskningsområde. Något som dock studerats mindre är huruvida ett företags ägarstruktur påverkar hur CSR-kommunikationen mottas. Familjeföretag har en ägarstruktur som kan påverka deras förutsättningar att arbeta med hållbarhet. De har sällan samma kortsiktiga avkastningskrav på sig som exempelvis ett börsnoterat företag har, vilket medför möjligheten att engagera sig i aktiviteter som företaget själva finner betydelsefulla. Med detta som bakgrund har denna uppsats frågeställningen: Hur uppfattar konsumenter CSR-kommunikation från familjeföretag? Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för vad som påverkar konsumenters uppfattningar av familjeföretags CSR-kommunikation. Detta för att få insyn i hur ett familjeföretag kan utforma hållbarhets-kommunikation som genererar positiva reaktioner. Frågeställningen angrips genom ett samarbete med familjeföretaget Polarbröd, som får stå som praktiskt exempel, vilket ger studien en ytterligare dimension. Vilken påverkan familjeföretags ägarstruktur har på konsumenters uppfattningar om CSR-kommunikation undersöks i denna uppsats i kombination med andra potentiella påverkansfaktorer. Vidare undersöks konsumenters preferenser gällande hur CSR-kommunikationen ska utformas och levereras. Det empiriska material som ligger till grund är två fokusgrupper med sex respektive sju deltagare samt en webbenkät som 532 respondenter fullständigt besvarat. Följaktligen har både kvalitativ och kvantitativ metod använts för att besvara problemformuleringen. Av de resultat vår studie utmynnat i framgår det att vissa faktorer påverkar mer än andra. Den av dessa faktorer som påverkar mest är hur länge ett familjeföretag har funnits. Vidare tyder våra resultat på att konsumenternas uppfattningar av familjeföretags CSR-kommunikation påverkas positivt när företagsledare öppet berättar om sitt hållbarhets-engagemang. Konsumentattribut som ålder och hållbarhetsintresse har även påvisats ha en viss inverkan på hur konsumenter uppfattar hållbarhetskommunikation från familje-företag. Resultatet visar vidare att produktmärkningar är en viktig del för konsumenters uppfattningar av hållbarhetsinformation. Branschen och företagets storlek visade sig inte ha något samband med konsumenternas uppfattningar om familjeföretags CSR-kommunikation. Andra slutsatser som studien resulterat i är att trovärdigheten för familjeföretaget stärks med en transparent hållbarhetskommunikation. Vidare vill konsumenter helst ta del av CSR-kommunikation via familjeföretags hemsidor och produktförpackningar. Det framgår även att konsumenter föredrar konkret CSR-kommunikation. Studien har visat att fler faktorer än de som utvärderats i denna uppsats påverkar hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation från familjeföretag eftersom att frågan är så pass subjektiv och komplex. Sammantaget har trovärdighet, öppenhet och enkelhet identifierats som tre nyckelområden som tillsammans påverkar hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation från familjeföretag.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om familjeägande i aktiebolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien omfattar nyemissioner annonserade åren 2015 till 2019. Urvalet består av 73 observerade annonseringar om nyemissioner av familjeföretag respektive 76 av ickefamiljeföretag. En eventstudie används för att studera avvikelseavkastningen för studiens eventfönster. För att undersöka om avvikelseavkastningen vid annonsering om nyemission skiljer sig mellan familjeföretag och icke-familjeföretag genomförs ett jämförande t-test samt en multipel regressionsanalys. Resultaten från eventstudien visar att marknaden generellt sett reagerar negativt vid annonsering om nyemission, vilket även bevisats i tidigare studier. Genom regressionsanalysen finner studien inga resultat som kan statistiskt bevisa att familjeägande har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien indikerar däremot på att det finns en skillnad i avvikelseavkastningarna mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, dock återfinns inte statistisk bevisning om att det är familjeägande som förklarar den skillnaden.

Syftet med denna studie är undersöka hur utdelningsnivån hos familjeägda företag i svenska börsmarknaden utvecklats under åren 2010-2019. Vidare observeras huruvida svenska familjeföretagens utdelningsandel förhåller sig gentemot Australien, Asiatiska- och Europeiska länderna. Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsansats och med ett fokus på ett icke-sannolikhetsurval som består av börsnoterade företag som är noterade på Nasdaq OMX Nordic. Den inhämtade datan har samlats från företagens årsredovisningar och finansiella databasen, Börsdata. Utifrån undersökningens empiri och analys kan det konkulderas att utveckling av utdelningar och nettoresultaten hos svenska familjeföretag uppvisade likheter till studiens teoretiska referensram, Lintners modell och Modigliani & Millers irrelevans teori. Utdelningsandelen hos svenska börsnoterade familjeföretag uppnådde procentuellt högre utdelningsandel i jämförelse med Australien, Asiatiska- och Europeiska länderna.