No description available.

Bakgrund: Sverige idag är ett mångkulturellt land och många familjer kommer hit för att söka asyl. På barnhälsovården arbetar distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som möter de asylsökande barnen och deras familjer. BHV-sjuksköterskorna har en central roll för barnfamiljerna och arbetet på barnhälsovården utgår från att se familjen som en helhet, utifrån ett familjefokuserat perspektiv. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barn och deras familjer. Metod: Till studien valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer där 10 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Författarna fick fram tre kategorier kommunicera både svårt och lätt, se hela familjens behov och se människor med olika kulturella behov. För BHV-sjuksköterskorna var att kommunicera det som skapade kvalitet på mötet, det kunde ibland gå lätt och vid andra fall vara svårt. Genom att kommunicera utan hjälp från tolk ansåg BHV-sjuksköterskorna att samtalen med familjen blev djupare och relationen blev tryggare. Samtliga BHV-sjuksköterskor samtalade inte bara om barnet utan vikten av att se hela familjen och familjens behov. Kulturella likheter och olikheter var ett återkommande samtalsämne under intervjuerna med både likheter och olikheter i familjernas levnadssätt, alla familjer har olika kulturella behov. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna har stor betydelse för alla barnfamiljer.  Som BHV-sjuksköterska är det viktigt att utgå från ett familjefokuserat perspektiv då mötet på BHV inkluderar hela familjen. För att alla familjemedlemmar ska må bra krävs det att alla i familjen uppnår en god hälsa, då familjen är en helhet. BHV borde fokusera extra på asylsökande familjer eftersom de ofta har en mer komplex situation. Det finns ett behov av utökad kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Sweden today is a multicultural country and many families come here to seek asylum. In child health care district nurses and pediatric nurses are working, her they meet asylum -seeking children and their families. Child health care nurses have a central role for families with children and the work in child health care assume to see the family as a one unit, on the basis of a family- focused perspective.  Purpose: To elucidate the child health care - nurses experiences in meeting the asylum -seeking children and their families.  Method: For the study a qualitative design with semi-structured interviews was chosen. Ten child health care- nurses were interviewed. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The authors came up with three categories communicate both difficult and easy, see the whole family's needs and ensure people with different cultural needs.By communicating without help from an interpreter child health care – nurses considered that talks with the family became deeper and the relationship became more secure. Cultural differences were a recurring topic of conversation during the interviews with both similarities and differences in families' lifestyles. All child health care - nurses talked about the need to see the whole family.  Conclusions: Child health care - nurses have a central role in all families. As child health care - nurse, it is important to have a family- focused perspective of the meeting on child health care, to include the whole family. To make the whole family feel good it requires that everyone in the family achieve good health. Child health care should focus extra on families seeking asylum because they often have a more complex situation. There is a need for increased cultural competency of health professionals.

<p>Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. </p><p>I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.</p>

Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. En innehållsanalys gjordes av sjutton relevanta artiklar och dessa inkluderades i resultatet. Resultat: Det som familjerna ansåg som viktigt var kunskap angående sitt barns sjukdom, en rak, ärlig och samstämmig kommunikation samt en god relation med personalen som stöd. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stödja dessa familjer måste en god relation uppnås så att kommunikationen underlättas. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnad ska ske utifrån familjens behov.

Ett projekt om bostäder som inte enbart utgår från den traditionella kärnfamiljens utseende. Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen.Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendensersom avviker från heteronormen. Idag slutar 50% av alla äktenskap i skilsmässa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstående föräldrar med barn. Vi ser även att invandringen ökar varje år och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte är lika vanligt bland svenskfödda invånare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lägenheter, för 9 specifika familjetyper .Lägenheterna skapar ett nytt bostadsområde i centrala Höganäs.

Familjer med barn med kognitiva funktionsnedsättningar är utsatta för större påfrestningar än familjer med typiskt utvecklade barn och är i behov av mer stöd och insatser. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur en grupp föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar beskriver vardagslivet för familjen samt hur de beskriver det stöd som familjen är berättigade till. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar i Umeå kommun, vilka utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningsbärande enheter. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarnas utmaningar i vardagen ofta består i att kämpa för barnens rättigheter och hur de bäst kan hjälpa sina barn. Det stöd som familjerna mottar värderas olika, och verkar inte vara likvärdig mellan intervjupersonerna. De flesta anser att de får ta ett alltför stort ansvar för att deras barn ska få rätt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån intervjuerna är att de intervjuade föräldrarna är i behov av mer infomation, både skriftligt och muntligt, om vad verksamheter kan erbjuda familjerna samt att de i deras vardag får ta ett stort ansvar själva för att kunna efterfråga stöd åt sina barn.

<p>This Degree project summarizes how it is to work in the CAD program Revit Architecture. This was done because AQ Arkitekter in Eskilstuna is interested in how Revit works. Especially compared to AutoCad which is the software they are using today. Will their work become more efficient with the new software?</p><p>The starting point was to find out how it is to work with Revit when you only used AutoCAD Architecture before. The purpose with this Degree project was to investigate whether it was possible to provide all the drawings required in a construction project that AQ Arkitekter normally produce in AutoCAD.</p><p>Most of the study was done on my own with some help of outside contacts. Drawings from an already completed construction projects were produced in Revit to really see if it was possible to obtain the required drawings. The final results were a summary of the Revit features and how to generate drawings. The two programs were compared to see the disadvantages and advantages of the programs. In the end, the Degree project did become a complete report, which gives an overview of Revit and its functions.</p>

Tillsammans med Interior Design Managern på IKEA i Odense upptäcktes en brist i representationen av sammansatta familjekonstellationer i inspirationsytorna i varuhuset. Detta öppnade upp till en undersökning om hur sammansatta familjer har det i sina hem och hur IKEA kan visa familjerna hur hemmen kan se ut. I detta arbetet menas sammansatta familjer som familjer med barn på olika tidpunkter.   Tanken med arbetet var att utforska hur sammansatta familjer lever i sin vardag och vilka behov de har i hemmet och framförallt i vardagsrummet. Undersökningens resultat har sedan implementerats i en gestaltning över hur en inspirationsmiljö på IKEAs varuhus i Odense. Fokus på vad familjer har för behov att uppfylla har varit funktionalitet och förvaringsmöjligheter i vardagsrummet. Däremot visade sig att problemet egentligen ligger i planlösningar och bostadsbyggandets normer. Problemet är alltså större än vad en IKEA-miljö kan visa. Dock kan det vara en start att informera och visa hur hemmet kan skapa olika funktioner för olika familjer. Det kan bli en start till att skapa en ökad representation i varuhuset. Och förhoppningsvis tar flera företag efter. Och därmed öka representationen av olika familjekonstellationer i samhället.