I komplex analys finns det ett antal olika konvergenser varav vi tittar närmare på några här. Bland annat hur likformig konvergens medför punktvis konvergens men att det omvända ej gäller. Vi tittar också på vad de har för samband med lokal likformig konvergens och normal konvergens dvs. likformig konvergens på kompakta delmängder. Slutligen kommer vi att se på vad som gäller för familjer och kommer då in på lokalt begränsad, ekvikontinuitet, Arzela/Ascoli, Montels och Runges satser. Vi kommer här även se exempel på hur stort fel det egentligen kan bli för punktvisa konvergenta följder. De får normalt inte en gränsfunktion som är analytisk men vi ser både i Exempel 3.19 och Korollarium 3.23 att dessa ger resultat som är analytiska nästan överallt. / This report will describe four different types of convergence. The types described are pointwise, local uniformly, uniformly and normal convergence. The different convergences are explored in a way of how they relate to each other. Finally this report will also investigate how this applies to normal families and the theories of Arzela/Ascoli, Montel and Runge. We will here see examples of how wrong it really can go for pointwise convergent sequences. They do usually not have a limit that is analytic but from both Example 3.19 and Corollary 3.23 we will see that they give functions that in fact are analytic almost everywhere.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier samt nio underkategorier. Huvudkategorierna är: Utsatthet utifrån ett distriktssköterskeperspektiv. Distriktssköterskan värnar om familjen. Distriktssköterskans engagemang.  Slutsats: Distriktssköterskors intervention i arbetet med utsatta barn och deras familjer, kan underlättas genom att tydliggöra deras yrkesansvar för relationen till familjerna. Då skapas förutsättning för att familjerna kommer med barnen till BHV, vilket möjliggör att distriktssköterskan kan värna och stödja barnet och familjen. / Background: The knowledge that children are exposed to child abuse or neglect affects humans strongly. Child maltreatment is when an adult exposes a child to physical or mental violence, sexual assault, abuse or neglect, and failure to meet the child´s basic needs. District nurse's role in child health care is to reduce harmful stress on the families with children, and to reduce health problems for families and provide support and care to children and parents. The Aim of this study was to explore district nurses experiences in working with vulnerable children and their families, and how the district nurse support and treat the family. Method: Eight district nurses were interviewed and a qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze data. Results: This study results in three main categories and nine sub-categories. The main categories are: Vulnerability from a district nurse perspective. The district nurses protect the family. District nurse's engagement: Conclusion: District nurse's interventions in daily work with vulnerable children and their families, has to be facilitated by clarifying their professional liability of the relationships with families. That will provide the families to come with their children to the child health care, and enable the district nurses to protect and support them.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra. Det kan uppstå konflikter ifall deras roll och person inte stöder varandra. Sekretesslagen är ett exempel på något som kan hindra sjuksköterskorna från att hjälpa och detta bidrar till en konflikt mellan sjuksköterskornas personlighet och roll. En sådan konflikt kan leda till att sjuksköterskorna inte mår bra och de kan bli känslomässigt engagerade så att de känner sig förvirrade och frustrerade. Det gör att de inte kan hitta en mening i det de gör och arbetet upplevs som tungt och meningslöst. De upplever att de inte kan hjälpa föräldrarna som utreds när de inte vet varför de utreds. De känner att harmoni uppkommer ibland av sig själv och ibland försöker de själv åstadkomma denna harmoni på olika sätt. En sjuksköterska umgås med vänner, andra utvecklas kunskapsmässigt o.s.v. / We have done a social psychological study where we have studied the child health nurses' experiences of meaningful work in child care center. Our purpose of this study is to increase understanding of how the child health clinic nurses go about to feel the work meaningful and feel good at the same time. The results show that the creation of meaning is of great importance for the nurses in their welfare. It shows that the nurses feel meaningfulness in their work when they as a person and as a role support each other and when there is harmony between the two. The nurses feel well and work flows in without effort, the nurses want to help and it´s a part of the role to help and in this way role and person supports each other. There may be conflicts if they do not. Secrecy law is an example of something that may prevent nurses from helping and the law contributes to a conflict between the nurses’ personality and their role. Such conflict can lead to the nurses do not feel well and they can become emotionally involved so that they feel confused and frustrated. This means that they cannot find a meaning in what they do. The work is perceived as heavy and useless and they feel that they cannot help parents who are investigated when they do not know why they are being investigated. Harmony occurs sometimes by itself and sometimes the nurses try themselves to achieve this harmony in different ways. A nurse socializes with friends, others develop their knowledge etc.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i hur några BVC-sjuksköterskor arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor. Studiens empiriska material bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta BVC-sjuksköterskor intervjuats, varav sju av intervjuerna har använts för att presentera studiens resultat. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Travelbees omvårdnadsteori, Von Bertalanffys generella systemteori samt Antonovskys KASAM. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskorna inte aktivt arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor, men att några av dem i enstaka fall har erbjudit pappan en EPDS-screening eller pappasamtal. Samtliga av BVC-sjuksköterskorna önskar däremot en implementering av pappasamtal i basprogrammet, för att de i framtiden ska ha de verktyg som de anser behövs för att kunna arbeta mer aktivt med att upptäcka eventuell psykisk ohälsa hos pappan. / The main purpose of this study is to examine how some child health nurses work to illuminate and detect postpartum depression among new fathers. The study's empirical material is based on qualitative semi-structured interviews. A total of eight child health nurses were interviewed and seven of the interviews have been used to present the study's results. The theoretical framework consists of Travelbees Nursing theory, Von Bertalanffys General Systems theory, and Antonovsky's SOC. The result shows that the child health nurses are not actively working to illuminate and detect postpartum depression among new fathers, but some of them occasionally have offered the father an EPDS-screening or conversation with the father. All of the child health nurses would however like an implementation of continuous conversation with fathers in the base program for child health nurses, that they in the future will have the tools that they think are needed in order to work more actively to detect the possible psychiatric health of the father.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever bemötande och makt i mötet mellan socialsekreterare och familjer med migrationsbakgrund. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bygger på intervjuer med sju socialsekreterare som arbetar på ett socialkontor i en medelstor kommun i Sverige med inriktning på barn- och familjefrågor. Uppsatsen fokus ligger på studiens två centrala teman: Bemötande och Makt. Vi har i vår studie kommit fram till att bemötandet har en stor betydelse för förtroendet och relationen mellan socialtjänsten och familjer med migrationsbakgrund. Att bemöta familjerna med respekt och nyfikenhet ansåg socialsekreterarna som viktigt liksom användandet av en skicklig tolk. Reflektionerna kring makt varierade bland socialsekreterarna. Några upplevde en slags trygghet gällande sin maktposition till följd av de lagar som styr arbetet medan några inte reflekterade över maktförhållandet alls. Vad som även framkom var betydelsen av kulturförtrogenhet, det vill säga att ha kompetens och förståelse för olika kulturer. Det kan även vara en fördel för klientrelationen om socialsekreteraren har en liknande bakgrund som den aktuella familjen. Det empiriska materialet har analyserats utifrån maktperspektivet samt tidigare forskning som berört studiens ämne. Till skillnad från den redan befintliga forskningen bidrar denna studie med socialsekreterares egna perspektiv utifrån en svensk kontext. / The purpose of this study is to gain a better understanding of how, encounter and the use of authority, affect the meetings between social secretaries and families with foreign backgrounds from a social secretary's standpoint. We conducted a qualitative study with semi-structured interviews as our data collection method. The interview material is based on interviews with seven social workers working at a social welfare office in a medium-sized municipality in Sweden focusing on child and family issues. The thesis is based on the study's two central themes: Encounter and Authority. We have found in our study that having a positive attitude has a great impact on building confidence and a meaningful relationship between social services and families with migration backgrounds. By treating families with respect, having an open mind and using a skilled interpreter, social workers felt this gave a positive response. The reflections around authority varied among social workers. Some experienced a sort of reassurance regarding their position of authority as a result of the laws governing their work while some do not reflect on the balance of power at all. What also emerged from the study was the importance of cultural familiarity, that is, to have the skills of understanding of different cultures. It can also be an advantage for client relationship if the social worker has a similar background to that of the family. The empirical data have been analyzed from the perspective of authority and previous research that has dealt with the study topic. Unlike existing research studies this study deals with the experiences of social secretaries and has a Swedish context.

Authors: Carolina Magnusson and Johanna Magnusson Title: The balance between research and practice. A study of family therapist’s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice. Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter Hultgren During our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work. We were also interested in which methods they consider having the best effect for social services. Our data collection consisted of qualitative semi-structured interviews conducted with family therapists in two Swedish municipalities. Our primary focus of the study has been the meeting that is taking shape within the family treatment and which components are key elements. Based on the results we have also been able to draw conclusions about how the function of the social services family therapy can be improved and how the work process is characterized by an evidence-based practice. We discovered that family therapist’s knowledge acquisition was extremely haphazard and not on a systematic basis, which the evidence-based model requires. Keywords / Nyckelord Evidence based social work, families/children in social care, knowledge, competence, protective and risk factors and social service. Evidensbaserad praktik, familjebehandling, familjer/barn i socialtjänsten, kunskap,kompetens, tidiga insatser och risk och skyddsfaktorer.

Abstract Authors: Carolina Magnusson and Johanna Magnusson Title:  The balance between research and practice. A study of family therapist’s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice. Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter Hultgren During our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work. We were also interested in which methods they consider having the best effect for social services. Our data collection consisted of qualitative semi-structured interviews conducted with family therapists in two Swedish municipalities. Our primary focus of the study has been the meeting that is taking shape within the family treatment and which components are key elements. Based on the results we have also been able to draw conclusions about how the function of the social services family therapy can be improved and how the work process is characterized by an evidence-based practice. We discovered that family therapist’s knowledge acquisition was extremely haphazard and not on a systematic basis, which the evidence-based model requires.

Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan försörjningskravet har på familjers möjlighet gällande att återförenas i Sverige och vilka konsekvenserna blir av att tvingas leva ofrivlligt splittrad från sin familj på grund av en restriktiv migrationspolitik. Vidare undersöker studien hur ett teoretiskt perspektiv på familjesplittring kan bidra till att till att identifiera behovet av stöd under separationen och i förlängning utveckla det sociala arbetet avseende gruppen splittrade. Det empiriska materialet utgår ifrån en kvalitativ ansats och består av fem intervjuer med civilsamhälleliga aktörer som jobbat med personer som lever splittrade från sina familjer på grund av den rådande migrationspolitiken och empirin har analyserats ur ett intersektionellt och transnationellt perspektiv.  Resultatet har visat att försörjningskravet präglas av samhällets exkluderande och inkluderande mekanismer vilket gör det svårt för personer med flyktingbakgrund att nå upp till kravet och därmed få återförenas med sin familj. Att tvingas leva ofrivilligt splittrad från sin familj har visat sig en negativ inverkan på den psykiska hälsan, integrationen samt relationerna inom familjen. Studien visar hur oron för familjen genomsyrar individernas liv och hur stressen av att nå upp till kravet är påtaglig vilket även hämmar den integration regeringen menar försörjningskravet ska resultera i. Analysen av empirin har utifrån de valda teoretiska ansatserna visat på ett behov av stöd bland gruppen splittrade som inte identifierats av välfärdsstatens organisationer och det sociala arbetet. / The purpose of the study is to investigate what impact the maintenance requirement has on refugee families' ability to reunite in Sweden and what the consequences of being forced to live involuntarily separated from their family due to a restrictive migration policy are. Furthermore, the study examines how a theoretical perspective on family separation can contribute to identifying the need for support during the separation and in the long run develop the social work regarding the affected members of the family. The empirical material is based on a qualitative approach and consists of five interviews with civil society actors who have worked with people living involuntarily separated from their families due to the current migration policy and the empirical data have been analyzed from an intersectional and transnational perspective. The results have shown that the maintenance requirement is characterized by society's exclusive and inclusive mechanisms, which makes it difficult for people with a refugee background to reach the requirement and thus be reunited with their family. Being forced to live involuntarily separated from one's family has been shown to have a negative impact on mental health, integration and family relationships. The study shows how concern for the family permeates the lives of individuals and how the stress of reaching the requirement is palpable, which also hampers the integration the government believes the maintenance requirement should result in. Based on the chosen theoretical approaches, the analysis of the empirical data has shown a need for support among the group of people having been separated which has not been identified by organizations and civil society actors in the welfare state.

Preschool is seen as an important integration arena for newly arrived families with young children. The reception of newly arrived families has for a long time been unevenly distributed in the country with a strong concentration on metropolitan areas and larger cities. Consequently, previous research on integration of newly arrived families in Swedish preschools has been conducted in multicultural urban areas. However, since 2015, the number of newly arrived children in rural municipalities has increased. For that reason, it is relevant to also pay attention to how integration is achieved (or challenged) in a rural context. In this study, I examine how preschool practitioners at three rural preschools experienced receiving newly arrived families in 2015/2016. For many of these practitioners, working with linguistic and cultural diversity was at the time a new experience. Therefore, I have been able to study practitioners' narratives about the first steps towards integration and inclusion. Data was generated through focus-group interviews. With integration (Penninx 2019) and inclusion (Petriwskyj 2014) as theoretical starting points, the narratives were analyzed through Bakhtin's theory of dialogism. The findings are presented in two research papers: one that explores integration processes in relation to the migrant parents, and one that focus on the children's inclusion in preschool. The results show that the practitioners describe a change in terms of moving from a monologic to a dialogic stance in relation to the parents and the children. As regards the parents, the dialogic stance meant that the practitioners acknowledged the importance of meeting and discussing differences in experiences and perspectives with the parents. The dialogic encounters, in turn, led to enhanced confidence among the practitioners in facing "otherness", at the same time as they resulted in cultural reflexivity regarding the practitioner’s own practices and values. As regards the children, the dialogic stance resulted in a critical examination of existing practices, and led the practitioners to reformulate their sense of preschool "normality". This, in turn, enhanced their flexibility in adjusting preschool’s daily routines and practices in accordance with the needs of the children. In sum, the study demonstrates that a dialogical approach is a prerequisite for integration. / Förskolan ses som en viktig integrationsarena för nyanlända familjer med små barn. Mottagandet av nyanlända familjer har under lång tid varit ojämnt fördelat i landet med en starkt koncentration till storstadsområden och större städer. Följaktligen har tidigare forskning om integration av nyanlända familjer i den svenska förskolan genomförts i urbana områden som präglats av språklig och kulturell mångfald sedan länge. Sedan 2015 har dock antalet nyanlända barn i landsbygdskommuner ökat. Därför är det relevant att även uppmärksamma hur integration åstadkoms (eller utmanas) i en landsbygdskontext. Det gör jag i denna studie genom att undersöka hur pedagoger på tre landsbygdsförskolor har erfarit att ta emot nyanlända familjer under 2015/2016 och därefter. För många av pedagogerna var det en ny erfarenhet att under denna period ta emot och arbeta med barn och föräldrar som migrerat till Sverige. Jag har därför kunnat studera pedagogernas berättelser över de första stegen mot integration och inkludering. Berättelserna samlades in genom fokusgruppsintervjuer. I studien kombineras olika teoretiska ingångar. Studien utgår från Penninx (2019) teori om integration men knyts även till teorier om inkludering i utbildningssammanhang (Petriwskyj 2014). Därutöver används Bakhtins (1981) dialogism-teori för att synliggöra integrations- och inkluderingsprocesser som kommer till uttryck i pedagogernas berättelser. Resultaten presenteras i två forskningsartiklar: en som utforskar integrationsprocesser i relation till de nyanlända föräldrarna och en som fokuserar på barnens inkludering i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna beskriver en process som kan tolkas som en rörelse från ett monologiskt till ett dialogiskt förhållningssätt i relation till föräldrarna och barnen. När det gäller föräldrarna, innebar det dialogiska förhållningssättet att pedagogerna insåg vikten av att mötas och diskutera skillnader i erfarenheter och perspektiv med föräldrarna. De dialogiska möten som utvecklades ledde i sin tur till en ökad säkerhet hos pedagogerna att möta det "okända" som föräldrarna representerade, samtidigt som det resulterade i ökad kulturell reflexivitet avseende pedagogernas egna praktiker och värderingar. När det gäller barnen, resulterade det dialogiska förhållningssättet i att pedagogerna började kritiskt granska befintliga praktiker och omformulera sin känsla för förskolans "normalitet", vilket i sin tur ökade deras flexibilitet att anpassa förskolans rutiner och praktik i enlighet med barnens behov. Sammanfattningsvis visar resultatet att ett dialogiskt förhållningssätt är en förutsättning för integration.

Sammanfattning  Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd arbetar med nyanlända familjer, samt hur socialsekreterare upplever sina förutsättningar att kunna stödja klienterna inom den organisation som de verkar inom. Studien genomfördes med kvalitativ metod där fem socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd intervjuades, där samtliga hade erfarenhet av att jobba med nyanlända familjer. Insamlad empiri bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med stöd av teorierna handlingsutrymme och socialt stöd. Resultatet från studien visade att socialsekreterares arbete med nyanlända familjer bestod av att bevilja ekonomiskt bistånd samt tillhandahålla samhällsinformation till klienten. Samverkan upplevdes av socialsekreterarna fungera mellan de olika enheterna inom den egna organisationen såväl som med andra aktörer. Däremot upplevdes samverkan med Arbetsförmedlingen som bristfällig, särskilt avseende nyanlända klienter med mer omfattande stödbehov. Socialsekreterarna önskade att samhället i stort behöver arbeta med det sociala perspektivet genom att forma insatser där fokus inte enbart ligger på att arbeta mot självförsörjning, utan att arbeta mot att stödja och möta klientens behov. Uppsatsens slutsats var att socialsekreterare på ekonomiskt bistånd upplever att nyanlända familjer är en mångfacetterad klientgrupp med olika förutsättningar och behov. Socialsekreterare på ekonomiskt bistånd utgör en viktig funktion för att tillhandahålla nyanlända familjer försörjningsstöd och samhällsinformation. Trots omfattande lagstiftning och riktlinjer som måste följas, ger socialtjänstlagen socialsekreterare handlingsutrymme att fatta individuella beslut utifrån klientens situation. / Abstract  The purpose of this study was to investigate how social workers in financial assistance work with newly arrived families, as well as how social workers perceive their conditions to be able to support the clients within their organization. The study was carried out using a qualitative method by interviewing five social workers in financial assistance, all of whom had experience of working with newly arrived families. Empirical data was processed and analyzed applying qualitative content analysis coupled with the theories discretion and social support. The results showed that social workers provide financial assistance and social information to the clients. Cooperation was perceived by the social workers to function between the various units within their own organization as well as with other actors. Although, cooperation with the Swedish Public Employment Service was perceived as lacking, especially regarding newly arrived clients with more extensive support needs. The social workers wished that society at large need to consider the social perspective by shaping efforts where the focus is not solely on working towards self-sufficiency, but working towards supporting and meeting the client's needs. The conclusion of this study was that social workers perceive newly arrived families as a multifaceted clientele, with different capacities and needs. Social workers within financial assistance form an important function in providing newly arrived families with livelihood support and community information. Despite extensive legislation and guidelines that must be followed, the Social Service Act provides social workers discretion to make individual decisions based on the client's situation.