Bakgrund: Fetma är en kronisk sjukdom som ökar i Sverige. Komplexiteten bakom sjukdomen är stor, samtidigt som nationella riktlinjer för behandling av sjukdomen saknas. Sjuksköterskans insatser till patienter med fetma varierar, dock berör en stor del av insatserna viktnedgång. Sjuksköterskan, med fokus inom primärvården, har en central roll i att främja hälsa hos individer. Det innebär i sin tur att fokusera på det friska hos patienter och öka självkänsla och egenmakt, något som patienter med fetma vidare önskar stöd till. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan stödjer patienter med fetma till hälsa, med fokus inom primärvården. Metod: Föreliggande studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt inspirerad av Friberg (2017) beskrivning. Den baserades på fyra kvalitativa, en kvantitativ och två studier med mixad metod. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) beskrivning av analyssteg. Resultat: Sjuksköterskor stödjer patienter med fetma, med fokus inom primärvården, genom att utgå ifrån patientens motivationsgrad, uppmuntra och ge råd till livsstilsförändring och genom att skapa en god relation med patienten. Slutsats: I föreliggande studie framkom det att patientens motivation är en avgörande komponent i det stödjande arbetet, vilket är betydelsefullt för sjuksköterskan i sitt arbete. Studiens resultat påvisar även att sjuksköterskan stödjer utifrån egna erfarenheter, upplevelser och genom uppmuntran till livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis bör stödjande evidensbaserade metoder för att stärka den egenupplevda hälsan hos patienter med fetma belysas och nyttjas mer frekvent.

Bakgrund: Fetma är ett globalt hälsoproblem, och sedan år 1975 har denglobala fetman tredubblats. Fetma drabbar människor i alla åldrar, generationeroch förekommer bland alla socioekonomiska grupper. Huvudorsaken till överviktoch fetma är ett högre energiintag än energiförbrukning, men även andra orsakarsom genetik kan ligga till grund för problemet. Konsekvenserna av fetma ärmånga, däribland kranskärlsjukdomar, diabetes, olika cancerformer och i vissa fallför tidig död. Individer med fetma får utstå både diskriminering och stigmatiseringpå grund av deras vikt.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors stödjande arbete till viktnedgång, hospatienter med övervikt och fetma.Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie med 15 vetenskapligaartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats, för att besvara studiens syfte.Samtliga artiklar är hämtade ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarär gjorda med en tidsram av artiklar publicerade mellan år 2011–2021.Resultat: Sjuksköterskor kan stötta patienter till viktnedgång med hjälp avrådgivning, däribland målsättning, motivation, fysisk aktivitet, kostrådgivning ochhungerträning. Flera faktorer påverkar sjuksköterskor under denna process, blandannat vikten av att bygga en nära relation med patienten, samsjuklighet, tidsbristoch rädslan för att inte uppfylla patientens förväntningar på mötet medsjuksköterskan.Slutsats: Resultatet i litteraturstudien visar att sjuksköterskor har en viktig rolli att ge stöd till viktnedgång hos patienter med övervikt och fetma, detta med hjälpav rådgivning av olika slag. Det finns dock en kunskapsbrist hos sjuksköterskor iarbetet med viktnedgång och därför behövs mer forskning i området.

Bakgrund Fetma är ett frekvent och ökande problem i både Sverige och världen som helhet. Fetma har flertalet konsekvenser både fysiskt, psykiskt, och ekonomiskt. Då fetma är ett stort hälsoproblem kan det antas att de flesta personer inom hälso- och sjukvården kommer behandla patienter med fetma, då det påverkar samtliga organsystem. Goda kunskaper kring området krävs därför hos sjuksköterskan för att ge dessa personer bästa möjliga vård och förutsättningar för hälsa. Syfte Syftet med detta arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos vuxna som lever med fetma. Metod Metoden litteraturöversikt användes i utförandet av studien. Databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed) användes för att samla in relevant data. Totalt inkluderades 15 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Data analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat De inkluderade artiklarna gav upphov till kategorierna Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning. Samtliga av dessa omvårdnadsåtgärder var effektiva för att främja viktnedgång hos personer som lever med fetma. Slutsats Ur resultatet kunde slutsatsen om att sjuksköterskan är en viktig del av omvårdnadssystemet dras. De tre huvudresultaten, Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning, visade att Motiverande samtal var mer effektivt än Livsstilskonsultationer utan en specifik samtalsmetodik. Hungerträning, som är en relativt ny metod, gav också goda viktminskningsresultat. För att få stopp på den uppåtgående trenden av fetmaepidemin bör alla dessa tre huvudresultat implementeras mer i den svenska sjukvården.

Bakgrund: Övervikt och fetma definieras som ett folkhälsoproblem som utvecklasständigt både globalt och nationellt. Övervikt och fetma orsakar dessutom ett antal olikasjukdomar som anses bidra med en tidig död. Samhällssynen på övervikt och fetma harpåverkan på hur sjuksköterskor upplevelser vårdandet av patienter med övervikt ochfetma. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter medövervikt och fetma. Metod: Denna studie har genomförts som en beskrivandelitteraturstudie. Följande databaser Cinahl, Pubmed har använts och 14 artiklar har valtsut för att besvara litteraturstudiens syfte. Huvudresultat Det framkom i resultatet attsjuksköterskans eftersträvade att skapade en god relation med patienten och inleda enkonversation med patienter med övervikt och fetma. Tillgång till kunskap, rättutrustning och personalbemanning är viktiga komponenter som ger en förutsättning försjuksköterskan att ge en säker vård för dessa patienter. Det visades även i resultat attsjuksköterskor ville ge god vård som har samma kvalitet till dessa patienter som andrapatienter men sjuksköterskorna upplevde att det var utmanande eftersom det fanns endel hinder som sänkte sjuksköterskans vilja såsom sjuksköterskans negativaförhållningsätt. Slutsats: I resultat framkom att sjuksköterskornas upplevelse avvårdandet av individer med övervikt och fetma är inte lika som andra patientgrupper.Faktorer som påverkar vårdandet av just denna patientgrupp anses vara saknad avlämplig utrustning, brist på resurser och otillräcklig kunskap hos sjuksköterskorna omvårdandet av patienter med övervikt och fetma.

Introduktion/Bakgrund: Majoriteten av den svenska befolkningen lever med övervikt och fetma, om inga åtgärder görs kommer trenden att fortsätta. Samhällets omkostnader för övervikt och fetma år 2016 beräknades till 48,6 miljarder. Grunden i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är personcentrerad vård och det är mötet med patienten som kan leda till livsförändring  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans arbete med att främja livsstilsförändring hos vuxna med övervikt. Metod Litteraturstudien skrevs utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och granskades med Polit och Becks (2021) granskningsmallar. 10 artiklar utgör resultatet. Resultat:  Artiklarna resulterade i fyra kategorier- Relationer och kommunikationsstrategier, personcentrerat förhållningssätt, rådgivning och uppföljning.  Slutsats: I sjuksköterskans sätt att jobba med livsstilsförändringar hos patienter som hade övervikt eller fetma krävdes ett personcentrerat förhållningssätt med individanpassade rådgivning. Uppföljning var en viktig intervention i sjuksköterskans arbete till livsstilsförändringar.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma ökar hos världens befolkning. Denna ökning ses även hos barn. Övervikt och fetma leder till psykisk och fysisk lidande för individen. Faktorer som inverkar på övervikt och fetma är främst stillasittande och kost. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har möjlighet att förebygga övervikt och fetma hos barn, men det finns utmaningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma inom barnhälsovården.  Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I studien ingick artiklar av både kvalitativ, kvantitativ och mixed methods design. Dataanalysen genomfördes enligt Bettany-Saltikov och Mcsherrys tillvägagångssätt vid systematisk litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med nio tillhörande underkategorier. De tre huvudkategorierna var; Familjens roll och inverkan, Sjuksköterskans förutsättningar i mötet och Samhällets normer och organisationens utformning.  Slutsats: I arbetet med övervikt och fetma hos barn upplevde sjuksköterskan både hindrande och främjande faktorer som påverkade arbetet. Relationen med familjen ansågs som central och var avgörande i sjuksköterskans strävan mot att skapa förändring.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma. Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp. Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

Bakgrund: Förekomsten av fetma ökar till följd av dålig kost, stillasittande, ärftlighet och att fler väljer motordrivna transportmedel. Fetma ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och flertalet andra komorbida sjukdomar. Att leva med fetma är utmanande och att ta sig ur det osunda leverne som föranlett fetman är inget som görs enkelt. Oftast finns kunskapen om hur, men strategierna som krävs för att lyckas saknas. För de som gjort upprepade försök men misslyckas kan fetmakirurgi vara en alternativ lösning. Syfte: Beskriva patienters upplevelser efter fetmakirurgi. Metod: En sammanställning av resultatet från 12 artiklar har gjorts med tematisk dataanalys. Huvudresultat: Nya fysiska och psykiska utmaningar uppstod efter operation. Den plötsliga kroppsliga förändringen lockade nyfikenhet från omgivningen i både positiv och negativ bemärkelse. En ny mage krävde ett nytt sätt att äta och felsteg resulterade i flera möjliga oönskade konsekvenser såsom gasbildning, illamående, kräkningar, mm. Att plötsligt rasa i vikt medför även en stor mängd överbliven hud. Trots flertalet svårigheter så anser merparten att operationen varit värd mödan. Positiva aspekter som nyvunnen energi, bättre fysisk och psykisk hälsa, sundare leverne, mindre komorbida sjukdomar samt upplevelsen av att ha fått en ny chans i livet. Slutsats: Fetmakirurgi påverkar patienternas liv på flera sätt. Fördelarna grundar sig i bättre sociala relationer och familj, friskare kroppar och en bättre hälsa. Nackdelarna är komplikationer som patienterna drabbats av och förvirrande tankar och känslor. Genom bättre kunskap om patienters upplevelser efter fetmakirurgi kan sjuksköterskor ge bättre och mer närvarande vård till dessa patienter.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har fetma hos barn eskalerat i Sverige. För barn med fetma är risken stor att fetma kvarstår i vuxen ålder vilket kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Därför finns det behov av att arbeta preventivt i tidig ålder. Elevhälsans medicinska insats som skolsköterskan är en del av, har som uppdrag att arbeta preventivt mot fetma och främja hälsosamma vanor. Skolsköterskan har en betydande roll och goda förutsättningar för ett framgångsrikt preventivt arbete mot fetma hos skolbarn. Skolsköterskan identifierar föräldrar som en viktig komponent i det preventiva arbetet för att kunna ge en god omvårdnad. Genom att skolsköterskan kan knyta det preventiva arbetet till teorin KASAM kan en djupare förståelse fås för hur teorin kan hjälpa skolsköterskan att stödja barnen i skolan. Syfte: Att undersöka skolsköterskans preventiva arbete mot fetma hos barn i skolåldern 6-18 år. Metod: För att svara på syftet gjordes en integrativ litteraturstudie. Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel inkluderades i analysen som gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls beskrivning av integrativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var: Informera och kommunicera, med information till barn och föräldrar, samtal om BMI mätning, modell för kommunikation och vara ödmjuk och försiktig. Samverkan kring barnet med samverkan med föräldrar och samverkan med andra professioner som underkategori och Vara en trygghet med tillhörande att stärka barnen psykosocialt och att vara ett stöd för barnen.  Slutsats: Studien bidrar till en sammanslagen beskrivning av skolsköterskans preventiva arbete mot fetma. Skolsköterskan ska vara en trygghet för barnen, informera och kommunicera på ett ödmjukt sätt samt samverka med föräldrar och andra professioner. Studien kan användas för att öka kunskapen om skolsköterskans preventiva arbete med skolbarn i åldern 6-18 år.

Barnfetma är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen, ungefär 20-25 % av Sveriges barn och ungdomar är överviktiga. Barn med övervikt riskerar att drabbas av sjukdomar såsom diabetes, leverpåverkan och fettrubbningar samtidigt som de riskerar att bli mobbade av andra barn. Syftet var att ta reda på hur barn och föräldrar kan förebygga övervikt och fetma hos barnet samt vilken roll sjuksköterskan spelar i förebyggandet av barnövervikt. Vetenskapliga artiklar söktes på Pubmed och har sammanställts till ett resultat. Två av studierna beskrev att programmet "Let's go 5-2-1-0" kan motivera barn att gå ner i vikt och förbättra sina hälsovanor, tillsammans med motiverande samtal ger det ännu bättre resultat. Även genom att använda äldre elever som mentor till yngre elever kan hälsovanor förbättras. Föräldrarna spelar en stor roll, det kan bli problem när föräldrarna inte anser att barnets övervikt är ett problem och det finns även en rädsla för ätstörningar om ämnet tas upp med barnet. Ett annat problem som beskrevs vara den enkla åtkomsten av onyttig mat och dryck och bristen på billiga faciliteter för utförande av fysiska aktiviteter. Två studier belyste att sjuksköterskorna upplevde brist på tid, verktyg och resurser för att arbeta förebyggande mot och behandla barnfetma. Slutsatsen är att för att lyckas med förebyggande och behandling av övervikt krävs att föräldrarna är motiverade att utföra ändringar i vardagen. Sjuksköterskor inom primärvården och på barnmottagningen och skolsköterskor anser sig inte ha tid, verktyg eller resurser att hantera detta problem och de anser att det krävs mer utbildning och tid. / Childhood obesity is a serious public health problem, 20-25% children and youth in Sweden are overweight. Children who are overweight are at risk of diseases such as diabetes, liver disorders, lipid disorders and risk of being bullied by other children. The aim was to find out how children and parents can prevent overweight and obesity in children and what role nurses play in the prevention of child obesity. A search for scientific articles was made on PubMed and those where compiled to a result. Two studies described the "Let's go 5-2-1-0" program as successful to motivate children to lose weight and to better their health habits, together with motivational interviewing an even better result emerged. Using older students as mentors for the younger students can also improve the children's healthy habits. The parents play a big role in the prevention and treatment of childhood obesity and it can become a problem when the parents don't consider their child to be overweight or obese and there is a fear for eating disorders if the subject is brought up with the child.  Another problem described was the easy access to unhealthy food and lack of cheap facilities for the execution of physical activity. Nurses experienced a lack of time, tools and recourses to work preventive against and to treat childhood obesity.  In conclusion, to succeed with the prevention and treatment it is required that the parents are motivated to make the necessary lifestyle changes, and the nurses need more education and time.