Agenda 2030 är en global plan för att hur nationer, företag och privatpersoner kan arbeta för ett hållbart samhälle. Miljöaspekten, sett ur hållbarhetsarbetet, har blivit en allt mer väsentlig del av samhället och dess uppbyggnad. Dagens miljömässiga ansvar handlar inte enbart om hur företagen kan effektivisera resurshanteringen eller reducera det avfall som tillkommer i företagets värdeprocesser. En bransch som har stor inverkan på miljön och samhället i stort, är fastighetsbranschen. Fastighetsbranschen har därmed många krav från samhället samt ställningstagande att tänka över när dem ska arbeta hållbart. Syftet med studien är att identifiera eventuella skillnader mellan vad fastighetsbolag kommunicerar om hur dem arbetar med hållbara fastigheter och vad dessa skillnader i så fall kan bero på. Denna uppsats kommer att undersöka företagens hållbarhetsarbete utifrån delmål 6, 8, 11 och 12 för Agenda 2030.Studien har baserat sitt empiriska material på 16 av Sveriges största fastighetsbolags. Informationen är hämtad från respektive företags års- och hållbarhetsrapporter och den metodiska insamlingen grundas i “dokument som källa”. Det empiriska kapitlet börjar med en översikt av företagen och går sedan vidare till att redogöra kortfattat kring företagens rapporter, mål och lite hur företaget kommunicerar. Vidare redogörs åtgärder som de olika företagen har presenteras. Utifrån åtgärder som företagen har kommunicerats, kategoriseras företagen i tre grupper; Miljökämparna, Mittengruppen och Mindre åtgärder gruppen. I det teoretiska kapitlet framställs definitionen och förklaringen av hållbara fastigheter, företags strategiska arbete och vad företag ska ha i åtanke vid kommunikationen av hållbarhetsrapporter. Det sista området som presenteras är olika motiv bakom hållbarhetsarbetet.4Forskarna kan fastslå att samtliga fastighetsbolag som har undersökts kommunicerar att dem arbetar, på ett eller annat sätt, med hållbara fastigheter. Efter att ha granskat bolagens års- och hållbarhetsrapporter är det tydligt att 15 av 16 arbetar med Agenda 2030 som utgångspunkt för deras hållbarhetsarbete. Alla företag nämner inte samtliga mål som forskarna valde att utgå ifrån, men nästan alla redovisar medvetenhet om dem. De faktorer som kan ha bidragit till fastighetsbolagens redovisade skillnaderna utifrån de mönster som identifierades, spekulerar författarna härstammar från vad företagen har för inriktning.

The company’s survival is dependent on digitalization. This I because they need to adapt to the customer value, keep their market shares and this will contribute to the company’s growth. One industry that is behind everyone else in the digitalization work is the real estate industry. There are a lot of digital tools that can be used, but despite this, not many of this are used today. If the real estate company’s start to digitalize their work, there are possibilities to increase earnings and cost savings. The purpose of this study is therefor to gain a better understanding for how public housing companies can work with digital tools in facility management that can lead to cost-savings.  In this Study an abductive research approach has been used. Furthermore, a qualities study has been implemented where the authors have interviewed nine different companies that are a public housing company. By gathering theories from earlier research studies, the theoretical framework was created.  Based on the results from the collected empirical data and the theoretical framework it is a fact that the real estate industry is behind the digitalization work compared to other industries. This because they are not exposed to competition and therefor, they do not have the incentive to change. The will is there but a lot of company’s do not see the economical win and consider the investments costly.

No description available.

Konkurrens och samarbete kan ses som kontraster. Men teorin coopetition menar att dessa kan ske simultant. Studiens syfte är att utöka coopetition-fältet genom att undersöka ett branschforum och hur samarbete och konkurrens kring hållbarhet upplevs av konkurrerande fastighetsbolag. En fallstudie på Stockholms stads Forum för hållbara fastigheter har genomförts. Studien består av sex semistrukturerade intervjuer med en projektledare för forumet och fem bolagsrepresentanter. Det teoretiska ramverk som använts är processdelen ur Bengtsson & Raza-Ullahs (2016) modell. Studien tyder på att processen är dynamisk, men innehåller mindre utmaningar och är mindre komplex än vad teorin beskriver. Det går inte heller att identifiera någon spänning. Samtidighet sker i tid, men inte i rum. I denna studie är hållbarhet ett område där det är relativt lätt att samarbeta med konkurrenter. Avslutningsvis ställer sig studien frågande till vad det egentligen innebär att samarbete och konkurrens ska ske samtidigt samt hur det tar sig i uttryck.

Platsens betydelse för att främja värdeskapande förbises ofta inom industriell marknadsföringslitteratur, men även hur organisatörer inom coworking utformat platsen för att föreslå ett värdeerbjudande till kund. Organisatörer inom coworking har uppkommit som ett svar på marknadens krav på flexibilitet i utformning av plats. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur platsen hos coworking-organisatörer i Stockholm utformats för att föreslå värdeerbjudanden. Målet var att bidra med en fördjupning i hur platsen kan förbättra och underlätta företagsverksamhet. Studien utfördes genom två fallstudier och resultatet visade på ett värdeerbjudande med en gemensam kärnpunkt i platsernas utformande med skillnader i val av inriktning och förvaltning. Gemensamt utformades platsen till att erbjuda ombesörjning av ett kontors operativa verksamhet och möjlighet till värdefulla interaktioner som kunde främja värdeskapandet i hyresgästernas kärnverksamhet. Värdeerbjudande konstruerades av organisatören genom att olika servicealternativ tillfördes till platsen. Studiens undersökning visade att det fanns ett större behov för interaktion bland hyresgästerna inom Stockholms stadskärna än vid Stockholms utkant. Framtida forskning uppmanas pröva denna tes för att granska generaliserbarheten i studiens teoretiska implikation.

Forskning visar på att alla delar av samhället behöver ta ett större hållbarhetsansvar om vi ska kunna gå en hållbar framtid tillmötes. Då fastighetsbranschen dras med missgynnsamma arbetsförhållanden och stor miljöpåverkan är branschen ett område med stor utvecklingspotential. Studiens syfte har varit att utvärdera hur svenska företag inom fastighetsbranschen arbetar med hållbara värdekedjor för att främja ett hållbart värdeskapande där fokus har legat på fastighetsbolagens samverkan med dess leverantörer. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av tre olika fastighetsbolag, Atrium Ljungberg, BESQAB och Hufvudstaden. Genom en applicering av Sustainable Value Creation (D’heur, 2015) har företagens hållbarhetsåtaganden identifierats tillsammans med styrkor och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten. Studien visar på att det idag finns ett genomgående hållbarhetstänk inom fastighetsbranschen men att det även finns stora förbättringsmöjligheter. Tydliga krav, långsiktighetstänk och stort socialt ansvar var de prominenta styrkorna som identifierades. I framtiden kan fastighetsbranschen utveckla sitt hållbarhetsarbete genom att fokusera på att konsekvent följa satta hållbarhetsriktlinjer och främja ett ökat samarbete genom leverantörsnätverk.

<p>Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. </p><p>Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.</p>

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.

Sedan år 2005 är börsnoterade företag i Sverige tvingade att följa internationella redovisningsregler utfärdade av IASB. Det innebär att nya standarder gällande värdering av tillgångar ska tillämpas. De nya värderingsreglerna har utvecklats för att redovisningen ska innehålla relevant finansiell information. Det har medfört att förvaltningsfastigheter, som definieras i IAS 40, kan värderas till verkligt värde. Dock är verkligt värde regleringen relativt otydlig och kan ge upphov till eventuell övervärdering av tillgångar. Risken för övervärdering anses påverka fastighetsbranschen mer än andra branscher, till exempel handelsbranschen, som inte följer samma reglering. Utifrån detta, syftar följande studie till att undersöka om fastighetsbranschen löper större risk för övervärdering jämfört med handelsbranschen. Studien avgränsades till att undersöka 30 börsnoterade företag från Sverige; 15 företag från fastighetsbranschen och 15 företag från handelsbranschen. Empirin samlades in i form av kvantitativ data som hämtades från årsredovisningarna för de senaste 5 åren och analyserades sedan kvalitativt. Slutsatsen visade att branscherna hade vissa likheter men även olikheter gällande värderingen. Fastighetsbranschen uppvisade en risk för övervärdering då det gällde de individuella företagen jämfört med handelsbranschen där det inte fanns någon tendens alls. Denna mindre skillnad mellan branscherna antogs bero på de olika regelverken för värdering, IAS 40 och IAS 2.

Syftet med studien är att undersöka vad de redovisningsansvariga i mindre fastighetsbolag har för uppfattning om det kommande K3-regelverket. Studien har en kvantitativ och deduktiv ansats. Empiri har samlats in via webbenkäter som skickats ut till företag. Empirin har sedan analyserats och jämfört med tidigare forskning och teorier. Resultatet från studien visar framförallt att kunskapen om K3-regelverket är låg hos respondenterna. Det beror troligtvis på att K3-regelverket ännu inte har införts och börjat tillämpats av företagen. Resultatet visar även att detta regelverk har mestadels negativa associationer. Förslag till framtida forskning är att undersöka hur de mindre företagen uppfattar K3-regelverket efter införandet. Ytterligare förslag är att undersöka vad revisorerna anser om K3-regelverket,  att undersöka i hur stor utsträckning de mindre företagen faktiskt väljer K3 samt undersöka vilka faktorer som väger tyngst vid valet att använda K3. / The aim of this study is to find out what the accountants in smaller real estate companies think about the upcoming K3 framework. The study has a quantitative and deductive approach. Empirical data were collected through online questionnaires sent to companies. The empirical data were then analyzed and compared to previous researchs and theories. The results from the study indicate that the knowledge about the K3-framework is low among the respondents. It is probably due to that the K3-regulations haven't been applied by companies yet. The results also show that the companies have mostly negative opinions about the framework. Proposals for future research are to examine how the smaller companies perceive the K3 framework after the introduction. Further proposals are to examine what the accountants think about K3 regulations, to examine the extent to which smaller firms actually choose K3 and examine the underlying factors when companies choose to apply K3.