Syfte: Ingen kan hävda att de har missat den pågående klimatdebatten med ett fokus på den globala uppvärmningen. En ökad medvetenhet om miljömässig hållbarhet har bidragit till en integration av etisk beslutsfattning in i organisationer. Studiens syfte är att undersöka hypotesen att CSR leder till ett ökat fastighetsvärde. Vi ämnar även få en ökad förståelse för hur motivation påverkar etisk beslutsfattning och CSR. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare inom den svenska fastighetsbranschen. En analys av aktuell forskning och litteratur samt en modell av Sekerka & Stimel (2012) har bidragit till den teoretiska referensramen. Slutsats & Resultat: Vi anser att miljömässig hållbarhet och det ekonomiska incitamentet går hand i hand och krävs idag för ekonomisk framgång. Då CSR tillämpas inom en organisation så har vi märkt att det inte är organisationstyperna som sedan påverkar om CSR ger ett ökat fastighetsvärde. Det är snarare organisationens mål med fastigheten. Svaret blir att långsiktiga intressenter anser att kostnaden för miljöinsatser leder till ett motsvarande eller en större värdeökning av fastigheterna. För att detta ska vara sant krävs dock en långsiktighet och långsiktiga mål med fastigheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett intressant synsätt skulle vara att modifiera och tillämpa Sekerka & Stimels (2012) modell vid jämförandet mellan olika branscher. Ett intressant ämne är hur miljömässig hållbarhet påverkar organisationers lönsamhet ur det ekonomiska perspektivet. Hur står svenska organisationers miljömässiga hållbarhetsarbete jämfört med utländska? Ett annat intressant område är hur miljömässig hållbarhet påverkas av externa bestämmelser så som lagstiftning och ökad myndighetskontroll. Under studiens gång har vi kommit fram till att Sekerka & Stimels (2012) modell har brister när den appliceras på den svenska fastighetsbranschen. Ett alternativ kan vara en utveckling och anpassning av Sekerka & Stimels (2012) modell för att lättare kunna appliceras mot en svensk bransch. Under de genomförda intervjuerna har flera organisationer talat om den sociala hållbarheten. Vi anser att det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie inom CSR men med inriktning mot social hållbarhet Studiens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse hur etisk beslutsfattning påverkar motivation av CSR. Studien bidrar även till ett tydliggörande av hur etisk beslutsfattning och miljömässig hållbarhet tillämpas inom den svenska fastighetsbranschen. Studien ger även svar på den praktiska frågan om CSR kan ge ett ökat fastighetsvärde. / Purpose: No one can argue and say that they have missed the ongoing climate debate which, focuses on global warming. An increased awareness of environmental sustainability has contributed to the integration of ethical decision-making in organizations. The study's purpose is to examine the hypothesis that CSR leads to increased property value we will also try to get a better understanding on how motivation effects ethical decision-making and CSR. Method: The study has been completed with a qualitative approach in the framework of a case study. Empirical material was gathered by semi-structured interviews preformed with decision-makers in the Swedish property industry. An analysis of the current research and literature, as well as a model by Sekerka & Stimels (2012) has contributed to the theoretical framework. Conclusion & Results: We believe that environmental sustainability and an economic incentive goes hand-in-hand and are required for financial success today. When CSR is applied within an organization, we have noticed that there is not the organizational type which affects whether CSR brings an increase in property value. Rather it is the organization's goals with the property. The answer is that long-term stakeholders believe that the cost of environmental measures leading to an equivalent or greater increase in the value of the properties. For this to be true it requires a long-term approach and long-term goal with the property. Further research: An interesting approach would be to modify and apply Sekerka & Stimels (2012) model in the comparison between different industries. An interesting topic is how environmental sustainability will affect an organization’s profitability within an economic perspective. How are Swedish organization’s environmental sustainability efforts compared with overseas? Another interesting area is how environmental sustainability are affected by external conditions such as legislation and increased government control. During the study we have come to the conclusion that Sekerka & Stimels (2012) model has shortcomings when applied to the Swedish property industry. An alternative can be an advancement and adaptation of Sekerka & Stimels (2012) model in order for it to be applied on a Swedish industry. During the interviews, several organizations talked about social. We believe that it would be interesting to conduct a similar study in CSR, but with focus on social sustainability Contribution: The study contributes to a better understanding of how ethical decision-making affects the motivation towards CSR. The study also contribute to a clarification of how ethical decision-making and environmental sustainability are applied in the Swedish property industry. The study will also provide answers to the practical matter: could CSR contribute to an increased property value.

Korsägande definieras som en horisontell ägarstruktur och strukturen har fått ett ökande intresse inom den svenska fastighetssektorn. Finansinspektionen och större branschmagasin inom branschen har lyft fram den ökade risk som korsägande innebär. Därför syftar denna uppsats till att förtydliga definitionen av korsägande och de risker som ägarstrukturen medför. Utöver det kommer korsägandet mellan svenska noterade fastighetsbolag kartläggas och analyseras. Studien genomfördes med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kombinationen av de två tillvägagångssätten möjliggjorde en kartläggning av ägarstrukturerna som sedan kunde positioneras i direkt jämförelse med litteraturen och respondenter. Metoden innehåller en visualisering hämtad från ägardata och intervjuer med respondenter inom branschen. Av den information som samlats in i denna studie kan man sluta sig till att korsägande inte förekommer mellan de börsnoterade svenska fastighetsbolagen. Istället tillskriver branschen begreppet korsägande till en mer omfattande definition än vad den teoretiska gör. Vidare dras slutsatsen att de bakomliggande orsakerna till korsägande beror på flera faktorer. Det kan till exempel vara ett resultat av den starka marknadsutvecklingen där lönsamheten har bidragit till att en del av det tillgängliga kapitalet avleds till andra Fastighetsbolag inom branschen. Emellertid visar både teori och empiri också att det finns strategiska fördelar med korsägande, vilket också har ansetts vara en bakomliggande orsak. De primära riskerna är att det finns incitamentsproblem, systemrisker och minskad transparens. / Cross-ownership is defined as a horizontal ownership structure and has gained an increasing interest within the Swedish Real Estate sector. However, the Swedish Financial Supervisory Authority and major publications within the industry have highlighted the increased risk that cross-ownership entails. Therefore, this thesis aims to clarify the definition of cross-ownership and the risk it entails. Also, the cross-ownership between Swedish-listed real estate companies will be mapped and analyzed.  This study is conducted using both quantitative and qualitative methods. The combination of these two approaches provides the opportunity to chart the ownership structures and position the literature in direct comparison with the respondent’s answers. The method contains a visualization derived from ownership data and interviews with respondents within the industry. From the information collected in this study, it can be derived that cross-ownership does not occur between the listed Swedish real estate companies. Instead, the industry attributes the concept of cross-ownership to a more extensive definition than the theoretical does. Furthermore, it is concluded that the underlying causes of cross-ownership are due to several factors. For example, it can be a result of the strong market development where profitability has contributed to a portion of the available capital being diverted to other Real Estate companies within the industry. However, both theory and empiricism also show that there are strategic advantages to cross-ownership, which have also been considered an underlying cause. Lastly, there are several risks with cross-ownership, which are primarily attributable to incentive problems, systemic risks, and reduced transparency.

The real estate sector in Sweden is characterized as a small market with high competition amongst homes and apartments. With that in mind the real estate companies are forced to be unique in their strategic marketing way to stand out from the competitors. The traditional marketing tools are no longer suitable in order to be successful and new strategic marketing tools are constantly improved. Sensory marketing is a phenomenon which is relatively new and it is all about satisfying the humans five senses: sight, smell, taste, hearing and feeling. A humans five senses are unique and very individual. It is scientifically proven that a human has between six to ten million receptor cells in the nose and with the help of these we can identify 2000- 4000 different types of aromas. It is clear that smell as a sense is very central, since you cannot turn off this sense unlike the four others. A human can recognize around 10 000 different fragrance combinations, although it may diffuse to define a specific scent. The use of the marketing tool is used in varying degrees depending on which sector a company operates in. Within the retail sector many companies use sensory marketing in order to satisfy the customer on a new level. There are a number of clothing and interior stores who work with sense of smell and try to develop a sense that is compatible with the concept they offer. It has been proven that various companies have succeeded with their sensory marketing and have thereby gained market shares. Within the real estate sector the way of working with the senses are relatively limited and undeveloped. Many brokers talk about the visual which means what the eye sees in a home and they also emphasize that the feeling within a home should feel right for the buyer. There are no earlier studies about how added scenes can enhance the experience of a home and this has been our main research question. The purpose of this thesis is to provide a deeper understanding of how Swedish real estate agencies currently work with fragrances and also how they can be improved. By using a qualitative research method a deeper understanding regarding sense linked to the real estate sector has been acquired. The data has been collected from six different real estate companies in Kalmar. Based on the analysis, the outcome of this study shows that senses can not stand as a single element within homes that are for sale. Although, to add the right senses can be seen as a tool to create a extended experience for a speculator who visits a property that is for sale. In combination with homestyling, an added sense can awaken awareness of potential buyers and thereby a more emotional bond to the ii home can occur. The empirical findings shows that the development of fragrances within the real estate sector is interesting as long as it is done in the right way and matches the concept. The study can be compatible for Swedish real estate brokers and agencies who want to extend their way of working and implement sensory marketing.

Det finns könsstrukturer i arbetslivet som skapar olika hinder och möjligheter för kvinnorna i deras karriär och utveckling. Kvinnor och män återfinns på olika positioner och nivåer i organisationshierarkin. Fastighetsbranschen har blivit alltmer jämställd när det kommer till könsfördelning, dock lever vi i en värld där könsstrukturer fortsatt råder. Denna studie har som syfte att öka förståelsen för kvinnliga medarbetares upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter samt kring jämställdhetsarbetet i en organisation i fastighetsbranschen. Studien har en kvalitativ ansats, där empirin samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga medarbetare på olika positioner inom organisationen. För att nå större förståelse och analysera empirin har tidigare forskning tillsammans med teorier om könsstrukturer använts. Teorier som behandlas är: homosocialitet och homosocial reproduktion, Kanters strukturteorier och Ackers fyra interaktions- och könsprocesser. Studiens resultat visar på att hinder är mer centrala än möjligheter i kvinnornas upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet och homosocial reproduktion är ett centralt hinder, då det finns återkommande upplevelser av att män lyfter män i högre utsträckning än kvinnor. Det framkommer att det finns en snedfördelning mellan könen på högre nivåer gällande makt och inflytande. Det finns även tendenser till att manliga symboler är närvarande i organisationen, både i attribut och interaktion. Alla dessa aspekter samverkar och bidrar till en könssegregering inom organisationen, vilken kan skapa ett glastak för kvinnornas utveckling. I frågan om jämställdhetsarbetet kände kvinnorna inte till befintliga dokument och policys inom området, vilket visar på att detta arbete inte har en central plats i organisationen. Vidare kan detta tolkas som att styrdokument kring jämställdhet till största delen agerade skyltfönsterarrangemang; dokumenten finns endast för att utåt sett se bra ut, men spelar ingen reell roll i praktiken. Studiens resultat visar även att den kvantitativa jämställdheten, jämn könsfördelning, inte räcker för att skapa en jämställd arbetsplats, utan den kvalitativa dimensionen är också av stor betydelse.

Sammanfattning Titel: Riskhantering inom fastighetsbolag Bakgrund: Fastighetsbolag utsätts precis som alla andra företag för risker. I fastighetsbolag ligger en stor del av risken i form av fastighetstillgångar som kräver förvaltning, underhåll och riskplanering men även i att bolagen är högt belånade. De mest aktuella riskerna för fastighetsbolagen är risker kopplade till den ökade inflationen som ses i samhället idag. Konsekvenserna av detta har blivit ökade räntekostnader och ökade energikostnader som fastighetsbolag behöver anpassa och förhålla sig till. Frågeställning:         <li aria-level="1">Hur resonerar fastighetsbolag angående riskhantering och hur kopplas det till budgetering? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara och beskriva hur riskhantering tillämpas inom fastighetsbolag och hur det kan kopplas till budgetering.  Metod: Metoden som tillämpats har bestått av en jämförelse mellan insamlad teori och insamlad empirisk data från fem kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna bestod av intervjuer med ekonomiansvariga eller VD:n i olika fastighetsbolag, där datan sedan analyserades kring hur bolagen resonerar angående riskhantering. Studien har därav genomförts med en deduktiv forskningsansats med egenskaper av en induktiv forskningsansats.  Slutsats: Genom en analysering av den insamlade empiriska data och teorin, har slutsatsen dragits att fastighetsbolag tillämpar riskhantering med koppling till budgetering genom att hålla sig uppdaterad i omvärlden. Detta i form av att hålla sig uppdaterad kring inflationen, olika räntesatser och förbrukningskostnader för att budgetera enligt dessa uppgifter. När fastighetsbolag har tillgång till den senaste informationen har de större möjlighet till att bedöma risker korrekt, samtidigt som en passande riskåtgärd kan tillämpas.  Nyckelord: riskhantering, risk, budget, budgetering, fastighet, fastighetsbolag, fastighetsbranschen, finansiell styrning. / Abstract Title: Risk management in real estate firms Background: Real estate companies, like all other companies, are exposed to risks. In real estate companies, a large part of the risk lies with the real estate assets that require management, maintenance and risk planning, but also in the fact that the companies are highly leveraged. The most current risks for real estate companies are risks linked to the increased inflation seen in society today. The consequences of this have been increased interest costs and increased energy costs that real estate companies need to adapt and relate to. Research question: How does real estate companies reason regarding risk management and how is it linked to budgeting? Purpose: The purpose of this study is to explain and describe how risk management is applied within real estate companies and how it can be linked to budgeting. Method: The method applied has consisted of a comparison between collected theory and collected empirical data from five qualitative interviews. The qualitative interviews consisted of interviews with the finance manager or CEO of various real estate companies, where the data was analyzed of how the companies reason concerning risk management. The study has therefore been carried out with a deductive research approach with attributes of an inductive research approach. Conclusion: Through an analysis of the collected empirical data and theory, it has been concluded that real estate firms apply risk management when budgeting by staying up to date with the outside world. They do this by keeping up to date with inflation, different interest rates and consumption costs in order to budget according to the data. When real estate companies have access to the latest information, they have a greater opportunity to assess risks correctly, while an appropriate risk measure also can be applied. Keywords: risk, risk management, budget, budgeting, real estate, real estate firm, real estate sector, corporate finance.

Den digitala tvillingen i fastighetsbranschen har ett stort användningsområde. Den kan avhjälpa arbeteinom exempelvis energioptimering och luftkvalitet samt användas som kommunikationskanal ochvisualisera resultat. Användaren söker ett resultat och den digitala tvillingen byggs utifrån dessakriterier. Detta betyder att tvillingen ser väldigt olika ut beroende på vad som förväntas av den. Denhjälper dels till med att sänka drift-, underhålls- och administrationskostnader men gör det ocksåenkelt för användaren att hämta en stor mängd information om fastigheten från ett ställe. Något somblir särskilt aktuellt i värderingsprocessen av fastigheten. Eftersom information annars måste hämtasfrån flera olika källor och sannolikheten för felaktiga värden blir stor. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur den digitala tvillingen definieras inomfastighetsbranschen samt undersöka hur värderingsprocessen påverkas av fastighetens digitala tvilling.Frågeställningen besvaras med hjälp av intervjuer med människor som har kompetens i området.Definitionen av den digitala tvillingen skildras beroende på respondentens arbete men kopplingar kandras till delar som är av större eller mindre relevans. För tillfället används inte den digitala tvillingensom hjälpmedel i värderingsprocessen men har potential att i framtiden avhjälpainformationshantering och datainsamling. / The digital twin in the real estate industry has a wide range of applications. It can assist in areas suchas energy optimization and air quality, as well as serve as a communication channel and visualizeresults. The user seeks a result, and the digital twin is built based on these criteria. This means that thetwin can look different depending on what is expected from it. It helps reduce operational,maintenance, and administrative costs while also making it easy for the user to access a large amountof information about the property from one place. This becomes particularly relevant in the propertyvaluation process, as information would otherwise have to be gathered from multiple sources,increasing the likelihood of inaccuracies. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the digital twin is defined in thereal estate industry and examine how the valuation process is influenced by the property's digital twin.The research question is answered through interviews with individuals who have expertise in the field.The definition of the digital twin varies depending on the respondent's work, but connections can bemade to aspects that are of greater or lesser relevance. Currently, the digital twin is not used as a toolin the valuation process but has the potential to assist in information management and data collectionin the future.

Relationen mellan kapitalstruktur och skuldsättningsgrad har undersökts i flera år och många teorier utvecklades för att kunna studera ämnet närmare. Studien tar därmed hänsyn till vilket inflytande kapitalstrukturen har på företag i fastighetsbranschen och tillverkning &amp; industribranschen. Detta för att finna möjliga relationer som finns mellan kapitalstrukturens och finansieringsmöjligheternas påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Uppsatsen undersökte variablerna företagsstorlek, bransch, soliditet och långsiktiga skulder till kreditinstitut. Dessutom, för att finna olika samband med hänsyn till skuldsättningsgrad och slutligen hur dessa har en påverkan på kapitalstrukturen hos företag. Variablerna tar hänsyn till finanskrisen och COVID-19 pandemin och studeras därmed vid fyra olika tidpunkter. De åren som tas i beaktning är 2008, 2010, 2018 samt 2020, detta för att urskilja om sambandet skiljer sig åt när ekonomin i Sverige varierar. De teorierna som gav stöd och underlag för denna studie var Modigliani och Millers teorem om kapitalstruktur, pecking order teorin, trade off teorin och agentteorin. Samtliga teorier undersökte sambandet mellan kapitalstrukturen och lönsamheten samt beskrev hur företag bör finansiera sin verksamhet för att uppnå en optimal skuldsättningsgrad i förhållande till kapitalstrukturen. Uppsatsen tillämpade kvantitativ ansats med hjälp av tre hypotesprövningar som testats med hjälp av Chi-två test, korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Utifrån studiens resultat och tidigare studier kan man säga att företagsstorlek medför att företagen har olika uppsättningar av eget kapital och skuld. Olika omvärldsfaktorer kan ha en påverkan på skuldsättningsgraden där företag i olika storlek påverkas i olika grad. Exempelvis som asymmetrisk information som i sin tur tar hänsyn till företagsstorleken där den externa påverkan från ett mindre företag inte skulle vara lika stort som ett stort företag. Fastighetsbranschen tenderar att vara mer skuldsatt än tillverkning &amp; industribranschen. Då fastighetsbranschen är mer kapitalintensiv till följd av kostsamma projekt vilket medför att de har stora långfristiga lån för att kunna driva verksamheten. Vidare finansieras dessa branscher på olika sätt. Exempelvis kan fastighetsföretagen ställa sina fastigheter som säkerhet för lånen och därmed anses ha bättre förutsättningar för att ta högre lån. Medan tillverkning &amp; industribranschen har sina lång- och kortfristiga skulder fördelade i flera led, exempelvis underleverantörer. När ett företag väljer att finansiera verksamheten internt genom internt genererat kapital påverkas inte skuldsättningsgraden av långfristiga skulder till kreditinstitut. Däremot om de väljer att finansiera verksamheten externt sänker det företagsvärdet och därmed också soliditeten samt att företaget ökar storleken på långfristiga skulder till kreditinstitut. Studiens resultat finner stöd i olika teorier och tidigare forskning, därmed bidrar studien till en konsensus och studiens resultat är generaliserbar i Sverige. Framtida forskning bör studera fler branscher, annat kan vara att studera andra faktorer som kan ha en påverkan på kapitalstrukturen. / The relationship between capital structure and debt ratio has been investigated for years and many theories were developed to study the subject more closely. Thus, this study considers the influence the capital structure has on companies in the real estate and the manufacturing &amp; industrial industry. This is to find possible relationships that exist between the influence of the capital structure and the financing possibilities on the companies' debt ratio. The essay examined the variables company size, industry, equity and long-term liabilities to credit institutions. In addition, to find different relationships regarding debt ratio and finally how these have an impact on the capital structure of companies. The variables consider the financial crisis and the COVID-19 pandemic and are thus studied at four different times. The years that are considered are 2008, 2010, 2018 and 2020, this is to discover whether the relationship differs when the economy in Sweden varies. This report is written in Swedish. The theories that provided support for this study were Modigliani and Miller's theorem on capital structure, the pecking order theory, the trade off theory and the agency theory. All of which examined the relationship between the capital structure and profitability and described how companies should finance their operations to achieve an optimal debt ratio in relation to the capital structure. This report applied a quantitative approach using three hypothesis tests that were tested using the Chi-Square test, correlation analysis and multiple regression analysis. Based on the results and previous studies, company size indicates that companies have different amounts of equity and debt. Different external factors can have an impact on the debt ratio, where companies of different sizes are affected to different degrees. For example, asymmetric information which in turn results in different influences regarding if the company is big or small. Where external influence from a smaller company would not be as great as a large company. The real estate industry tends to be more indebted than the manufacturing &amp; industrial industry. As the real estate industry is more capital intensive because of costly projects, which means they have large long-term loans to be able to run the business. Furthermore, these industries are financed in different ways. For example, real estate companies can pledge their properties as collateral for loans and are thus considered to have better conditions for taking out higher loans. While the manufacturing &amp; industrial sector has its long-term and short-term liabilities distributed among several levels, for example subcontractors. When a company chooses to finance operations internally through internally generated capital, the debt ratio is not affected by long-term debts to credit institutions. On the other hand, if they choose to finance the business externally, it lowers the company's value and thus also the equity ratio, and the company increases the size of long-term liabilities to credit institutions. The study's results find support in various theories and previous research, thus the study contributes to a consensus and the study's results are generalizable in Sweden. Future research should therefore study more industries that are more different from each other. Another could be to study other factors that can have an impact on the capital structure.

Jämställdhet handlar om att män och kvinnor skall ha lika möjligheter att kontrollera och forma sina egna liv men också samma möjligheter att påverka samhället i frågor som makt, inflytande, ekonomi och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka vad byggbranschen kan göra för att locka fler kvinnor till branschen och på så sätt skapa en jämnare könsfördelning. Detta är av vikt för att ojämställdhet kan hota den sociala och ekonomiska utvecklingen på lång sikt. Forskningsstudien är kvalitativt genomförd med en induktiv ansats. Genom insamlad empirisk data har en modell för att främja jämställdhet framställts. Studiens slutsatser resulterade i att det krävs fler kvinnor till byggbranschen och för att uppnå detta krävs organisatoriska förändringar. Det är dessutom av vikt att öka de kvinnliga motivationsfaktorerna på arbetsplatsen för att skapa en trivsam arbetsmiljö.

Bakgrund och syfte: Vid FN:s toppmöte 25 september 2015 antog världens ledare och regeringschefer Agenda2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Detta är dock inget tvingade dokument, de svenskafastighetsbolagen behöver inte implementera Agenda 2030. Om Agenda 2030 implementeras på företags nivåsker det på frivillig basis, samtidigt står fastighetsbranschen idag för 40% av energianvändningen i EU och förstora mängder utsläpp som ökar år för år. Därför har detta arbete som syfte att undersöka hur några av destörsta fastighetsbolagen i Sverige ställer sig till Agenda 2030. Studien ska även fördjupa sig i mål 11, hållbarastäder och samhällen. Metod: De tio största bolagens års- och hållbarhetrapporter analyserades för att ta reda på hur de ser påAgenda 2030. Detta sammanställdes och analyserades tematiskt och med hjälp av intressent-, legitimitets-,signal- och institutionell teori. Resultat och slutsats: Studien visade att bolagens ställning till Agenda 2030 var positiv. För att operationaliseraAgenda 2030 valde ett antal företag att tolka den, utifrån Agenda 2030 skapades ”fokusområden” som kundekopplas till bolagens olika verksamhetsdelar. En annan återkommande strategi var att bolagen valde ut ettantal mål som man vill eller tror att man kan bidra till. Studien visade att alla bolag i studien hade nämnt mål11, men få kunde beskriva en strategi kopplat till mål 11 eller de tillhörande delmålen. / At the UN summit 25th of September 2015 agreed world leaders and head of states to adopt the Agenda 2030 the 17 sustainable development goals. However, this is not a forced document, the Swedish Real Estate companies do not ness to implement the Agenda 2030. If Agenda 2030 is implemented at a company levels it is done on a voluntary basis, while the Real Estate today account for 40% of the energy use in the EU and large amounts of emissions, increasing year by year. Therefore, is the aim of this paper to investigate how some of the largest Real Estate companies in Sweden view Agenda 2030. This study will also delve into goal 11, sustainable cities and communities. The ten largest companies´ annual and sustainability reports were analysed to found out how the view Agenda 2030. This was compiled and analysed thematically and with help of stakeholder, legitimacy, signal, and institutional theory. The study showed that the companies position on Agenda 2030 was positive. To operationalize Agenda 2030, several companies chose to interpret it, based on Agenda 2030, “focus areas” were created that could be linked to the companies' different sections of the business. Another recurring strategy was that companies selected several SDG´s that they want or believe that they can contribute to. The study showed that all companies in the study had mentioned goal 11, but few could describe a strategy linked to goal 11 or the associated sub-goals.

Sedan årtionden tillbaka har begreppet hållbar utveckling varit en stor del av samhällsdiskussionen. Begreppet handlar om de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom åren har den ekologiska hållbarheten haft stort fokus och bidragit till utveckling av olika mätmetoder och verktyg för att uppnå uppsatta mål som världen antagit tillsammans, som att till exempel minska koldioxidutsläppen. Den ekonomiska hållbarheten har fått större utrymme i samband med den industriella revolutionens framfart där verktyg som BNP per capita har använts till att mäta ett lands ekonomiska tillstånd. Inom fastighetsbranschen finns olika certifikat som används för att påvisa den ekologiska hållbarheten samt olika lönsamhetsmått som mäter den. Social hållbarhet har på bekostnad av de andra dimensionerna hamnat i kläm och faller ofta mellan stolarna på grund av dess kvalitativa och svårmätta struktur. Definitionen av begreppet är bred och inte lika entydig som ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Till följd av det uppstår det ibland oklarheter till begreppets betydelse, trots att den sociala hållbarheten får större utrymme i samhällsdebatten, inte minst inom samhällsbyggnad och i fastighetsbranschen. Syftet med studien är att kartlägga hur olika fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur definitionen påverkar deras arbete. För att uppfylla studiens syfte har inledningsvis teoriunderlag kring begreppet hållbar utveckling tagits fram, både i allmänhet och inom fastighetsbranschen. Detta har gjorts för att uppnå en fördjupning kring begreppen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och se hur de skiljer sig åt, både på definitionsnivå samt hur de går att mäta. Vidare genomfördes en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer med sex olika fastighetsföretag för att samla kunskaper om fastighetsbranschens sociala hållbarhetsarbete. Med resultatet från teoriunderlaget och intervjustudien som grund har perspektivet på begreppet klargjorts för att uppnå en kartläggning av fastighetsbranschen definition och arbete med social hållbarhet. Resultatet från studien visar att syftet med social hållbarhet delas av alla deltagande aktörer: att skapa områden där kärnan ligger i att skapa trivsel och trygghet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Däremot skiljer sig definitionen av social hållbarhet åt mellan olika fastighetsföretag. Slutsatsen av studien är att företags arbete med social hållbarhet styrs av hur de definierar begreppet. För flera aktörer skiljer sig definitionen åt från projekt till projekt, där varje projekt har ett eller flera unika fokusområden. Beroende på definitionen arbetar företagen antingen ur ett välgörenhetsperspektiv eller med fokus på den egna verksamhetens påverkan på människor. Arbetet med social hållbarhet är dock högst aktuellt för företagen och alla företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sin verksamhet. Beroende på om företaget är stadsutvecklare eller konsulter avgör detta vilka krav de kan ställa på sina kunder eller andra aktörer kring arbetet med social hållbarhet. Den svåraste utmaningen med begreppet är dock att den är kvalitativ och svår att mäta. Flertalet företag försöker dock hitta egna metoder och verktyg för att mäta social hållbarhet i sina projekt eftersom det inte finns någon universell metod. / For decades, the concept of sustainable development has been a major part of the societal debate. The concept is about the three dimensions: ecological, economic and social sustainability. Social sustainability has been forgotten at the expense of the other dimensions and often falls between the cracks due to its qualitative structure. The definition of the term is broad and not as distinct as ecological and economic sustainability. As a result, questions sometimes arise about the meaning of the term, despite the fact that social sustainability is given greater scope in the public debate and in the real estate industry. The purpose of the study is to map how different real estate actors define social sustainability and how the definition affects their work. In order to fulfill the purpose of the study, the theoretical basis for the concept of sustainable development has initially been developed, both in general and in the real estate industry. This has been done to achieve an in-depth study of the concepts of ecological, economic and social sustainability and to see how they differ, both at the definition level and how they can be measured. Furthermore, an interview study was conducted in the form of semi-structured interviews with six different real estate companies to gather knowledge about the real estate industry's social sustainability work. Based on the results from the theoretical basis and the interview study, the perspective on the concept has been clarified in order to achieve a survey of the real estate industry's work with social sustainability. The results from the study show that the purpose of social sustainability is shared by all participating actors: to create areas where the core lies in creating well-being and security from a long-term perspective. However, the definition of social sustainability differs between different real estate companies. The conclusion of the study is that companies´ work with social sustainability is governed by how they define the concept. For several actors, the definition differs from project to project, where each project has one or more unique focus areas. Depending on the definition, companies work either from a charity perspective or with a focus on the impact of their own operations on people. However, the work with social sustainability is highly relevant and all companies work actively with social sustainability in their operations. Depending on whether the company is an urban developer or consultant, this determines what requirements they can place on their customers or other actors regarding the work with social sustainability. The most difficult challenge with the concept, however, is that it is qualitative and difficult to measure. However, most companies try to find their own methods and tools for measuring social sustainability in their projects because there is no universal method.