Bakgrund Övervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation. Metod En kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter. En halvstrukturerad intervjuguide med följdfrågor utformades och sammanlagt genomfördes sex intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att operationen skulle ha ägt rum minst två år före intervjutillfället samt att personen var svensktalande och myndig.Insamlat datamaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Medicinskt stöd samt skriftlig information upplevdes tillräckligt. Informanterna önskade insatser i form av utökat stöd vid livsstils- och beteendeförändringar, främst preoperativt,samt att få ta del av andras erfarenheter i liknande situationer. Telefonkontakt med hälso- och sjukvård och ett gott socialt stöd medförde trygghet. Tidigare kunskaper och ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvården föredrogs. Slutligen upplevdesuppföljningen bristfällig från primärvården och informanterna poängterade sitt eget ansvar att följa upp och själv kontakta sjukvården vid behov. Slutsats Det finns ett behov av ytterligare stöd från hälso- och sjukvården i samband med gastricbypass, främst vad gäller det stöd som krävs vid livsstils- och beteendeförändringar.Informationsbehov föreligger både pre- och postoperativt.

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal kan påverka viktminskning och livsstilsförändringar genom fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor hos personer med övervikt och fetma. Viktiga faktorer för att göra en förändring var motivation och self-efficacy. Diskussion: Motiverande samtal kan vara en effektiv behandlingsmetod i sjuksköterskors hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården för att motivera patienter med övervikt och fetma till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Ytterligare forskning med fokus på MI och kost och motion behövs för att utvärdera om metoden ger god evidens och långsiktiga resultat när det gäller viktminskning.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att skolsköterskorna ansåg att tre faktorer påverkar övervikt bland sina skolbarn. En stillasittande livsstil har vuxit in i barnens livsstil och är en anledning till den ökade vikten bland skolbarn. Skolsköterskorna ser matvanorna som en ytterligare faktor samt tillgången till mat som har ett högt energivärde samt är näringsfattig. Den tredje faktorn som skolsköterskorna ansåg påverka skolbarnens vikt var barnens föräldrar. Skolsköterskorna betonade föräldrarnas ansvar när det gäller kunskaper i näringslära som orsak eftersom det påverkar barnens hälsa. Studiens visade att föräldrar troligen har stor påverkan av sina barns livsstil och kan vara avgörande gällande barns fysiska aktivitet samt goda kostvanor. Det visades att det finns ett behov av hälsofrämjande insatser i framtiden för att förebygga hälsoproblem, som är kopplade till övervikt. Skolsköterskorna har en god helhetssyn på problemet dock bör deras kunskap tas tillvara på ett bättre sätt och ses som del i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs dock mer insatser.

Under de senaste åren har fetma ökat, 14% beräknas lida av fetma i dagens svenska samhälle. Många har gjort ett flertal viktminskningsförsök utan bestående resultat. Bariatrisk kirurgi är det som enligt forskning ger bäst viktminskningsresultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) har tidigare visat sig vara effektiv i jämförelse med treatment as usual. Den här studien utforskar graden av terapeutstöd av ACT-baserad internetbehandling efter bariatrisk kirurgi vid en två-årsuppföljning. I förmätningen ingick 31 deltagare men svarsfrekvensen i denna uppföljning var endast 19 stycken deltagare. Deltagarna randomiserades in i två betingelser. En grupp fick både internetbehandling och terapeutstöd medan den andra enbart fick internetbehandling. Uppföljningen har gjorts genom att undersöka beroendemåtten kroppsuppfattning, att leva i värderad riktning, ätstörningsrelaterade beteenden, psykologisk flexibilitet samt livskvalitet. Inga signifikanta interaktionseffekter uppmättes på något av beroendemåtten. Signifikanta huvudeffekter av tid uppmättes enbart på delskalan ”Restraint” (restriktivt ätande) på ”Eating Disorders Examination-Questionnaire” (EDE-Q). Deltagarna har även skattat upplevelsen av Behandlingen som helhet. Studiens resultat visar att det i huvudsak inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna. I förhållande till studiens från början ringa storlek är bortfallet stort, något som försvårar tolkningen av resultaten.

<p>The aim of this study was to investigate whether a dietary change, physical activity or a combination of both gave the best result when treating obesity, concerning weight loss and BMI. Excessive weight and obesity are today a big health-issue and it is estimated that 10 % of the men and 12 % of the women in Sweden have a BMI over 30, i.e. are suffering from obesity. The corresponding number for children is 3 %. No one can say for sure what causes obesity but there are many theories. Lifestyle has great impact on it, as have genetic factors. The every-day exercise has been decreased as the conditions at work have changed and we have become more inactive. At the same time our energy-intake has increased and the surplus of energy is added to our body in the form of fat. Research shows that obesity is more common among certain groups in society. The prevalence of obesity is higher among people with little or no education at all, than among people with high education. Labourers have a higher prevalence of obesity than white-collar workers and geographically seen, the prevalence is higher in the countryside than in the cities. Obesity is a large contributing factor to the metabolic syndrome which means an increased risk of stroke, heart attack, cardio-vascular diseases and the development of diabetes. All over the world it is agreed that something must be done to stop the obesityepidemic. Thirty minutes of physical activity every day is the general recommendation. Four of the studies I have analyzed include different amounts and intensity of exercise and the outcome of these. Also one study brings up the effects of diets alone. Two of the four studies that involved exercise also had restrictions in energy-intake as a complement to the activity-goals. All articles in my study are based on open randomized trials. My conclusion is that in many cases, thirty minutes of physical activity is sufficient to stop or counteract the obesity-epidemic, but for those who already suffer from obesity, an increase in physical activity often leads to better results. To alter the diet and obtain from, or reduce, the intake of certain products, e.g. sugar, also contributes to weight loss. It is my opinion that a combination of a healthy diet and exercise is the best recommendation for weight loss, and that other factors like support from family and friends can increase the chances of success.</p> / <p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om kostförändring, motion eller en kombination av de båda gav bäst resultat vid behandling av fetma, med avseende på vikt och BMI. Övervikt och fetma är idag ett stort folkhälsoproblem och man räknar med att ca 10 % av männen och 12 % av kvinnorna i Sverige har ett BMI över 30, dvs. lider av fetma. Även barnen är drabbade, och ca 3 % beräknas tillhöra motsvarande kategori. Ingen kan med säkerhet säga vad fetma beror på men det finns många teorier. Livsstilen påverkar, liksom genetiska faktorer, men världen över är man ense om att något måste göras för att hejda fetma-epidemin. Trettio minuters fysisk aktivitet om dagen är den generella rekommendationen. Fyra av de studier jag tar upp i detta arbete innefattar olika mängd och intensitet av motion samt resultaten av dessa. Likaså finns en studie som endast tar upp dieter. Två av de fyra motionsstudierna har även begränsningar i kosten som komplement till motionen. Alla artiklar som tas upp i min litteraturstudie är baserade på öppna randomiserade prövningar. Min slutsats är att trettio minuters motion räcker i många fall för att hejda och motverka fetma-epidemin, men för de som redan lider av fetma innebär ökad fysisk motion oftast bättre resultat. Att förändra sin kost och utesluta eller skära ner på vissa saker som t.ex. socker bidrar också till viktnedgång. Jag tror att en kombination av bra kost och motion är det bästa receptet på viktnedgång, samt att andra faktorer som stöd från familj och omgivningen kan öka chanserna att lyckas ytterligare.</p><p>2008:F7</p>

Fetma är ett sjukdomstillstånd som ökar i samhället. År 2013 hade 43 miljoner barn i fem års ålder diagnosen fetma. Problem med hormonrubbningar, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är konsekvenser barnen kan få på grund av fetma. Förutom de fysiska konsekvenserna kan en ökad psykisk belastning medföra att individen drar sig undan, upplever känslor av skam och skuld som kan leda till en sämre självkänsla. För att utveckla vården utifrån ett patientperspektiv behövs kunskap om hur barn med fetma upplever sitt tillstånd och vad orsaken till detta beror på, med hjälp av motiverande samtal kan barnen få motivation till förändring. Med denna studie ville författarna få en djupare förståelse kring hur motiverande samtal kan hjälpa barn som lider utav fetma och deras föräldrar. Många barn drabbas av fetma på grund av en påverkan från föräldrarna som ofta själva har viktproblem. Tillsammans kan barnen med deras föräldrar åstadkomma livsstilsförändringar när sjuksköterskan ser till att hela familjen inkluderas och vårdar utifrån ett livsvärldsperspektiv. Utifrån en sammanställning av tidigare forskning har detta arbete utformats till en litteraturstudie. De kategorier som resultatet byggts på är: Motivation; ett steg till förändring, beteendeförändringar i vardagslivet samt föräldrarnas delaktighet och inflytande. Motiverande samtal som ett hjälpmedel visade sig ha en god inverkan för att förändra vardagsbeteenden hos barn med viktproblematik. Barnet behöver tillsammans med detta få uppleva känslor av trygghet och delaktighet. För att detta ska kunna ske krävs det kontinuerlig övning och undervisning kring hur motiverande samtal ska tillämpas tillsammans med en vårdvetenskaplig förankring hos sjuksköterskan. Föräldrarnas delaktighet har varit av betydelse för barnen när det har kommit till att förändra sina gamla vanor.

Bakgrund Förekomsten av fetma har ökat de senaste decennierna. Inom primärvården vårdas patienter med fetma, följdsjukdomarna är många och kostar samhället mycket pengar. Gävleborg har en högre andel personer med fetma än genomsnittet i riket. Sjukvårdspersonalens inställningar gentemot patienter med fetma påverkar hur de bemöter patienterna. Stigmatisering och diskriminering kan göra att patienter med fetma undviker att söka vård och det är viktigt att undersöka sjuksköterskors och distriktsköterskors inställningar så att man vid behov kan sätta in utbildningsinsatser för att ge bättre bemötande och vård. Syftet med studien var att beskriva och jämföra sjuksköterskor och distriktssköterskors inställningar till patienter med fetma som vårdas inom primärvården. Metoden var en enkätstudie med deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var sjuksköterskor och distriktssköterskor inom primärvården i Gävleborg, både inom privata och offentliga sektorn. I studien deltog 15 regionstyrda och 9 privata hälsocentraler. Enkäten som delades ut var webbaserad och skickades ut till 191 sjuksköterskor och distriktssköterskor, totalt besvarade 81 enkäten. Huvudresultatet visade inga signifikanta skillnader mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor gällande inställningar till patienter med fetma. Signifikanta skillnader sågs mellan mindre yrkesvana och mer yrkesvana sjuksköterskor och distriktssköterskor, de mer yrkesvana har en mer positiv attityd till fetma. Slutsatsen av detta examensarbete visade att de sjuksköterskor och distriktssjuksköterskor med mer erfarenhet hade en mer positiv inställning gällande patienter med fetma. För att ge vård av högre kvalité till dessa patienter krävs utbildning och medvetenhet om det föreliggande problemet.

Bakgrund: Fetma är idag ett stort, växande samhällsproblem. Det finns inga nationella riktlinjer för behandling av personer med fetma men vissa av landstingen och regionerna har upprättat egna vårdprogram. Enligt en rapport från den svenska Myndigheten för vård- och omsorgsanalys finns brister i svensk hälso- och sjukvård avseende att upprätthålla en personcentrerad vård.Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva hur innehållet i Sveriges landsting och regioners vårdprogram för fetma förhåller sig till en personcentrerad vård, avseende patientens psykiska, sociala, andliga/existentiella och fysiska behov, samt till delaktighet ochinformation.Metod: I studien gjordes en systematisk genomgång av de vårdprogram för fetma som finns att tillgå i Sveriges landsting. Data analyserades med hjälp av en riktad innehållsanalys. Studien hade en kvalitativ design med deduktiv ansats.Resultat: Tillgodoseende av psykiska behov beskrevs som att främja psykiskt välbefinnande, stödja beteendeförändringar, samt ge ett bra bemötande. Tillgodoseende av sociala behov beskrevs som att anpassa behandlingen efter social livssituation och nätverk och involvera anhöriga. Att anpassa matvanor efter patientens etiska och religiösa synsätt var det endaandliga/existentiella behov som beskrevs. Fysiska behov beskrevs som att minska BMI/midjeomfång och riskfaktorer genom att uppmuntra till hälsosamma, viktreducerande kost- och motionsvanor och rökstopp. Delaktighet togs upp som gemensamt beslutsfattande och att få göra egna val. Enligt vårdprogrammen bör muntlig och skriftlig information ges i form av enkla standardiserade eller individualiserade råd.  Slutsats: I vårdprogrammen togs hänsyn till individens psykiska och sociala förutsättningar i behandlingen, liksom fysiska behov, relaterat till viktnedgång. Individens egna val och beslut samt individanpassad information diskuterades i vårdprogrammen. I vårdprogrammen fanns brister i att upprätthålla en personcentrerad helhetssyn då tillgodoseende av andliga/existentiella behov inte beskrevs lika utförligt som psykiska, sociala och fysiska behov.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem och som kan orsaka en rad olika komplikationer eller till och med förtidig död. Ohälsosamma levnadsvanor är en stor del av orsaken till att fetma ökar mer och mer varje år. Livsstilsförändring i form av fysisk aktivitet och hälsosam kost är viktiga delar för att motverka fetma. Sjuksköterskors roll är att hälsofrämja patienters livsstilsproblem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma Metod: En litteraturstudie genomfördes med analys av åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsgranskades och sammanställdes för att svara på studiens syfte.Resultat: Resultatet framträdde av tre huvudkategorier och två underkategorier: Vårdrelationens betydelse, Sjuksköterskors arbetsupplevelse med underkategorierna: sjuksköterskors upplevelse kring patienters attityder till att utföra livsstilsförändring och sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med fetma patienter och den sista huvud kategorin är Sjuksköterskors upplevelse av utbildning. Slutsats: I resultatet framkom både positiva och negativa faktorer som sjuksköterskor upplever av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma. Utbildning är en viktig del av sjuksköterskors kunskap men mer utbildning behövs för att kunna hjälpa patienter med fetma mot ett hälsosammare levnadssätt. För att en god vård skall kunnas ges behövs en nära vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter för att behandlingen ska fungera.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett hälsoproblem som ökar i samhället. Med hög kroppsvikt följer risker för fysiska och psykiska besvär. Enligt tidigare forskning är barn ofta medvetna om sin vikt, men det finns tendenser att barn med en för hög vikt förbiser det problematiska med detta. Familjen har en viktig funktion för att barnet ska nå en hälsosam livsstil och vikt.  Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats , som har analyserats med en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre kategorier identifierades. Sociala konsekvenser och normer beskriver hur barn som på grund av sin vikt inte passade normen påverkades av att de ville passa in. Många av barnen hade upplevt mobbning. Upplevelsen av den egna kroppen skilde sig åt hos barn i olika åldrar och påverkades av både självkännedomen och andra människors åsikter. Att lyckas med förändring beskriver vilket sorts stöd och motivation barnen behövde för att lyckas med viktnedgång.  Slutsats: Att leva med övervikt eller fetma är en individuell upplevelse för varje barn. Gemensamt är att barn påverkas fysiskt och psykiskt av en för hög vikt och det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bemöta dessa barn. Vidare forskning behövs för att optimera bemötandet och den framtida hälsan hos barn som lever med övervikt eller fetma.