Bakgrund Barn på hem för vård eller boende (HVB-hem) har rätt till individanpassad och näringsrik mat. Forskning har visat att ett antal problem hindrar en god måltidssituation på HVB-hem. Exempelvis beskrivs avsaknad av kunskap för att planera och laga näringsriktiga måltider samt att personalen inte lyssnat till barnens önskemål.  Syfte Syftet var att utveckla ett sex-veckors måltidsschema anpassat till de barnfamiljer som bor på det aktuella HVB-hemmet i denna uppsats. För att måltidsschemat skulle passa det aktuella HVB-hemmet var syftet vidare att studera vilka förutsättningar som fanns för tillagning av måltider.  Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på det aktuella HVB- hemmet. Data transkriberades och analyserades enligt Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat Respondenterna lyfte både gynnsamma och mindre gynnsamma förutsättningar för matlagning. Verksamheten hade en generös matbudget som gjorde det enklare att tillgodose samtliga familjers behov samt god kunskap vad gäller specialkost av olika slag. Däremot upplevde respondenterna att matlagningsmiljön snabbt kunde bli stressig då personalen inte hade en specifik tid avsatt till matlagningen då övriga arbetsuppgifter på verksamheten skulle skötas parallellt. Personalen såg matlagningen som ett viktigt, pedagogiskt tillfälle att rusta upp familjerna inför att klara sig på egen hand i framtiden. Med resultatet som utgångspunkt skapades sedan ett sex veckors måltidsschema till HVB-hemmet.  Slutsats HVB-hemmets förutsättningar för matlagning på HVB-hemmet var i vissa avseenden goda men personalen ställdes även inför flera olika utmaningar. I och med dessa utmaningar är det orimligt att denna yrkesgrupp inte erbjuds någon matlagningsutbildning. Mer forskning krävs för att komma underfund med HVB-hems matlagningsrelaterade förutsättningar.

Bakgrund  När ett barn drabbas av cancer, drabbas hela familjen. Detta betyder att om en individs livssituation förändras kommer detta påverka livet för alla inkluderade. Därför är det essentiellt att familjen och omvårdnaden betraktas som helhet. Hopp har visat sig ha en stor betydelse inom cancervården och för tillfrisknandet. Däremot kan avsaknaden av hoppet få konsekvenser som nedstämdhet, nedsatt motivation och minskad följsamhet i behandlingen.  Bakgrunden visar att sjuksköterskan är den profession som ter sig bäst lämpad i främjandet och bibehållandet av hoppet.  Syfte  Syftet var att beskriva familjers upplevelser av hopp i vården av ett cancersjukt barn.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar. Tolv vetenskapliga artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL samt fem stycken via en manuell sökning. Det totala antalet artiklar kvalitetsgranskades och genomgick sedan en integrerad analys.  Resultat  Flertalet familjer upplevde hoppet som konstant och den viktigaste faktorn i vården av ett cancersjukt barn. Däremot kunde familjer även uppleva att hoppets intensitet varierade beroende på vad som inträffade under behandlingen. Variationens intensitet beskrevs utifrån en hög hoppfullhet som resulterade i minskade ångestsymtom medan en låg hoppfullhet orsakade depression och ångest. Familjers upplevelser av vilka faktorer som främjade hoppet var framförallt ett empatiskt och förstående bemötande, stöd från närstående och vårdpersonal samt sanningsenlig information och kunskap om sjukdomen.  Slutsats  Alla familjer till ett cancersjukt barn upplever att hoppet har en signifikant betydelse i vården. Dels för att orka fortsätta behandlingarna genom den berg- och dalbana föräldrarna beskriver att cancervården medför, men också för att motverka de konsekvenser som cancern och hopplöshet kan orsaka, såsom depression och ångest. Sammantaget beskrevs hoppet som fluktuerande under hela vårdtiden men familjernas upplevelse av hoppet var alltid konstan / Background  The whole family is affected when their child is diagnosed with cancer. If one individuals' life situation changes, this will affect the lives of everyone included. It is essential that the nursing and the family is seen as united. Hope has shown have a great meaning in cancer care and for the recovery. However, lack av hope can eventuate consequences like depression, decreased motivation and compliance. The background shows that the nurse is the profession that is best suited for promoting and preservation of hope.  Aim  The aim was to describe family's experiences of hope in care of a child with cancer.  Method  A non-systematic literature review with 17 scientific articles. Twelve scientific articles were search in PubMed and CINAHL and five articles through a manual research. The total amount of articles was quality reviewed and went later on through an integrated analysis.  Results  Most families experienced hope as something constant and the most important component in nursing for a child suffering from cancer. However parents could also experience that the intensity of hope varied depending on how the treatment progress went. Intensity of the variation was described as high hopefulness resulted in reduced anxiety symptoms while a low hopefulness caused depression and anxiety. An empathic and understanding response, support from relatives and health care professionals together with truthful information and knowledge about the disease were those factors that promoted hope according to the family.  Conclusions  All families experienced the significant meaning of hope. Partly to be able to continue the treatments through the roller-coaster parents described that the cancer brings with it, but also to be able to resist the consequences cancer and hopelessness can bring, such as depression and anxiety. Summarized, hope is described as something fluctuating but were always present.

I Sverige är barnhälsovården en del av hälso-och sjukvården med syfte att främja och stärka barnet- och familjens möjligheter till bättre hälsa. Eftersom befolkningen i hela landet blir alltmer mångfaldig som ett resultat av fortsatt invandring, kommer distriktssköterskan inom barnhälsovården att bemöta olika konstellationer av familjer med olika kulturella bakgrunder. Många av familjerna talar ingen svenska, vilket är en stor kommunikativ barriär för distriktssköterskan. Ouppmärksamhet kring språkbarriärer kan leda till dålig kommunikation mellan distriktssköterska och familjen, vilket kan orsaka ogynnsamma vårdrelaterade problem. Syftet var att beskriva distriktssköterskans attityder till och upplevelse av att möta familjer med språkbarriärer inom barnhälsovården. I litteraturöversikten användes en integrativ design av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Till den insamlade datamaterialet användes Braun och Clarke (2006) som analysmodell för att identifiera, analysera och redogöra mönster och teman. I resultatet identifierades tre huvudteman: När språket blir en utmaning, känslor av otillräcklighet och stödet som gör skillnad. Det framkom ur dessa teman i resultatet att distriktssköterskan utmanades för olika hinder och svårigheter vid språkbarriärer. Vården blev mer komplicerad för familjerna och vårdkvaliteten samt familjens hälsa kunde påverkas negativt. I resultatdiskussionen problematiserades vikten av fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan som vårdpersonal och familjen samt vad konsekvensen av optimal kommunikation hade för betydelse för en god familjecentrerad vård. I slutsatsen visade att brist på ett gemensamt språk kunde leda till missförstånd mellan distriktssköterskan och familjen, där distriktsköterskan försökte hitta på olika lösningar i mötet såsom att använda sig av professionella tolk och olika kommunikationsverktyg för att överbrygga språkbarriärer.

Detta examensarbete handlar om att få en ökad förståelse och kunskap om förskollärares upplevelser av nyanlända familjer i den svenska förskoleverksamheten.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med några förskollärare i en förskola med många nyanlända barn, har jag undersökt hur de upplever mötet med nyanlända familjer i den svenska förskolan.Resultatet visar att de upplever mötet som lärorikt och spännande men även komplext. Kulturkrock gör att förskollärarna får utveckla och anpassa verksamheten. Att se på förskolan som en plats för integration för de nyanlända familjerna är viktigt anser respondenterna i studien. Man försöker samtidigt arbeta med inflytande och delaktighet från olika kulturer. I studien kopplas detta ihop med vilka rättigheter som finns i läroplanen för barn och vårdnadshavare att kunna påverka förskolans verksamhet. / This study examines to get an increased understanding and knowledge of pre-schools teachers experience about newly arrived families in the Swedish pre-school.By using semi-structured, qualitative interviews with some working educators in a pre-school with many new arrived children, I have examined how they experience the meeting of new arrived families in the Swedish pre-school.The result shows they experience the meeting as exciting and educational but also complex. To avoid a clash of cultures the teachers for pre-school needs to develop and adapt the pre-school. It´s important to look on the pre-school like a place for integration for the new arrived families consider the respondents in the study. The teachers also try to work with influence and participation from different cultures. The study will connect with which rights contained in the pre-school curriculum for children and parents to affect the pre-school.

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.</p>

<p>I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer. Tidigare forskning visar även att föräldrar behöver stöd för att kunna bearbeta sin sorg över beskedet. Vår studie visar att alla inte får det stöd de behöver. I studien diskuterar vi avslutningsvis hur stödsituationen för familjer med barn med funktionshinder skulle kunna förbättras.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen?</p><p>Metod</p><p>Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM).</p><p>Resultat</p><p>Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter.</p><p>Slutsats</p><p>Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change?</p><p>Method</p><p>This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM).</p><p>Result</p><p>The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities.</p><p>Conclusion</p><p>Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen? Metod Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM). Resultat Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter. Slutsats Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma. / Aim The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change? Method This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM). Result The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities. Conclusion Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.