Den biologiska skr􏰍äcken eller kallad p􏰎å engelska 􏰏body horror􏰐 􏰍är en subgenre av skräck som visar människokroppen i syfte till att kränka, kroppsligt eller psykologiskt för att framhäva en obehaglig och skrämmande känsla hos åskådaren. Teman som avvikande kön, mutationer, zombiefiering eller onaturliga rörelser av kroppen är vanliga inom denna genre. Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga kroppen i de tre samtida psykologiska skräckfilmerna Black Swan (Darren Aronofsky, 2010), Suspiria (Luca Guadagnino, 2018) och Horse Girl (Jeff Baena, 2020) med fokus på den kvinnliga kroppen och dess effekt hos åskådaren. Anledning till att just dessa tre filmer används i min undersökning beror på att de alla använder den kvinnliga kroppen som ett verktyg för att framkalla den biologiska skräcken som sedan skrämmer åskådaren. I stället för att välja tre liknande filmer har jag försökt välja filmer som använder sig av samma genre men på olika sätt. Varför är vi fascinerade av grafiska bilder av det kroppsliga? Hur används den kvinnliga kroppen i koppling till något äckligt och obehagligt för att skapa känslor hos åskådaren? Genom att applicera olika psykoanalytiska och feministiska teorier på de tre filmerna, kommer uppsatsen undersöka hur den kvinnliga kroppen används i koppling till något skrämmande samt diskutera den kroppsliga reaktionen åskådaren får och varför vi använder oss av detta när vi skapar en film inom genren skräck. Jag kommer ta hjälp av begrepp som fetischism, voyeurism, den nyfikna blicken och abjektion.

This study explores the under-researched subject of “industrial films” through the analysis of how Ford Motor Company made use of motion pictures to reinforce its political and economic interests during the 1910s and 1920s. In 1914, the automobile company constituted a motion picture department, establishing itself as the largest film producer and distributor in the world in the subsequent years. Just as the famous Model T, Ford films were mass-produced and widely circulated; they praised the ideas of “Americanization” and “Americanism” as a strategy to shape Ford workers, intervene in public opinion against labour unions, and as a method of publicizing the company’s cooperation with the United States government during World War I. Despite the relevance of Ford’s unconventional cinema, distributed for free and exhibited in schools, universities, factories, and movie theaters, it still hasn’t received sufficient attention from scholars, illustrating the necessity of a holistic notion of film history, able to extrapolate the canons of fiction film and theatrical exhibition.

Swedish children's film has established an outstanding reputation all around the world, especially since the 1940s when many quality films for young audiences came into production. In this context, Swedish children's film scholars often set its beginning in the mid-1940s. However, some films were already referred to as such in the 1920s and even before that. Nevertheless, little research on the very first Swedish children's films has conducted yet. This project, built primarily on archival research, aims to reveal how the contemporaries conceptualised the generic identity of children’s film from 1914 to 1923 – that is, from the recurring appearance of the term in daily papers to the first children’s film cluster – and thereby to offer a new perspective to Swedish children’s film history.

Since the beginning of the 2010’s, consumers have increasingly picked up the habit of using smartphones to shoot and watch video in portrait mode – vertical video. The format has also spread to professional film making in the form of advertising, fiction film and other genres produced for viewing on vertically oriented screens – especially smartphone screens. This rise of the vertical format can be attributed to digital conversion and new social habits of video communication via social media; in other words, the so called digital – or mobile – revolution. However, neither vertical media nor vertical film is actually new. In this paper, a media archaeological approach is used to show that vertical media is as old as human art, and that audiences have enjoyed vertical moving images at least since the 1830’s. For example, many early optical images and the first television images in the 1920’s were vertical. This paper is an elaboration on an archaeology of vertical video, inspired by the methods of media archaeologists Erkki Huhtamo and Jussi Parikka and the visual arts perspective of Anne Friedberg. Apart from the ancestry of the vertical frame, this paper also includes an analysis of what is inside the tall frame – a study on vertical shot composition. Focusing on eleven short films in competition at the 2016 Vertical Film Festival near Sydney, the analysis focuses especially on camera movement, scale of shot and editing. Using formal style analysis, as well as statistical style analysis, this paper defines characteristics of vertical shot composition; these include a frequent use of both long shots and tilt shots, and a general experimental playfulness in shot composition and in editing. By tracing the ancestry of – and analyzing the artistry of – portrait mode video, the purpose of this paper is to contribute to a deeper understanding of the vertical video format and its renewed popularity in recent years. / <p>Grade on the bachelor's thesis: A</p>

Uppsatsen har som utgångspunkt att familjenormer har förändrats under 1900-talet och att detta borde visa sig i framställningen även av en familj som inte är tidstypisk: Familjen Addams. Genom att undersöka hur adaptioner av familjen påverkas genom förändringar i medier, tidsperiod, samtida kultur och normer vill jag besvara om samtida familjenormer har varit en stor faktor i hur framställningen förändrats. För att genomföra detta använder jag Linda Hutcheons perspektiv på mediespecificitet  och ”modes of engagement” för att studera hur medieskiften påverkar adaptionen. Representationsstudier används för att studera hur historisk kontext och samtida kultur påverkar framställningen av familjen. Materialet är Charles Addams skämtteckningar, ABCs tv-serie och Barry Sonnenfelds film. Resultatet verkar vara att samtida normer har haft en mycket större effekt på framställningen av den ursprungliga tv-serien än filmen, och att de båda har formats till en stor del av mediespecifika drag, men att vissa normer som har varit långlivade ändå haft en markant effekt även på filmen, främst det Sharon Hays kallar den permissiva eran.

My film work has revolved around a hypothesis of vulnerability with my artistic research question: in the context of interviews and the larger scope of cinematic storytelling, how can tools to access vulnerability be a symbolic key to unlocking the transformative power of resilience in a narrative? Proposed Methodology: I. The Privilege of Listening II. The Power of Silence III. Trust &amp; Intuition IV. The Light of Vulnerability V. Discovery of Resilience / This is a written companion piece to the graduation short film, "Rise" by Maria Karin Walczuk.

Martin Scorsese expressed dissatisfaction stating that superhero movies lacks uniqueness and emotional and psychological depth. In his opinion, these movies depict spectacle rather than character. Scorsese is not alone in his view - this has been a general opinion among film critics for decades. Justin Wyatt examines the recipe for commercial success in his book High concept: Movies and marketing in Hollywood from 1994. Film theorist Kristin Thompson however, denounces the idea that High Concept or post-classicism changes structures in narrative. This thesis examines visual style and intertextuality in three films released in 2019: Avengers: Endgame, Hellboy and Joker. Are there similarities and/or differences in relation to Wyatt’s theories? All three movies use style and intertextuality to tell their stories and they all have excess scenes to please the audience visually. However, they still use classic Hollywood narrative with three acts and cause-and-effect storylines.

Denna studie belyser effekterna på musikartisters personliga varumärken i samband med att artisternas musik finns med i reklamfilm. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med ett antal musikartister med olika erfarenhet och framgång som upplåtit sina verk till reklamfilm. Studien visar att viktiga faktorer för en artist att överväga innan ett samarbete kring reklamfilm inleds är:• Värderingar: Företagets värderingar vs. artistens värderingar.• Kreativ process: Grad av involvering från artisten i framtagande av manus.• Juridik: Konstnärliga och ekonomiska villkor för artistens medverkan.• Personligt varumärke: Påverkan för artistens varumärke vid medverkan i reklamfilm.Studien visar att artister i väldigt stor utsträckning är värderingsstyrda och vill primärt samarbeta med företag eller organisationer vars värderingar ligger i linje med sina egna värderingar. Men när värderingar kopplas till politik sker dock en tydlig uppdelning mellan de artister som anser att politik och musik inte hör ihop och de som gärna använder sitt ”kändisskap” för att påverka samhället i önskad riktning. Studien visar att den kreativa processen i samband med artisters medverkan i reklamfilm grovt kan delas in i fyra kategorier:• Fria händer att göra vad de vill.• Fria händer med riktlinjer från företaget.• En gemensam kreativ process med företaget.• Färdigskrivna manus och musik, bara ett framträdande.När det gäller kreativitet i samband med artisters medverkan i reklamfilm visar studien att icke etablerade artister i högre utsträckning måste bistå i den kreativa processen då det värde de representerar kommer från kunskap och inte i deras kändisskap/varumärke. Studien visar även exempel på en marknad i förändring där nya mellanhänder dyker upp och förändrar befintliga affärsmodeller med konsekvensen med konsekvensen att artister i allt större utsträckning än tidigare måste kunna förhålla sig till juridiska frågeställningar. Avslutningsvis visar studien att artister oftast får positiva effekter på sitt personliga varumärke genom att medverkan i reklamfilm.

“How can game technology be used to maximize creativity and create an effective production pipeline for an animated film?” I think creating animated film should be a fun and creative process, that is why I have chosen this research question. I explore techniques used in Machinima films and aim to make it more user friendly and less restrictive. My research will become a sort of proposal to how the framework of a Machinima film could look in a modern film production. / <p>It was part of the FilmMediaExpo22https://www.uniarts.se/english/news/events/events-spring-2022/filmmediaexpo22</p><p></p>

Uppsatsen undersöker vad binge-watching är för ett fenomen, och närmare vad som gör en TV-serie binge-värdig. Kopplingar mellan element som är förknippade med att göra en serie beroendeframkallande, främst cliffhangers undersökas på en djup nivå. Medan tiden har förändrats har tekniken också förändrat hur det ses på program från när de först visades till hur de konsumeras idag, från att titta på en svartvit box-TV till att titta på en gigantisk smart-TV med inbyggd video-on-demand. Olika berättarmetoder från “monster of the week”till något som har en berättelse som är tänkt att förbli sammanhängande från början av serien förklaras i denna texten, och paralleller dras mellan teknikerna och fenomenet binge-watching.