Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv. Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen. Känslomässiga upplevelser karakteriserades av att fetman framkallade negativa upplevelser. Upplevelser av omgivningens bemötande synliggjorde positivt och negativt bemötande som personer med fetma upplevt. Slutsats: Fetma påverkade det dagliga livet som involverade fysiologiska och sociala begränsningar, ett kroppsmissnöje, en önskan om viktförändring, isolering, relationer och stigma. Resultatet kan tänkas ha betydelse för allmänhetens och sjukvårdspersonalens förståelse samt kunskap och därmed minska fördomar om fetma. Förslag till klinisk verksamhet är att sjukvårdsmiljön anpassas efter människors storlek och prevention emot fetma.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori. Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier.   Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal.   Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.

Bakgrund: I dagens samhälle har fetma ökat och fetma leder till en rad riskfaktorer som diabetes, cancer och hjärt-och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar resulterar i sin tur i stora kostnader för samhället både indirekt och direkt. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om individers upplevelser av att leva med fetma. Sjuksköterskan kan då bemöta och stödja individen på ett lämpligt sätt för att öka individens upplevelser av hälsa. Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa hos individer med fetma. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att tolv artiklar kvalitetsgranskades. Åtta artiklar inkluderades i studiens resultat och en integrerarad analys genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier. Social hälsa, Mental hälsa och fysisk hälsa. Social hälsa genererade i två underrubriker, Ensamhet och utanförskap samt familjerelationer. Mental hälsa resulterade i underrubriken, Sårbarhet. Fysisk hälsa resulterade i underrubriker, kroppsliga begränsningar och begränsningar i det dagliga livet. Slutsats: Individer med fetma upplever försämrad hälsa i olika utsträckningar på det fysiska, mentala samt det sociala planet. Det framkom att kvinnor med fetma upplever en sämre hälsa generellt än män och även ålder har en betydelse för upplevelser av hälsa. Dock går det inte att generalisera hur individer med fetma upplever hälsa, utan hänsyn måste tas till varje enskild individ. Det är av stor vikt att sjuksköterskans hälsofrämjande arbete utgår från varje enskild individ.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.

Bakgrund: Fetma är ett tillstånd som berör människor över hela världen. Många personer med fetma upplever en dålig livskvalitet vilket vidare bidrar till att försämra deras hälsa. Livskvalitet som begrepp innefattar bland annat individens subjektiva upplevelse utifrån fysiska, psykiska och samhälleliga dimensioner. Obesitaskirurgi blir aktuellt när alla andra möjliga försök till viktminskning gett magra resultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa livskvaliteten för personer med fetma under en period upp till sju år efter genomgången obesitaskirurgi. Metod: En litteraturstudie, baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes, där en manifest innehållsanalys med latenta drag låg till grund för att analysera artiklarnas resultatdelar. Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys användes som underlag. Resultat: Resultatet visade att under det första året efter operationen upplevde deltagarna att deras livskvalitet var försämrad, på grund av bland annat oönskade konsekvenser i form av långvariga följdsjukdomar, smärta, kräkningar och diarréer. Vidare uttryckte flera deltagare att det tog tid att anpassa sig till den nya kroppen och det nya jaget. Motstridiga känslor och funderingar nådde ytan, vilket ledde till att många av deltagarna utvecklade strategier i ett försök att anpassa sig till den aktuella situationen. Det sociala livet hade påverkats både positivt, som negativt. En del upplevde socialt utanförskap på grund av skamkänslor över den egna kroppen, vilket vidare härledde till att de kände sig utsatta och som mål för observationer och fördomar. För andra gav operationen mer energi och ork till att delta i sociala aktiviteter; något som resulterade i en starkare social samhörighet. Slutsats: Livskvaliteten kan bli påverkad utifrån psykiska, fysiska och sociala aspekter, beroende av den individ som berörs. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en djupare insikt om hur livskvaliteten kan påverkas hos den individ som genomgått obesitaskirurgi. Personcentrerad omvårdnad med hämtad inspiration från livsvärldsperspektivet är en bra metod när det kommer till att möta personen i dennes livsvärld.

Bakgrund: Under perioden 1980 till 2014 har prevalensen av fetma i världen mer än fördubblats. Samhällets utveckling ses ha en negativ inverkan då konsumtionen av kaloririk mat har ökat samtidigt som graden av fysisk aktivitet har minskat. Fetma klassas som en folksjukdom och kan leda till följdsjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personer med fetmas upplevelse av livskvalitet samt undersöka vilken kvalitet artiklarna hade med fokus på datainsamlingsmetod.   Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som innefattar 12 artiklar, varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats.   Huvudresultat: Fetma är ett tillstånd som setts påverka livskvalitén negativt, dessutom har en prevalensökning av psykisk ohälsa i form av ångest och depression setts. Personer med fetma upplevde oftare att de blev diskriminerade och stigmatiserade för sin vikt än normalviktiga och diskriminering påverkade deras psykiska välmående, livskvalitet och livstillfredsställelse negativt. Personer med fetma upplevde sig begränsade i sin vardag samt att deras sociala relationer påverkades negativt, bland annat i form av försämrat stöd från sin omgivning och social isolering.   Slutsatser: Forskning visar att livskvaliteten påverkas negativt hos personer med fetma. De upplever också diskriminering, stigmatisering och påverkan på sociala relationer oftare, och drabbas i större utsträckning av ångest och depressioner än normalviktiga. Genom respektfullt bemötande, förståelse och omtanke kan risken för diskriminering och stigmatisering minskas, och deras autonomi och tilltro till hälso- och sjukvården stärkas. / Background: During the period of 1980 to 2014, the global prevalence of obesity has more than doubled. The societal development is seen to have a negative influence on obesity since the consumption of caloric food has increased while the degree of physical activity has decreased. Obesity is classified as an endemic disease and can cause sequelae such as coronary-artery disease, type 2 diabetes and cancer.   Aim: The aim of the literature study was to describe obese adults' experience of quality of life and to examine the articles' quality with focus on their data collection method.   Method: A literature study with a descriptive design comprised of 12 articles, ten of which has a quantitative design and two whom have a qualitative design.   Main results: Obesity is a condition which is seen to negatively impact quality of life. A prevalence increase in psychiatric illness in the form of anxiety and depression has also been observed. Persons with obesity experienced discrimination and stigmatization more often than normal weight individuals, and discrimination negatively impacted their psychiatric well-being, quality of life and life satisfaction. They also experienced restrictions in their daily lives and a negative impact on their social relationships, including less support from their surroundings and social isolation.   Conclusions: Research shows that the quality of life is negatively affected in obese persons. They experience discrimination, stigmatization and impacted social relationships more often, and are affected in greater occurrence by anxiety and depression than those with normal weight. Through respectful treatment, understanding and consideration the risk of discrimination and stigmatization can be diminished, and their autonomy and trust for the healthcare service be strengthened.

<p>Övervikt och fetma har blivit ett globalt ökande problem.  Mer än 1 miljard människor i världen är överviktiga och det finns idag fler överviktiga än undernärda i världen. I Sverige har fetman under de senaste 20 åren fördubblats och omfattar omkring 500 000 människor.</p><p>I dagens samhälle ägnar sig fler människor åt stillasittande aktiviteter, där tid framför datorn och TV:n ökat, vilket också kan vara en bidragande orsak till övervikt. Syftet med studien var att ta reda på hur skolan kan utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma hos barn i skolan.<strong> </strong>Den metod som användes var en litteraturstudie som baserades på 25 kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi har även tillämpat en kvalitativ del som består av litteratur hämtad från boken Guldsitsen</p><p>(Stockholm.se/socialtjanstforvaltningen). I resultatet framkom det, att en stor riskfaktor för att drabbas av övervikt är för mycket stillasittande beteende. Det finns ett samband mellan stillasittande aktiviteter som att titta på TV och sitta framför datorn och ohälsosamma kostvanor som leder till övervikt. Insatser i skolor genom att främja en sundare livsstil har bidragit till ett positivt resultat för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Om arbetet med att utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma ska lyckas måste ett samarbete mellan skolan och föräldrar komma till stånd. Det är viktigt att pedagoger och föräldrar möts som jämlikar och förenas i det gemensamma intresset att skapa en meningsfull miljö för barnet/ungdomen.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Barn, övervikt, förebygga, fetma, skola, föräldrar<em> </em></p>

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i samhället med risk för allvarliga sjukdomstillstånd senare i livet. Det är därför av största vikt att detta identifieras och att behandling sätts in i tid. Behandlingen av övervikt och fetma är ett samarbete mellan barn, familj och vårdpersonal och består till huvudsak av egenvård för att förändra levnadsvanor. Syfte: Att undersöka hur motiverande samtal som metod fungerar vid samtal med barn med övervikt eller fetma och deras föräldrar för att uppnå en god egenvård. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Motiverande samtal (MI) som metod har generellt sett visat sig ge positiva resultat för att uppnå en hälsosammare livsstil hos barn med övervikt eller fetma och deras föräldrar. MI har lett till att barnen minskat i BMI, blivit mer fysiskt aktiva, fått hälsosammare matvanor samt ökad self-efficacy. När föräldrar har deltagit under MI har det visat sig ge ännu bättre resultat än när barnen fick MI själva. Då MI används som tillägg till ett viktminskningsprogram har detta gett större motivation att utföra programmet. MI har visat goda resultat kortsiktigt efter intervention men resultaten håller inte i sig under en längre tid, det behövs kontinuerliga MI för att bibehålla förändringen. Slutsats: MI är en bra metod för barn med övervikt eller fetma för att stärka egenvården vilket kan generera i livsstilsförändringar. Dock behövs det kontinuerliga MI för att förändringarna ska hålla i sig på längre sikt.

Övervikt och fetma är ett allt mer förekommande problem, både i Sverige men även på global nivå. Då det moderna samhället möjliggör en allt mer stillasittande vardag med lätt åtkomst till både billig mat och snabbmat så växer problematiken med övervikt och fetma även hos barn och ungdomar. Problematiken med övervikt och fetma hos barn och ungdomar kan bidra till ohälsa med olika former av lidande i framtiden. Med stor sannolikhet kommer det att kräva ökade resurser av hälso- och sjukvården. Då kunskapen kan vara begränsad hos sjuksköterskan om hur hen kan arbeta med övervikt och fetma hos barn och ungdomar behövs kunskap kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan kan arbeta med att minska övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Studiens metod är en litteraturöversikt där 10 vetenskapliga artiklar granskats och sammanställts. Resultatet består av tre teman och nio subteman. Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll i arbetet mot övervik hos barn och ungdomar. Detta genom att sprida kunskap om livsstilsvanor och motivera både barnen och dess familjer till förändring. Resultatet visar även på att olika verktyg kan användas i sjuksköterskan arbete. De olika verktygen kan bland annat bidra med att underlätta identifieringen av övervikt, undervisning och motivation både hos barnet och dess familj. Troligen är det så att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet mot övervikt och fetma, det är dock upp till barnen och dess familjer vad de gör med råden och redskapen de får. Sjuksköterskan kan med undervisning, samtal och delaktighet bidra till arbetet mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

<p>Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation. Litteraturstudien är baserad på 14 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har granskats, kvalitetsbedömts och omfattar både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet har kategoriserats i fyra kategorier som belyser livskvalitet efter överviktsoperation; Fysiskt och psykiskt välbefinnande, vikt, mat och komplikationer, arbete och sexualitet samt hälsorelaterad livskvalitet. Man kan se att 80-90 procent av dem som genomgått en överviktsoperation fick en upplevd ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande trots att vissa drabbas av komplikationer som följd av operationen. Efter att resultatet sammanställts för den här studien kan det konstateras att livskvaliteten förbättras av att vara överviktsopererad i samtliga studier.</p>