SAMMANFATTNING Syfte Studiens syfte var att undersöka intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma. Metod Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvårdspersonal, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanternas uppfattningar till att vårda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. I kategorin ”Resurser” beskriver informanterna olika faktorer som påverkade personalen. ”Praktisk omvårdnad” beskriver vad som ansågs viktigt att tänka på inom omvårdnaden av patienterna. Kategorin ”Bemötande” beskriver vikten av att visa patienterna hänsyn pga att det kunde finnas en skuldkänsla hos patienterna. ”Uppfattningar” beskriver en känsla av hjälplöshet hos informanterna. Kategorin ”Attityd” klargör olika uppfattningar/åsikter som informanterna hade i samband om patienter med fetma. Slutsats Resultatet visade att de intervjuade hade både negativa och positiva uppfattningar till patienter med fetma. De negativa uppfattningarna övervägde dock. De intervjuade upplevde att vid vården av patienter med fetma gick det åt mer personal för att kunna vårda patienterna. Vården kring dessa patienter krävde mycket planering och hjälpmedel. Det var viktigt att poängtera att vid bemötandet visa hänsyn mot patienterna.

Bakgrund:Fetma är ett ökande problem i västvärlden, varje år dör 2,8 miljoner människor världen över till följd av fetma. Fetma bemöts med fördomar och diskriminering i alla delar av samhället och även inom hälso- och sjukvården finns dessa attityder. Syfte:Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta patienter med fetma. Metod:Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av intervjutexter. Intervjuerna gjordes med sjuksköterskor som arbetar med patienter som ska opereras för fetma. I analysen framkom sex kategorier och två teman rörande vårdande och bemötande. Resultat:Resultatet visade att sjuksköterskrna inte upplevde den fysiska vården som tung eftersom omvårdnadsinsatserna var få och patienterna själva skötte sin egenvård. Gällande bemötande hade sjuksköterskorna olika inställning till patient, tid och situation. De hade ett individualiserat bemötande och ett grupporienterat bemötande samt olika förhållningssätt privat och professionellt. Sjuksköterskorna beskrev att bemötandet blev lidande på grund av tidsbrist. Även okunskap påverkade bemötandet. Slutsats:För att vårdandet och bemötandet ska bli så bra som möjligt är det av vikt att sjuksköterskorna bemöter patienterna som individer samt reflekterar över deras individuella behov.

Övervikt och fetma kan bidra till stora hälsoproblem, att tidigt drabbas ökar risken för fortsatt övervikt genom hela livet. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå, av en mängd olika aktörer är oerhört angeläget i kampen mot övervikt och fetma. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka hälsofrämjande riktlinjer förskolorna har att rätta sig efter. Samt belysa om och hur förskolan arbetar praktiskt, hälsofrämjande för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Ytterligare var syftet att kartlägga kunskapsnivån i förskolans arena inom området övervikt och fetma. Metod: Detta är en kvalitativ uppsats med en empirisk förankring där semistrukturerade intervjuer av fyra stycken förskolerektorer i Kristianstad kommun har utförts, vårterminen 2012. Resultat: Förskolorna har inte någon utarbetad strategi i arbetet mot övervikt och fetma. Förskolpersonalen samtalar och förespråkar goda levnadsvanor och matvanor för barnen, men utan utbildning eller kompetens inom området. I förskolans läroplan eller i skollagen finns heller inget stöd för arbete mot övervikt och fetma. I läroplanens mål står dock att förskolan ska främja barnens hälsa och välmående och Livsmedelsverket talar om att maten är en central del för människans välmående och hälsa.    Slutsats: Förskolan är en arena som möter många människor, barn och vuxna. På förskolans arena finns därför möjlighet att nå ut till och inspirera många människor. I ett sådant idag, stort problem som övervikt och fetma är arbete på många olika håll i samhället angeläget. Resultatet i studien understryker ett behov av samarbete mellan vuxna människor som på något vis har möjlighet att påverka barnens liv. Hos förskolecheferna i studien finns intresse för barns hälsa, livsstil och vitalitet. De vill barnen det allra bästa men utifrån resultatet av intervjuerna är det synligt att kompetens inom området är litet och baserat på förskolepedagogernas eget intresse och erfarenhet.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur energibalansmätning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonåringar och att jämföra uppfattningarna mellan barn i olika åldrar och av olika kön.   Metod 129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval då de kom för energibalansmätning på Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkät fylldes i av barnen efter att de genomgått en mätdag på laboratoriet samt fyra mätdagar självständigt i hemmet. Enkäten innehöll elva frågor varav tio frågar handlade om de olika mätmetoderna som barnen genomgått. Författarna koncentrerade sig på fyra av dessa mätmetoder. Frågorna besvarades med hjälp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanställdes för en statistisk analys.   Resultat Huvudresultatet visade att alla fyra mätmetoder uppfattades någorlunda likvärdigt av barnen, oavsett kön. Dock kunde det påvisas att den yngre åldersgruppen (4-9 år) överlag hade tendenser till en positivare uppfattning av mätmetoderna än barnen i åldrarna 10-13 och 14-17 år. Ingen signifikans kunde påvisas från de olika resultaten.   Slutsats Sammanfattningsvis framkom att ett behov av förbättring för vissa av mätinstrumenten fanns. Resultatet visade också att det fanns ett behov för effektivisering av vissa mätmetoder, ny design för instrumenten samt hjälpmedel för att uppnå bra registrering av kost och aktiviteter.

Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvårdskostnaderna ökar för samhället. I takt med den ökande ”fetmaepidemin” ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom är brist på fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras. På grund av svårigheter i behandlingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar är fysisk aktivitet som prevention och fortsatt forskning adekvat för sammanhanget. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka samband det fanns mellan fetma och delkomponenterna av metabolt syndrom bland barn och ungdomar, samt beskriva hur det metabola syndromet påverkas av interventioner med fysisk aktivitet. Metoden som används till studien var en litteraturstudie och databaserna som användes vid datainsamlingen var ISI, PubMed, Sience Direct och Scopus. Resultatet visade att Barn och ungdomar med fetma har större risk att drabbas av det metabola syndromet än normalviktiga. De överviktiga i studien hade även högre prevalens av varje delkomponent i det metabola syndromet. Fysisk aktivitet ledde till en minskning av det metabola syndromet hos barn och ungdomar. Överviktiga barn och ungdomar med hög kondition hade mindre risk att drabbas av det metabola syndromet än överviktiga barn och ungdomar med låg kondition. Det fanns en skillnad mellan olika typer av träningsformer och dess effekt på det metabola syndromet, där tid, intensitet och belastning hade en stor inverkan på dem metabola riskfaktorerna. Implikation: Idag finns det ingen fastställd definition på det metabola syndromet hos barn och ungdomar, detta medför att det blir svårt att upptäcka vilka barn som ligger i risk att drabbas av syndromet. Därför är det viktigt att bedriva fortsatt forskning kring barnfetma och metabolt syndrom och vilken inverkan fysisk aktivitet har på syndromet. / Introduction: The prevalence among children and adolescents obesity is increasing even though international organizations and governments are trying to alert the public about the risks of suffering from disease and that medical costs will increase for the community. The growing obesity epidemic is increasing the number of individuals with metabolic syndrome in the world. Key explanations for the emergence of the metabolic syndrome are a lack of physical activity together with high energy intake, faulty diet, stress and psychosocial factors. Prevalence of the metabolic syndrome is high among children and adolescents with obesity and increasing in pace with the rate of obesity worsen. Due to difficulties in the treatment of overweight and obesity in children and adolescents, physical activity as prevention and continuing research is appropriate to the context. The aim of this study was to explore the connection there was between obesity and metabolic syndrome among children and adolescents, and describe how the metabolic syndrome are affected by interventions with physical activity. The method used for the study was a literature review and databases used for data collectionwas ISI, PubMed, Sience Direct and Scopus. The result showed that Children and adolescents with obesity have a higher risk of metabolic syndrome than normal weight children and adolescents. The overweight children and adolescents in the present study also had higher prevalence of each component of the metabolic syndrome. Physical activity led to a reduction of the metabolic syndrome in children and adolescents. Overweight children and adolescents with high fitness had a lower risk of metabolic syndrome than obese children and adolescents with low fitness. There was a difference between different types of exercise and its effect on the metabolic syndrome, in which time, intensity and load had a major impact on their metabolic risk factors. Implication: Today there is no agreed definition of the metabolic syndrome in children and adolescents; this entail that it will be difficult to detect which children are at risk of developing the syndrome. It is therefore important to pursue further research on childhood obesity and metabolic syndrome and the impact of physical activity.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Resultatet visade att främst genom utökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor an övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Implikation: Exempel på vidare forskning kan vara att implementera fler  skolinterventioner där prioritering på förändrade kostvanor och utökad fysisk aktivitet ligger. / Bakground: Childhood obesity is today a global problem and therefore it is important to prevent and priotitize. Overweight children and adolescents have for example a higher risk to develop type II diabetes and cardiovascular diseases. Purpose: Illuminate arenas for prevention and promotion for obesity and overweight among children and adolescents aged 7-17 years. Method: The study is a literature review.Databases that were used are PubMed, Swemed+ and Cinahl and the articles were analyzed by a theme analysis. Results: Studies showed that the arenas as school, home and community can prevent overweight and obesity among children and adolescents. Implication: Examples of further research would be to implement more schoolinterventions in wwhich priority to changing dietary habits and increased physical activity is located.

Bakgrund: Människor med fetma blir allt vanligare i vårt samhälle. Tidigare forskning visar att många inom hälso- och sjukvården har ett negativt synsätt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vårdarbetet tyngre och mer personalkrävande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes användes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har från hälso- och sjukvården.Resultat: Två teman presenteras: Utsatthet och medmänsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd på förhand, att inte få stöd, en kroppsstorlek som begränsar, bemött med respekt, att få stöd.Slutsats: Patienter med fetma är en utsatt grupp inom hälso- och sjukvården. De känner sig ofta negativt särbehandlade både genom personals attityd och genom att utrustningen inte är anpassad till deras storlek. Nyckelord: Attityd, diskriminering, erfarenheter, fetma, patient, upplevelser.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

Fetma och övervikt är ett hälsoproblem som drabbar mer än var tionde person och antalet individer med BMI >30 ökar ständigt. Som en följd av detta kommer allt fler patienter som genomgår anestesi att ha ett högt BMI. Förändringar i respiration, luftvägsanatomi och ett flertal andra fysiologiska förändringar i kroppen gör generell anestesi för patienter med fetma till en anestesiologisk utmaning. Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder anestesisjuksköterskan kan använda för att bibehålla god ventilation hos feta patienter vid generell anestesi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande teman; val av ventilations strategier, val av hjälpmedel och val av patientläge. Litteraturstudiens resultat visar att anestesisjuksköterskan på ett patientsäkert sätt kan söva en fet patient om hon har kunskap om de förändringar som kräver särskild uppmärksamhet och lägger ner tid på förberedelse. Resultatet kan vara till gagn för anestesisjuksköterskor som vårdar dessa patienter inom all operationsverksamhet, då det kan bidra till en ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Möjligheter och utmaningar i operationsvården kring dessa patienter är återkommande i fokus och kommer troligen att fortsätta vara så även i framtiden, därför behövs vidare forskning inom ämnet anestesiologisk omvårdnad vid fetma.

Syfte och frågeställningar I takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvårdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik såväl som väl utformade förebyggande och behandlande åtgärder krävs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var därför att klargöra hur förebyggande och behandlande åtgärder tillämpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnå såväl bättre resultat som att minska sjukvårdskostnaderna. Vilka faktorer anser informanterna är orsaken till att barnfetma ökar i Sverige? På vilket sätt tillämpas förebyggande och behandlande åtgärder mot barnfetma? Hur kan förebyggande och behandlande åtgärder inom barnfetma utvecklas för att uppnå bättre resultat i framtiden? Metod Föreliggande studie utgår från fem informanter från olika delar av Sverige som intervjuades utifrån Grounded Theory. Svaren tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat Inom sjukvården sker behandlande åtgärder genom samtal mellan familj och läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast. Inom barnhälsovården sker förebyggande åtgärder genom kost - och hälsosamtal och årskontroller. För att i framtiden utveckla detta krävs politiska åtgärder, evidensbaserade studier och insatser som inkluderar hela familjen. Utökade resurser skulle möjliggöra utbildning av fler aktörer på marknaden som skulle kunna utveckla primär- och sekundärvård. Slutsats Dagens sjukvårdskostnader på tjugo miljarder skulle i framtiden i större utsträckning kunna användas till forskning och prevention mot barnfetma, om effektiva åtgärder vidtas. På längre sikt är de höga sjukvårdskostnaderna som ett resultat av allt fler svenskars ohälsosamma livsstil, ohållbart. För att kostnader i form av sjukfrånvaro och förtidspension inte ska fortsätta att öka krävs en kombination av multifaktoriella åtgärder på samhällsnivå, inom sjukvården och skolhälsovården. Fyra av fem informanter använde sig av en behandlingsmetod utan vetenskaplig förankring. Behandlingsresultaten är för närvarande svaga.