Bakgrund: Förekomsten av fetma runt om i världen har ökat sedan flera år tillbaka. I Sverige har andelen personer med fetma tredubblats sedan 1980-talet och fetma klassas idag som ett folkhälsoproblem. Fetma medför ökad risk att drabbas av ett flertal hälsoproblem. Det resulterar i att personer med fetma ofta har ett större sjukvårdsbehov i jämförelse med personer med normal kroppsvikt. Med anledning av detta ställs högre krav på sjukvården att klara av att erbjuda dessa patienter god och säker vård. Forskning har visat att personer med fetma ibland undviker att söka vård på grund av dåligt bemötande och andra brister i sjukvården Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda och bemöta patienter med fetma. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultat: Sjuksköterskor upplevde brister i utrustning och omgivning som hinder i vården av patienter med fetma. Bristerna ansågs medföra sämre vårdkvalité för patienter med fetma och upplevdes också som en säkerhetsrisk för både patienter och personal. Patienter med fetma upplevdes ha större omvårdnadsbehov än patienter med normal kroppsvikt och omvårdnadsarbetet ansågs vara tyngre och mer tidskrävande. Sjuksköterskor upplevde det som svårt att bemöta patienter med fetma och var rädda för att bli anklagade för stigmatisering. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att de inte kunde erbjuda patienter med fetma god och säker vård på samma villkor som en patienter med normal kroppsvikt. Anpassning av utrustning, utrymmen och utökade personalresurser kan bidra till att förutsättningarna för en jämlikvård oberoende av patientens vikt ökar. Eftersom bemötande är en central del av personcentreradvård medför svårigheter att bemöta patienter med fetma ett hinder i tillämpningen av personcentreradvård. Vilket också bidrar till att dessa patienter vårdas på andra villkor än patienter med normal kroppsvikt. / Background: The prevalence of obesity around the world has increased for several years. In Sweden, the proportion of obese people has tripled since the 1980s and obesity is today classified as a public health problem. Obesity increases the risk of suffering from multiple health problems, which results in obese people often having greater medical needs compared to individuals with normal body weight. This puts higher demands on the health service to be able to offer these patients good and safe care. Research has shown that obese people sometimes avoid seeking care because of shortcomings in medical care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences of caring for and meeting obese patients. Method: A literature review based on thirteen scientific articles by both qualitative and quantitative nature. Result: Nurses experienced deficiencies in equipment and surroundings as obstacles in the care of obese patients. The deficiencies were considered to result in poor quality of care for these patients and were also seen as a safety risk to both patients and staff. Obese patients was perceived to have higher care needs than patients with normal body weight and caring for them was considered to be heavier and more time consuming. Nurses felt that it was difficult to meet obese patients and was afraid of being accused of stigmatization. Conclusion: Nurses felt that they could not offer obese patients good and safe care under the same conditions as to patients with normal body weight. Adaptation of equipment, facilities and increased personnel resources can contribute to better conditions for equal care regardless of the patient's weight. Meeting the patient is a central part of person-centered care and difficulties in meeting obese patients is an obstacle in the implementation of person-centered care. Which also contributes to poorer conditions for these patients than patients with normal body weight.

No description available.

I det moderna västerländska samhället skildras och uppmuntras sedan länge ett allt mer ouppnåeligt skönhetsideal, där det smala kroppsidealet står i fokus och avbildas som det önskvärda och överlägsna. I motsats porträtteras den tjocka kroppen som underlägsen och avvikande. Detta resulterar i att den smala kroppen premieras på bekostnad av den tjocka, vilket är bekymmersamt då det medför att tjocka människor stigmatiseras och diskrimineras i samhället. I den här studien undersöks, utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, hur normaliserade föreställningar av tjocka människor realiseras språkligt på tre av Sveriges största internetforum. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 225 kommentarer insamlade från; Flashback forum, Familjelivs forum samt Passagen Debatt. Då denna studie har en emancipatorisk ansats utgår jag från teorier som grundar sig i bland annat socialkonstruktivism och tredje vågens feminism. Resultatet har bland annat visat att skribenterna på forumen kategoriserar tjocka människor som en enhetlig socialt avvikande grupp, vilka de tillskriver diverse negativa egenskaper. Vidare har resultatet åskådliggjort att det skrivs betydligt mer om tjocka kvinnor på forumen överlag samt att dessa kommentarer generellt sett är mer diskriminerande än de som påträffats gällande tjocka män. / The purpose of this study is that, from a linguistic perspective, analyze how normalized performances by thick people is realized linguistically in three of Sweden's largest internet forums. Methodologically, this is done through a critical discourse analysis of 225 comments collected from Flashback forum, Familjelivs forum and Passagen Debatt. As this study has an emancipatory approach, I adopted theories based in social constructivism and feministic intersectionality. The results show that the writers on the forums categorize thick people as a unified socially deviant group, which they attribute to various negative qualities. Furthermore, the results illustrated that there is much more written about fat women in the forums in general and that these comments are generally more fat-shaming than those encountered regarding thick men.

Bakgrund: Barn och ungdomsfetma är ett växande folkhälsoproblem i världen. Stigmatisering mot barn och ungdomar med övervikt och fetma är ofta förekommande i deras vardag och de får ofta psykiska konsekvenser av sin övervikt och fetma, t.ex. dålig självbild och självförtroende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som har analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: Synen på sig själv och krav på kroppslig förändring, Att känna utsatthet, Att hantera sin livssituation. Konklusion: Negativa psykiska konsekvenser är vanligt hos barn och ungdomar med övervikt och fetma. Dessa konsekvenser uppkommer pågrund av mobbning, utanförskap, social isolering och negativ självbild. Barnen och ungdomarna upplevde att närståenden var en viktig del i deras liv samt att de hade en önskan om att passa in i samhället. / Background: Childhood and adolescence obesity is a growing global public health-problem in the world. Stigmatization against children and adolescents with overweight and obesity are frequent in their everyday lives and they often suffer from psychological consequences due to their obesity, such as poor self-image and self-confidence. Aim: The aim of this study was to highlight children's and adolescent’s experiences of living with overweight and obesity. Methods: A literature study based on nine scientific articles with qualitative approach that has been analyzed and compiled into a result. Results: The results are presented in three main categories and nine subcategories. The main categories include: The perception of oneself and claims for bodily change, Feeling of vulnerability, To manage their life situation.  Conclusion: Negative psychological consequences are common for children and adolescents with overweight and obesity. These effects arise because of bullying, exclusion, social isolation and negative self-image. Children and young people felt that their family was an important part of their lives and that they felt a desire to fit in to the society.

Syfte sjuksköterskans erfarenheter av det preventiva arbetet rörande övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Bakgrund Fetma är ett världsomspännande problem som drabbar över 10% av världens befolkning. WHO uppskattar att 42 miljoner barn under 5 år har övervikt eller fetma. Fler människor avlider i dagsläget av sjukdomar relaterat till övervikt och fetma än av undervikt och malnutrition. Fördelningen av de som har övervikt och fetma är skev och de ur samhällets lägre sociala skikt, invandrare eller bor på glesbygden har högre risk att drabbas. De fysiska och psykiska negativa konsekvenserna av fetma och övervikt är många. Metod En kvalitativ litteraturstudie där 11 artiklar har ingått. Genom kritisk granskning och analys har artiklarna sammanställts till ett resultat. Resultat Resultatet innefattar två huvudkategorier: “Sjuksköterskans erfarenhet av det preventiva arbetet” som tar upp möjligheter och hinder vid rådgivning, bemötande och interaktion, hjälpmedel och tid. Den andra huvudkategorin - “Vårdens organisation” beskriver bristfälligt samarbete och stöd samt riktlinjer och preventionsåtgärder.   Konklusion Det finns ett stort behov av att ge sjuksköterskor mer tid att arbeta preventivt, mer kunskap om hjälpmedel och fler möjligheter att samarbeta med kollegor och andra professioner. / Aim Nurses’ experiences of the preventive work regarding overweight and obesity in children and adolescents.   Background Obesity is a worldwide problem that affects over 10% of the world population. WHO estimates that 42 million children under 5 years are overweight or obese. More people die of diseases related to overweight and obesity than of underweight and malnutrition. The distribution of those with overweight and obesity is skewed and from society’s lower social strata, immigrants or people living in a rural areas have a higher risk to be obese. The physical and psychological consequences of obesity are many.   Method A qualitative literature review that included 11 articles. The result was created by a critical review, analyze and summarization.   Result The result included two main themes: “ Nurses’ experience in the preventive work” which addressed the opportunities and barriers with counseling, refutation and interaction, aids and time. The last major category - “Healthcare organization” describes insufficient cooperation and support as well as guidelines and prevention measures. Conclusion There is a great need to give nurses more time to work preventive, give more knowledge of utilities and more opportunities to collaborate with colleagues and other professionals.

Övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen under de senaste två till tre årtiondena, och flera olika faktorer ligger bakom. I tätbefolkade områden såsom Stockholm, Västra Götalandsregionen och Malmö är förekomsten av fetma och övervikt hos barn >15%. Övervikt och fetma hos barn tenderar att utvecklas vidare in i vuxenlivet och kan leda till allvarliga konsekvenser. Detta påverkar barnets och familjens hälsa och livskvalitet negativt, därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar preventivt och förebyggande när det gäller fetma och övervikt. Syftet med studien var att studera sjuksköterskans erfarenhet i det preventiva arbetet mot fetma och övervikt hos barn. Arbetet är en litteraturstudie där det utfördes en utförlig och fördjupad analys av tidigare studier för att öka kunskapen om det valda forskningsområdet. Resultatet visade att samtalet med föräldrar angående barnets vikt och fetma kunde lätt bli ett känsligt ämne. Studien resulterade i två huvudteman varav det ena var sjuksköterskans metoder i det preventiva arbetet, med underteman använda mätinstrument, att ge information och genomföra motiverande samtal. Det andra huvudtemat var mötet med familjen, med underteman dialog med föräldrarna och ett känsligt ämne. Föräldrarna kunde lätt känna sig kritiserade för dåligt föräldraskap. Motiverande samtal genomfördes för att motivera barnet och föräldrarna till att bidra till det hälsofrämjande arbetet som rekommenderades av sjuksköterskan. Dock visade studien att föräldrar ibland kunde bli ett hinder istället för resurs i sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt.

Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem. I många fall innebär övervikt och fetma en försämrad livskvalitet och lidande hos individen. Tillstånden kan även ge upphov till olika följdsjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa. Hälso- och sjukvården är enligt lagen skyldig att arbeta för att förebygga ohälsa. Sjuksköterskan bär därför ett ansvar att arbeta preventivt för att förebygga övervikt och fetma hos befolkningen. Föreliggande litteraturstudie syftar till att belysa sjuksköterskans preventiva metoder i arbetet med övervikt och fetma hos vuxna patienter Litteraturstudien baseras på tretton utvalda vetenskapliga artiklar som granskats enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Denna litteraturstudie belyser ett flertal olika preventiva metoder som sjuksköterskan kan använda i arbetet med övervikt och fetma. Motiverande samtal är framträdande i studien och har visat sig vara en väl beprövad metod som ledde till en livsstilsförändring och viktnedgång hos patienterna. Utbildning, undervisning och rådgivning kring kost och fysisk aktivitet gav också ett positivt utfall på patienternas livsstilsförändring och viktminskning. Det är viktigt att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv och en personcentrerad vård för att göra patienten delaktig i sin vård och för att engagera och motivera patienten till en livsstilsförändring. Sjuksköterskans kompetens och kunskap för att utföra de metoder som lyfts fram i resultatet är viktigt för att motivera och stärka patienten till en livsstilsförändring och goda resultat i viktminskningsprocessen. Det är därför angeläget att satsa på kompetensutveckling inom sjukdomsförebyggande och preventiva åtgärder för att arbeta hälsofrämjande och eftersträva hållbar utveckling.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer världen över. Problemen ligger till grund för en rad följdsjukdomar som ökar drastiskt. Det finns riktlinjer och metoder som främjar hälsa och som initierar till förändring hos personer med övervikt eller fetma. Hälso- och sjukvårdspersonals aspekter är väl utvecklade, dock saknas patientperspektivet om vad som upplevs främjar viktnedgång. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie som baserats på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna är granskade och analyserade utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2017) innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier och två underkategorier för att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma. Kategorierna var att arbeta med MI-samtal, Tillgång till professionellt stöd, Att arbeta med gruppaktiviteter samt Stödja patienten att finna och behålla motivationen. Slutsats: Litteraturstudien visade att professionellt stöd i form av motiverande samtal och framför allt samtal i grupp har stor betydelse för att uppnå personliga liksom upprätthålla motivationen för livsförändring. Studien tydliggör också behovet av ytterligare forskning då erfarenheter ur patientperspektiv är begränsat.  Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, samtal, övervikt, fetma, erfarenhet

Övervikt och fetma är ett problem som finns i hela världen. I takt med att detta ökar, blir också riskerna att drabbas av sjukdomar större hos dessa människor. Förutom sämre fysisk hälsa leder övervikt och fetma även till ökad psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. I studien har nio vårdvetenskapliga artiklar analyserats, vilket resulterat i tre huvudkategorier. Upplevelser av hur omgivningen ser på övervikt och fetma beskriver i vilka situationer och av vilka personer överviktiga och feta upplever sig ha blivit stigmatiserade. Även uppfattningar ifrån samhällets sida belyses. Den psykiska och fysiska kroppen beskriver hur övervikt och fetma påverkar synen på sig själv, sin kropp och sin identitet. Mötet med hälso- och sjukvården beskriver personers känslor inför kontakt med hälso- och sjukvården, känslan av att inte bli tagen på allvar, samt hur sjukvården kan förbättras. Personer som arbetar inom hälso- och sjukvård, kan genom ökad förståelse om hur det är att leva med övervikt eller fetma, minska negativa attityder och fördomar kring detta. Resultatet diskuteras reflekterande i relation till vårdvetenskaplig kontext samt författarnas egna uppfattningar om vad som framkommer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p><em>Bakgrund:</em> Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. <em>Syftet</em> med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. <em>Metod:</em> Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. <em>Resultat:</em> Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten.<em> Diskussion: </em>Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. <em>Slutsats: </em>Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).</p>