An internal conflict within the Swedish party “Feministiskt initiativ” (Fi) has been recognized since the party was established in 2005. The conflict has come to be about exactly what kind of feminist politics they shall engage. Because of this, the party have received criticism. The party is perceived to be ideologically divided. The purpose of this specific essay is to examine how the ideological fragmentation is visualized in their common principle program from 2015. The question formulation for this essay is the following: What kind of ideological feminist approaches can be traced to the 2015 principe program of Fi? The method used in this study is a qualitative text analysis with the ideal types: liberal feminism, socialist feminism, radical feminism, queer feminism and black feminism. The result of the study shows that there are plenty of signs of queer feminism, black feminism and socialist feminism while liberal feminism and radical feminism appears more less. The conclusion is that the ideological fragmentation is clearly visible in their principle program from 2015 as the different feminist approaches occur, even as the rate of different approaches differs.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan. Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text. Syftet med studien är att undersöka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014. 269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys. Vidare studerades 40 artiklar av dessa med kvalitativ textanalys bestående av delar ur den semiotiska begreppsapparaten. Empirin utgörs av artiklar författade under 2014-01-01 till 2014-09- 14 av de politiska kommentatorerna: Lena Mellin Aftonbladet, K-G Bergström Expressen, Göran Eriksson Svenska Dagbladet, Ewa Stenberg Dagens Nyheter. I de fyra politiska kommentatorernas rapportering förekommer det bland annat myter, symboler och metonymer när de gestaltar den politiska sfären. När Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas görs detta oftast i stark anknytning till ämnena feminism och invandring. Förutom dessa är ekonomi ett ämne som aär starkt representerat i de studerade texterna. Eftersom den höga frånvaron av andra politiska ämnen är påtaglig när partierna gestaltas så kan partierna uppfattas ha en snäv politik, det vill säga enbart engagera sig i mycket få frågor, som ett resultat av den politiska kommentatorns gestaltning. Studien visar att de fyra politiska kommentatorerna verkar ha ett liknande sätt att gestalta politiska partier på. Den bild av partiernas politik som publiken blir presenterad för av de politiska kommentatorerna kan dessutom uppfattas som verklighetstrogen eftersom den journalistiska gruppen framstår som en expertkälla inom ämnet politik. Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas som enfrågepartier och avvikande i det svenska politiska klimatet. Tack vare att de politiska kommentatorernas gestaltningsmakt och dagordningsmakt i framingprocessen visar sig vara stark i denna studie har gestaltningen troligtvis stor påverkan på sin publik.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter. Kampdiskursen fokuserar på kampen för partiet att ta sig in i Riksdagen, Ledardiskursen fokuserar på ledaren som leder partiet framåt och jämställdhetsdiskursen pekar på den drivkraft som partiet avbildas med som sägs understödja kampen och legitimerar partiet i våra ögon. Vi fann att kampdiskursen står som en dominerande diskurs till de andra. Dessa diskurser framträder i de artiklar vi låtit studera och bygger likt en grund för en bild som media återger om partiet för oss medborgare som läser tidningarna. Studiens betydelse är av den nivå att medias framställning har intryck på oss varpå en framställning av ett parti måste studeras för demokratins säkerhet och framväxt.

Denna masteruppsats är en sociologisk diskursanalytiskt inspirerad undersökning av Feministiskt Initiativs partiprogram. Undersökningen syftar till att se på den världsbild som målas upp i partiprogrammet utifrån termer om invävning och omvälvning. Både gällande politiska diskurser och avseende människan som varelse. Undersökningens frågeställningar är: 1) Vilken verklighet konstrueras i Feministiskt Initiativs partiprogram avseende, a) politik, b) världen, c) människans jämställdhet? 2) Hur kan de konstruktionerna förstås utifrån ett perspektiv av omvälvning eller invävning? Utöver det spåras också konturerna av en normgestalt som utgör modellen för hur den jämställda personen bör vara, eller vem man bör sträva efter att vara för att kunna få uttala sig som en sådan. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i partirogrammets inledningstext som getts en särskild vikt, och har utgjort stommen för undersökningen. Resten av programmet, såväl till sin utforming, omfattning och direkta formuleringar, har fungerat som stödjande och fördjupande av de tolkningar som görs utifrån inledningstexten. De världsbilder som framträder har analyserats utifrån sociologiska teorier kring identitet, kön, makt, och politik. Utifrån det görs analyser kring huruvida programmets världsbild kan ses som försöka inväva perspektiv i den etablerade ordningen, eller försöka omvälva den. Resultatet visar på att det inte finns en direkt enhetlig världsbild i partiprogrammet, utan snarare liknande slitningar som återfinns i den feministiska teoridebatten. Dock finns det ett stark fokus på kön som en överordnad politisk utgångspunkt, och kopplingar till en etablerad upplysnings- och frigörelsetradition. Partiprogrammet går också att tolka som sprunget ur modernitetens identitetsprojekt. Det finns också en relativt stark tendens som betonar vikten av formell kunskap och utbildning för att frigöra människans potential. Min analys av den jämställda personen pekar på att det är en bildad och kulturell person som på ett distanserat vis kan se och avslöja diskriminerande strukturer. Det är de perspektiven som bör vävas in i den etablerade politiska diskursen och de personerna som ska placeras in på den etablerade politiska arenan. Avslutningsvis pekar uppsatsen ut fler olika riktningar som kan undersökas vidare, framförallt kring hur förhandlingar kring världsbilder och utsagopositioner kan föras inom inom en politisk rörelse, i bredare bemärkelse. / This master degree paper is a sociological investigation of the political platform from the Swedish party Feministiskt Initiativ (feminist initiative). The paper is made with an discourse theoretical influence, aiming to explore the views of the world that are constructed in the platform, in terms of overturning and integrating, in regards of political discourses and the human as a being. The papers handle the research questions 1) What pictures of reality is constructed in the political platform regarding a) politics, b) the world, c) human equality? 2) How could those constructions be understood in terms of overturning or integration? Besides that does the paper aim to trace the outline of a role model for the equal person in the platform: how should one be, and who should one strive to be, in order to get the authority to speak on equality issues? The main focus for this paper is the opening text in the platform, which serves as the foundation of this investigation. The rest of the program, form as well as content, serves as supporting and a way to deepen the analysis made from the introductory text. The view of the world as it appears in the platform has been analysed with mainly sociological theories regarding identity, gender, power and politics. According to those views is the question raised whether the view of the world in the platform can be seen as a way to integrate new perspective in the current order of things, or rather to overturn the same. The findings indicate that there is not one uniform view of the world in the platform, but several, which also can be found in the feministic academic debate. There are however a main focus on gender as political subject, and a strong connection to an emancipatory and liberating tradition. There is also a tendency in the platform to stress the importance of formal knowledge and education as tools to see trough discriminating structures, to set the human potential free. My analysis point to an outline of the equal person as a literate and cultivated person, and that it is that kind of person that the platform recommends us to integrate in the established political arenas. Lastly, the paper points towards several directions for further investigation, mainly about how negotiations regarding views of the world and spokes position are made in a political movement, in its wider sense.

Uppsatsen har som syfte att undersöka förändringen i användningen av begrepp kopplade till partiet Feministiskt initiativ mellan riksdagsvalet år 2010 och år 2014 hos de sittande riksdagspartierna. Utifrån detta syftar uppsatsen även till att undersöka huruvida det går att utläsa mönster i den eventuella förändringen med utgångspunkt i deras placering i det politiska spektrumet. Studiens primärkällor är valmanifest, valaffischer samt almedalstalen från de nuvarande sittande riksdagspartierna. Dessa källor har bearbetats utifrån en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys (almedalstal samt valmanifest), deskriptiv kvalitativ innehållsanalys (valaffischerna) samt en kvalitativ innehållsanalys (valmanifesten). Resultaten från dessa analyser har studerats utifrån Bonnie Meguids teori kring etablerade partiers möjlighet att påverka framgången hos nischade partier, samt Anthony Down’s teori som syftar till att förklara varför partier väljer att vara flexibla gentemot åsikts-strömningar, även om åsikten tidigare inte varit en fokusfråga hos partiet. Slutsatserna visar att det finns en påverkan på alla nuvarande sittande riksdagspartier utom Moderaterna, och att det inte går att utläsa något mönster på partiernas anpassning till Feministiskt initiativ utifrån politisk färg. Majoriteten av de undersökta partierna har valt ett följsamt förhållningssätt till Feministiskt initiativ, vilket innebär att de valt att anamma de frågor som Feministiskt initiativ lyfter.

The main purpose of this essay is to examine the motivation of political parties on their reason of formation. To execute, three perspectives on the formation of parties will be applied on the sequence of events for two specific party-formations. Those perspectives are the structural-, organisationtheoretical-, and actorcentralized perspective. The focus in this essay will be to determine the power of explanation for every perspective. “Kristdemokraterna” and “Feministiskt initiativ” are the parties chosen to be examined in this essay. The result revealed that the power of explanation also was according to the order the perspectives were presented above. The structural perspective had the highest power of explanation while the actorcentralized had the lowest. Interestingly the result did not concur with previous studies on the formation of political parties. Though, earlier studies had targeted different material. The weakness of the actorcentralized perspective might have its explanation in the assumption that parties does not want to make individuals greater than the organization. To much focus on the individual could undermine the actual purpose of the party. Another interesting discovery was the possibility to combine the different perspectives, as they did not rule out each other as explanations.

<p>Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.</p><p>Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet. Jag växte upp i en arbetarfamilj och har själv arbetat med monteringsarbeten inom industrin. Det enda som kan sägas ha anknytning till ett medelklassliv för min del är mina universitetsstudier. De utgör dock en begränsad del av mitt liv och har inte påverkat min uppfattning om var jag känner mig hemma. Under arbetet med den här uppsatsen har det blivit tydligt för mig att klass spelar roll i kampen för kvinnofrigörelse, dels genom den litteratur jag har läst, men även p.g.a. att jag mer än en gång har frågat mig själv om jag får lov att kalla mig feminist då jag upptäckt att när klassintressen och feministiska intressen kolliderar väljer jag inte alltid att sätta feminismen i första rummet. Den här uppsatsen ger en inblick i hur kön och klass samspelar i kvinnorörelsens feministiska arbete.</p><p>I uppsatsens inledningskapitel tar jag upp syfte och frågeställningar, presenterar mitt material och mina informanter och ger en bild av den tidigare forskningen på området. Inledningskapitlet innehåller också en metoddiskussion samt en beskrivning av begreppet intersektionalitet. Därefter följer ett bakgrundskapitel där 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ presenteras. Det tredje kapitlet utgörs av informanternas utsagor samt en analys av dessa. Uppsatsen avslutas med ett kapitel där jag sammanfattar mina slutsatser och för en avslutande diskussion.</p>

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 &amp; jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ. Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet. Jag växte upp i en arbetarfamilj och har själv arbetat med monteringsarbeten inom industrin. Det enda som kan sägas ha anknytning till ett medelklassliv för min del är mina universitetsstudier. De utgör dock en begränsad del av mitt liv och har inte påverkat min uppfattning om var jag känner mig hemma. Under arbetet med den här uppsatsen har det blivit tydligt för mig att klass spelar roll i kampen för kvinnofrigörelse, dels genom den litteratur jag har läst, men även p.g.a. att jag mer än en gång har frågat mig själv om jag får lov att kalla mig feminist då jag upptäckt att när klassintressen och feministiska intressen kolliderar väljer jag inte alltid att sätta feminismen i första rummet. Den här uppsatsen ger en inblick i hur kön och klass samspelar i kvinnorörelsens feministiska arbete. I uppsatsens inledningskapitel tar jag upp syfte och frågeställningar, presenterar mitt material och mina informanter och ger en bild av den tidigare forskningen på området. Inledningskapitlet innehåller också en metoddiskussion samt en beskrivning av begreppet intersektionalitet. Därefter följer ett bakgrundskapitel där 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ presenteras. Det tredje kapitlet utgörs av informanternas utsagor samt en analys av dessa. Uppsatsen avslutas med ett kapitel där jag sammanfattar mina slutsatser och för en avslutande diskussion.

No description available.

No description available.