Sammanfattning  Bakgrund  Övervikt och fetma definieras som ”onormal eller överdriven ansamling av fett som utgör en risk för hälsa”. Förekomsten av fetma har globalt fördubblats sedan 1980-talet. Enligt barnhälsovården var 2011 8,0 - 13,5 % av Sveriges fyraåringar överviktiga och 1,8 - 2,7 % hade fetma.  Syfte  Att belysa barn och ungdomars (8-19 år) erfarenheter av att leva med övervikt eller fetma samt granska hur den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod beskrivs.  Metod  Litteraturstudie med deskriptiv design. Sammanställning av tolv artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixed metod. Systematisk databassökning i PubMed.  Resultat  Barn och ungdomar har svårt att identifiera sig som överviktigt/feta. Kroppsuppfattning är individuellt och skiljer sig mellan könen, flickor identifierar sig i större utsträckning som överviktiga/feta.  Barn och ungdomar med övervikt/fetma upplever i större utsträckning utsatthet/mobbning än normalviktiga i t.ex. skola, vid fysisk aktivitet eller sociala medier där vänner och/eller familjemedlemmar ger viktrelaterade kommentarer. Samband kan ses mellan utsatthet/mobbning under ungdomsåren och senare i livet.  Reducerad livskvalitet är vanligt förekommande i form av försämrat självförtroende, depression samt påverkad fysisk aktivitet.  Generellt finns en god förståelse gällande sund livsstil, detta uppfattas svårt att leva efter och familjen har en viktig stöttande roll. Trygghet och tillhörighet återfinns även hos andra överviktiga/feta kamrater.  Slutsats  Barn och ungdomar med övervikt/fetma mår sämre än normalviktiga. Detta visar sig i sämre kroppsuppfattning, reducerad livskvalitet och utsatthet/mobbning. Därför är av stor vikt att i tidigt skede uppmärksamma barn och ungdomar med viktproblematik, detta för att i erbjuda adekvata vårdinsatser. / Abstract  Background  Overweight and obesity is defined as abnormal or an overexaggerated amount of fat that creates a risk for ones health. The presence of obesity has doubled globally since the 1980's. According to the Child Health Care 2011 were 8,0 - 13,5 % of Swedens four year olds considered to be overweight, and 1,8 - 2,7 % are considered obese.  Purpose  The purpose of the literaturestudy is to describe the experiences of children and adolescents (8-19 years) living with overweight/obesity and examine how the methodological aspect of data collection method is described.  Method  The methods consisted of: a literature study with descriptive design, a systemativ computer based search with PubMed and a summary of 12 qualitative and quantitative studys and mixed metod.  Results Children and adolescents have a hard time identifying themselves as overweight/obese. Body image is individual and there is a clear distinction between the sexes, where girls tend to identify themselves more as overweight/obese. Children and adolescents tend to experience a greater degree of bullying and vulnerability then would children of normal weight, in school, social media and when exerting themselves physically from friends and family members who make weight related comments. Correlations can be seen between vulnerability and bullying in both the youth ages and into adulthood. Reduced quality of life is often experienced through weakened sense of self-confidence, and depression, as well as poorer performance in physical activity. Children and adolescents in general have a good understanding of what it means to have a healthy lifestyle, but find it difficult to follow. Family has a very important role in supporting this lifestyle, security and belonging are also found in other overweight/obese peers. Conclusion Children and adolescents who are overweight/obese feel worse than normal weight peers. This shows itself through poorer body awareness, reduced quality of life and vulnerability/bullying. Therefore it is of great importance to the early attention to children and young people with weight problems, in order to offer appropriate health care interventions.

Bakgrund: Fetma har blivit en folksjukdom med dramatisk ökning och omkring en halv miljon svenskar har idag fetma (BMI>30). I takt med att fetman ökar sker även en ökning av överviktskirurgi där gastric bypass står för 95 % av operationerna. Det har tidigare genomförts studier med fokus på medicinska och fysiologiska effekter efter en gastric bypassoperation. Dessa studier har påvisat framförallt de positiva fysiologiska och medicinska effekterna efter en sådan operation. Däremot har personers upplevelser av en eventuell psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation inte studerats i samma omfattning. Syfte: Belysa hur personer som genomgått en gastric bypassoperation beskriver sin upplevda psykiska ohälsa efter operationen Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier som svarade till syftet: ”Upplevelse av tomhet – en saknad av mat”, ”Upplevelse av misslyckande”, ”En negativ självbild och ett ifrågasättande av den nya kroppen” samt ”Upplevelse av smärta och sårbarhet inför omgivningens reaktioner”. Slutsats: Studiens resultat visade på att upplevelser av psykisk ohälsa förekom efter gastric bypassoperation. Studien belyser ett tidigare ganska outforskat område och bidrar med ökad kunskap och förståelse för målgruppen. Resultatet är av vikt för omvårdnadssituationer och för att öka kompetensen hos omvårdnadspersonal kring psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation.

Bakgrund: Antalet personer med fetma har fördubblats sedan 1980-talet. Fetma har visat sig öka risken för flertalet sjukdomar. Samhället är präglat av normer om hur en kropp bör se ut och stigmatiseringen av personer med fetma kan leda till att personer blir lidande. Även inom vården riskerar personer med fetma att mötas av negativa attityder, trots att alla har rätt till vård på lika villkor. Syfte: Att beskriva hur personer med fetma upplever mötet med vården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där nio artiklar med kvalitativ metod inkluderats. Artiklarna har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet. Att mötas av okunskap, att vara utsatt samt stöd i mötet. Personer med fetma upplever att de blir bemötta på ett annorlunda sätt i vården på grund av sin vikt. Negativa kommentarer och icke anpassad utrustning bidrog till känslor av utsatthet och att vara annorlunda. Slutsats: Resultatet visar att personer med fetma upplevde att de blir bemötta annorlunda på grund av sin vikt när de söker vård. Genom att medvetandegöra mötets betydelse kan förhoppningsvis det öka kunskapen hos vårdpersonal kring vilka attityder och värderingar som påverkar hur de bemöter personer med fetma. / Background: The number of obese people has doubled since the 1980s. Obesity has been shown to increase the risk of other diseases. The community is characterized by standards of how the body should look and the stigmatization of people with obesity can cause people to suffer. These norms and images are perpetuated in health care, even though everyone is entitled to health care on equal terms. Aim: To describe how obese individuals experience health care. Method: A literature review has been made with an inductive approach. Nine articles were included, all with a qualitative approach. All articles have been analyzed according to Friberg’s five-step. Results: The results emerged in three categories: Being met with ignorance, being exposed and feeling of support. People with obesity felt that they were being treated differently because of their weight. Negative comments and inappropriate equipment contributed to feelings of being exposed and being different. Conclusion: The results show that obese people feel that they are treated differently because of their weight when they seek health care. By raising these issues health professional may become more aware of how their attitudes and values affect how they treat people with obesity.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i det moderna samhället, och bär med sig fysiska komplikationer som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Även psykiska utmaningar som stress och depression kan framträdas. Stereotypisering av överviktiga personer kan innebära bemötande av varierande kvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med tio artiklar, varav två var kvantitativa och åtta kvalitativa. Resultat: Tre teman identifierades: Känsla av stigmatisiering/fördomar, Känsla av förnedring, Skuld och skam. Slutsats: Övervikt och fetma bär med sig fysiska, psykiska och sociala komplikati oner. Det kan hända att överviktiga individer väljer att inte söka vård på grund av att de har upplevt att de blivit förnedrade av vårdgivare. Klinisk betydelse: För att överviktiga personer ska få bättre vård krävs det att vårdgivare som exempelvis sjuksköterskor blir mer medvetna om överviktigas upplevelser. Genom detta, kan omvårdnad av dessa personer uppnå bättre kvalitet. / Background: Overweight and obesity is a rising problem in the modern society, and carries physical complications such as diabetes and cardiovascular diseases. Psychical complications such as stress and depression can also become apparent. Stereotyping of overweight people could lead to treatment of varying quality. Aim: The purpose of this study was to elucidate people's experiences of living with overweight and obesity. Method: Literature review with ten articles, in which two are quantitative and eight qualitative. Results: Three themes were identified: Feelings of stigmatization/prejudice, Feelings of humiliation, Shame and guilt. Conclusion: Overweight and obesity carries physical, psychological and social complications. People with overweight may choose not to seek health care due to having experienced humiliation from caregivers. Clinical significance: In order for overweight people to receive better health care, caregivers such as nurses need to become more aware of overweight people's experiences. In doing so, health care can achieve better quality.

Background: Studies show that being overweight and obese is the greatest health issue facing the youth today. The physical, psychological and social effects have both short and long term risks for obesity related diseases that will require healthcare. Information concering preventive methods that are available for health care personnel and nurses is a requirement. Purpose: The purpose with this literary study is to describe secondary preventive methods and their effects on overweight or obese children. Method: In this literary study, eight quantitative research papers have been examined and analysed to draw conclusions. The following databases have been used for research: PubMed and CINAHL. Manual research was also conducted. Results: The analysation of the conclusions draw resulted in headlines that describe the interventions and their effects, both short and long term. Four components could be identified: 1. ”MI- motivational iinterviewing”, 2. ”CBT- cognitive behavioral therapy”, 3. ”Social cognitive theory”, and 4. ”Combined strategies”. Conclusion: Despite varying models, positive results could be seen in every case study. Consolidated information concering secondary preventive methods is needed. This information must become readily available to health care personnel and nurses in particular. More research is a necessity. / Bakgrund: Studier visar att övervikt och fetma är det största hälsoproblemet hos barn och unga. De fysiska, psykiska och sociala effekter tillståndet medför på både kort- och lång sikt ökar risken för överviktsrelaterade sjukdomar som slutligen landar hos sjukvården. Information kring preventiva metoder är något som därför behövs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sekundärpreventiva metoder och dess effekter vid barns övervikt och fetma. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa studier granskats och analyserats för att bilda ett resultat. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Manuella sökningar utfördes även. Resultat: Analysen resulterade i rubriker som beskriver interventionerna, deras effekter samt långsiktiga effekter. Även fyra komponenter kunde urskiljas i studierna: 1. “MI-motivational interviewing”, 2. “KBT-kognitiv beteendeterapi”, 3. “Social inlärningsteori” samt 4. “Kombinerade strategier”. Slutsats: Trots varierande modeller kunde effekter ses i alla studier som analyserats. Sammanställd information kring sekundärpreventiva metoder behövs för att lätt nå sjukvårdspersonal, och då i synnerhet sjuksköterskan. Vidare forskning inom området behövs.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier. Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i åldrarna 14-17 år registrerade vid överviktsenheten på ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jämföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns självskattning av fysisk aktivitet jämförts med hur det sedan ser ut när de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna på överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in från de enkäter som fylls i vid nybesök samt från deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivå samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser genomfördes. Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnådde den mängd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella ålderskategorin. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns mellan kön och fysisk aktivitet, däremot fanns en signifikant skillnad mellan hur enkäterna besvarades och kön som visade att flickor överskattar sin fysiska aktivitet. De flesta av studiens deltagare trodde sig utföra mindre fysisk aktivitet än jämnåriga vilket också stämde överens med hur mycket fysisk aktivitet de faktiskt utförde. Slutsats: Enligt utförd studie är det få av de barnen inskrivna på överviktsenheten som kommer upp i NNR:s rekommendationer om fysisk aktivitet, dock krävs mer omfattande studier för att kunna generalisera detta på en större befolkning. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad gällande utövande av fysisk aktivitet mellan könen, för att undersöka detta mer noggrant krävs vidare studier med större urval. En signifikant skillnad fanns i hur flickor och pojkar skattade sin egna fysiska aktivitet där flickor skattade sin fysiska aktivitet högre än jämnåriga pojkar. Det krävs vidare studier för att undersöka anledningen till detta. Det är viktigt att en förståelse för detta fenomen finns hos vårdgivare för att optimera samarbetet med patienten och för att på bästa sätt kunna hjälpa denne i sin situation och i sitt lidande. / Objective: To examine how much physical activity the children at the Obesity Unit at a hospital in the middle of Sweden, between the ages of 14-17, registered and to compare differences between boys and girls and differences in how the children perceive their physical activity compared to the physical activity that they registered in an activity diary. Methods: A quantitative cross-sectional study was performed. Fifty-three children enrolled at the Obesity Unit at a hospital in central Sweden were included in the study, of whom 27 were boys and 26 were girls. Relevant data for the purpose of the study was collected from the questionnaires filled out by the participants during their first visit to the Obesity Unit and from their activity diaries. The participants were categorized and divided into groups according to their physical activity level and imagined physical activity level, whereupon statistical analyses were performed. Results: A little bit more than 22% of the participants attained the amount of physical activity recommended in Sweden for that age category. No statistically significant difference was found between gender and physical activity, however, a significant difference was found between how the questionnaires were answered and gender, which showed that girls overestimated their physical activity. Most of the study participants believed they performed less physical activity than their peers which is also accurate with how much physical activity they actually performed. Conclusions: In the study conducted, few of the children enrolled at the Obesity Unit attained NNR's recommendations for physical activity, however more extensive studies are acquired to be able to generalise this on a larger population. There was no statistically significant difference regarding the practice of physical activity between the sexes, to investigate this further deeper studies are required. A significant difference was found in how girls and boys rated their own physical activity where girls rated their physical activity higher than their male peers. Further studies are required to examine the reasons why. Comprehension about this phenomena is important to optimise interactions with this patient group.

<p>Studiens syfte är att via en diskursanalys urskilja existerande och framträdande diskurser om övervikt och fetma utifrån dags- och kvällspressen. Tonvikten ligger på begreppen orsak, ansvar och åtgärd. Vidare är syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhällsproblem i tidningarna och i så fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångsläge är socialkonstruktivismen och de teorier som använts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhällsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framträdande. Dessa diskurser inbegriper individen ensam, livsmedelsindustrin, flera aktörer gemensamt och skolan. Övervikt och fetma har vidare till stor del visat sig vara konstruerat som ett samhällsproblem i texterna. En liten men betydande del har dock inte konstruerat övervikt och fetma som ett samhällsproblem genom att de inte anser åtgärdandet av frågan som en angelägenhet för samhället. De diskurser som kunnat urskiljas som mest framträdande i media, antas särskilt påverka den sociala praktiken och indirekt de ”fysiska” åtgärdshandlingar som utförs. Media förmedlar dock ingen entydig bild vilket kan ge ett splittrat budskap till den sociala praktiken.</p>

<p>Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.</p><p>I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA. Innehållet är främst inriktat på samhällsartiklar och forskning kring ämnet. Vi fann att de flesta barn vi samtalade med inte anser att de påverkas av mediernas rapporteringar. De var ändå medvetna om att medierna ger en speciell och konstlad bild av hur samhället bör vara, och att den bilden inte alltid stämmer överens med deras egen verklighet.</p>

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn. En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design. De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse. Att ha stöd från vänner var sammankopplat till ökad självkänsla hos barnen. Föräldrarnas vikt, engagemang och handlingar visade sig vara starkt förknippade med barnens viktminskningsresultat. Kostens lukt, smak och tillgänglighet var avgörande för vad barnen valde att äta. Medvetenheten för betydelsen av fysisk aktivitet fanns hos barnen men prioriterades bort då goda resultat i skolan ansågs mer betydelsefullt. Skärmtid visade sig vara en riskfaktor för övervikt. Faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn mellan 10-18 år är empowerment, sociala faktorer, föräldrarnas roll, kost, skärmtid och fysisk aktivitet. Att barnen är delaktiga i sin egen hälsa samt att engagera familjen är viktiga faktorer. / Childhood obesity is an increasing problem in many parts of the world and implicates a big threat against the public health. The aim for this literature search was to describe factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood. A literature search was made through the database Cinahl. The study has a descriptive design and the result is based on eleven articles.    The factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood were empowerment, social aspects, the parent´s role, diet, excercise and screentime. It was meaningful to give the child affirmation and the knowledge to be participative in its own care. Supportive friends were of importance for the children’s self-esteem. The parent’s weight, engagement and actions were strongly associated with the children’s weight loss results. The taste, smell and availability of the diet were crucial for what the children chose to eat. The children were aware of the importance of exercise but did not give priority to it because they thought it was of more importance to have good results in school. Screen-time was associated with overweight. The factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood between 10-18 years are empowerment, social aspects, the parent´s role, diet, exercise and screentime. The fact that children are involved in their own health and to involve the family is important.