Abstract Under de senaste decennierna har den finansiella globaliseringen ökat, vilket har lett till ekonomiska och politiska förändringar, samt en ökad global konkurrens. Dessa förändringar har i sin tur lett till ett större krav på hög kvalitet av bokföringsprinciper. Då olikheter inom exempelvis legala, politiska, ekonomiska och kulturella faktorer har lett till utvecklandet av olika bokförings principer i olika länder, kan det i nuläget vara svårt för investerare och externa aktörer att förstå och bedöma finansiella rapporter länder emellan. Således hade det underlättat med gemensamma bestämmelser av bokföringsprinciper, vilket hade ökat jämförbarheten, relevansen samt trovärdigheten av företag som verkar inom samma marknad men är baserade i olika länder. Eftersom ett av Europeiska Unionens mål är att främja en enda gemensam marknad, vilket görs genom att harmonisera lagarna medlemsstaterna emellan, så har EU även introducerat en harmonisering av bokföringslagar. Harmonisering av redovisningssystemen är nödvändigt för att uppnå en enda gemensam marknad inom EU. Arbetet mot en harmonisering av redovisningssystemen startade redan i slutet av 50-talet när EU bildades, men är fortfarande inte helt utvecklat. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad brittiska revisorer tycker om den finansiella harmoniseringen av redovisningsprinciper. Målsättningen är att utifrån denna undersökning kunna svara på huruvida harmoniseringen är fördelaktig för börsnoterade företag i Storbritannien, enligt revisorers åsikt. Studien har bedrivits med en kvalitativ uppläggning. Efter att ha studerat befintliga teorier och information på området, genomfördes en empirisk undersökning genom omfattande intervjuer via telefon med två revisorer i Storbritannien. Utifrån vår undersökning kom vi fram till att våra två respondenter över lag har en positiv inställning till harmoniseringen samt att de anser harmoniseringen vara fördelaktig för börsnoterade företag i Storbritannien, men att implementeringen av de standardiserade redovisningsprinciperna är förknippad med ett flertal svårigheter, framför allt en hög kostnad.

保險為具有持續性及高度社會性之經濟制度，且與國家經濟有密切關係，台灣壽險業近年來快速成長，社會大眾的資金也大舉流入保險公司，因而保險公司的經營穩定度不但影響消費大眾的權益，也影響台灣經濟的穩定性。 本研究以HHM實證模型，將這一些不容易讓人看得懂的財務數據，轉換為一種容易瞭解的經營穩定度評等，利用台灣壽險業89年至98年的財務業務資料，主要以89年至98年期間進行logistic迴歸分析，並再細分為89年至93年及94年至98年等2個子期間進行實證，發現影響台灣壽險業經營穩定度的一致性主要因素為公司規模、投資績效、營業淨利、保險槓桿等四個變數，而且都是正向影響。另89年至98年之10年期間logistic迴歸分析結果較2個子期間更為顯著，代表10年較長觀察期間所得到的結果，優於5年觀察期間的結果，且過去會顯著影響壽險公司經營穩定度的變數，在未來未必仍持續有顯著影響。 根據本文實證發現，建議主管機關未來於修正「人身保險業辦理資訊公開管理辦法」時，能於財務業務指標中納入投資績效、營業淨利、保險槓桿等3項財務性指標，並考慮要求壽險業將辦理財務再保險的相關資訊及對財務報表的影響予以公開揭露，以利消費大眾瞭解壽險公司真實的財務狀況。 / Taiwan’s life insurance industry has experienced a rapid growth and numerous premiums flowed into life insurance companies during recent years. Therefore, the operating stability of life insurance companies affects not only the interests of policyholders but also the economic stability of Taiwan. For a better understanding of financial reports to general public, this study adopts HHM model to transfer financial data of life insurance companies to a rating regarding operating stability. The empirical financial data of Taiwan’s life insurance industry are mainly from 2000 to 2009 and we arrange a whole period as well as two sub-periods for logistic regression analysis. We find that, the factors that significantly and positively affect Taiwan life insurers’ operating stability are firm size, investment performance, operating margin and insurance leverage. With respect to logistic regression analysis, we also find that, the results of a whole period are more significant than those of two sub-periods. According to our empirical findings and toward a fully disclose to general public, we suggest that the competent authority bring investment performance, operating margin and insurance leverage into financial ratios, and ask life insurance companies disclose their transaction information and financial impact of any financial reinsurance by amending the “Regulations Governing Public Disclosure of Information by Life Insurance Enterprises”.

This study is based on an ongoing debate regarding the Stockholm Stock Exchange, which centers around the possible abolition of quarterly reports. The purpose of this paper is to contribute to this debate by examining how the relationship between financial reports and stock price correlates. The study's methodological approach is based on the Capital Market Research frame-work in which an ERC model and an extended model are used to measure the relationship. Three hypotheses were formed to categorize the direction of the study, these categorizations treats the differences in impact between quarterly and annual reports on stock price, as well as differences in impact as a casual effect of company size and seasonal sensitivity. The results of the study show that quarterly reports have a stronger impact on the share price than annual reports. Financial reports from smaller companies have greater impact on share price than financial reports from larger companies. The study also shows that there is a seasonality trend in the consumer industry's fourth quarter.

The annual report works as a source of information and basis for decision making for investors where disclosure quality varies between different companies. There is an inherent problem in a conflict of interest between the principal and agent where disclosure quality might suffer because of hidden negative information in ambiguous reasoning. Lower disclosure quality contributes to the annual report not pertaining a fair economic picture which leads to an information gap between companies and investors. The note section in the annual report is eminently important to be able to provide a correct economic analysis to the market. Through measurements of disclosure quality in the note section of the annual report with the help of Fogindex where readability is determined, this study explores the correlation between disclosure quality and misvaluation of the companies’ stocks. Additionally, the study examines if the correlation is strengthened splitting the companies into divisions based on competition of an industry. The result of the study indicates a negative correlation between disclosure quality and misvalution av company stocks. The study cannot indicate that the correlation is strengthened when competition is taken into consideration. The study has been written in Swedish. / Årsredovisningen fungerar som en informationskälla och beslutsunderlag för investerare där upplysningskvaliteten varierar mellan olika företag. Det råder ett inneboende problem i en intressekonflikt mellan principalen och agenten där upplysningskvaliteten kan bli lidande på grund av att negativ information döljs i tvetydiga resonemang. Lägre upplysningskvalitet bidrar till att årsredovisningen inte längre återger en rättvisande ekonomisk bild vilket leder till ett informationsgap mellan företag och investerare. Notavsnittet i årsredovisningen är synnerligen viktig för att kunna ge marknaden en korrekt ekonomisk analys.  Genom att mäta upplysningskvalitet i notavsnittet i årsredovisningen med hjälp av Fogindex där läsvänligheten bestäms, utforskar den här studien sambandet mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Dessutom undersöks det om sambandet förstärks vid uppdelning av bolagen baserat på branschkonkurrens.  Studiens resultat påvisar ett negativt samband mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Studien kan inte visa på att sambandet förstärks när hänsyn till konkurrens tas. Uppsatsen har skrivits på svenska.

Forskningsfråga: Vilka metoder använder banker för att kontrollera informationen i årsredovisningar vid lån- och kreditgivning? Syfte:                           Syftet med studien är att identifiera vilka metoder svenska banker använder vid kontrollering av årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning, detta för att vidare identifiera om kreativ redovisning kan upptäckas med hjälp av dessa. Studien bidrar till ökad förståelse om kreativ redovisning och dess metoder.Metod:                         Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Sekundärdata som behandlats i studien har inhämtats från litteratur, vetenskapliga artiklar och hemsidor. Slutsats:                       Det har konstaterats att banker vanligtvis använder fem metoder för att kontrollera informationen i årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning. Däremot är det en generell bild då processen kan se olika ut beroende på förtroende för företag, verksamhet och bransch.Samtliga fem metoder framkommer i tidigare forskning för att upptäcka kreativ redovisning, vilket tyder på att kreativ redovisning kan upptäckas av banker om företagskundens finansiella ställning förändras eller inte återspeglar branschgenomsnittet. Utöver ovannämnda metoder begär banker underlag och inleder dialog med ledningen när avvikelser uppstår. Kreativ redovisning kan dock användas i syfte att bibehålla utvecklingen, vilket resulterar i att avvikelser nödvändigtvis inte behöver uppstå. Slutsatsen kan därmed dras att banker inte kommer upptäcka kreativ redovisning som inte resulterar i avvikelser, men att det finns möjlighet att upptäcka kreativ redovisning när avvikelser uppstår. Detta för att banker gör ytterligare kontroller i sådana fall. / Research question:   Which methods do banks use to analyse information when granting loans? Purpose:                     The purpose of the study is to identify which methods Swedish banks use while checking annual reports during the process of loan and credit granting. This, to further identify whether creative accounting can be detected using these methods. The study contributes to increased knowledge about creative accounting and its methods.Method:                       The study has been conducted using qualitative research methods. Primary data has been collected through interviews. The secondary data in the study has been collected from literature, scientific articles, and websites. Conclusion:                 It has been established that banks usually use five methods to check the information in annual reports in connection with credit and loan granting. However, it is a general picture as the process can look different depending on the trust in the company, business and industry.All five methods appear in previous research to detect creative accounting. This shows that creative accounting can be detected by banks if the business costumers financial position changes or does not reflect the industry average. In addition to the methods mentioned above, banks request documentation and initiates dialogue with management when deviations occur. However, creative accounting can be used with the aim of maintaining development, which results in deviations not necessarily having to occur. The conclusion can be drawn that banks will not detect creative accounting which does not result in deviations, but there is an opportunity to detect creative accounting when deviations occur. This is because banks make additional checks in such cases.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.    Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007. Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen. Den positivistiska inriktningen har varit i fokus då antaganden som gjorts på förhand blivit erkända eller förkastade genom en objektiv granskning av de kvantitativa data som samlats in. I undersökningen ingår 37 bolag och totalt har 74 årsredovisningar granskats. Följande punkter valdes ut och undersöktes sedan i de aktuella årsredovisningarna: Punkt 8 Rapport över finansiell ställning, Punkt 20 Rapport över totalresultat, Punkt 33 Kvalitativa upplysningar, Punkt 36-37 Kreditrisk, Punkt 39 Likviditetsrisk och Punkt 40-42 Marknadsrisk. Materialet som samlats in har förts in i kodningstabeller skapade i SPSS för att sedan analyseras. Slutsats: Det har sedan införandet av IFRS 7 år 2007 skett en förändring i redovisningen enligt de undersökta punkterna. Mängden ord som redovisas i samband med de undersökta punkterna har i årsredovisningarna för år 2010 ökat jämfört med mängden ord som redovisades år 2007. En ökning har också skett med avseende på antalet punkter som följs fullt ut. Flera av bolagen har också gjort någon typ av ändring beträffande placering, framställning, rubrik, borttagning eller tillägg av information vid redovisning enligt IFRS 7 år 2010. / Background: Requirements for increased information and transparency in annual reports has in recent years been a debated topic. International Financial Reporting Standards (IFRS) has been a discussed standard in response to the amount of disclosure requirements it contains. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures is one standard included in IFRS which since year 2007 requires listed companies to report their management of financial instruments and thereby increase the transparency. IFRS 7 was standardized in the year 2007 for companies that prepare consolidated financial statements. Due to the increased demands placed on listed companies this study wants to see how the companies have adapted and changed their accounting in accordance with the standard. Purpose: The purpose of this study is to analyze public companies listed on OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap and their accounting in accordance with IFRS 7 in order to see if any changes are made in the amount of information provided in the financial statements for the year 2010 compared to 2007. Methodology: The quantitative method has been used to conduct this study and the positivistic objective has been in focus. The study sample included 37 companies and a total of 74 annual reports. The following parts were selected from IFRS 7 and examined in the annual reports: Paragraph 8 Balance sheet, Paragraph 20 Income statement and equity, Paragraph 33 Qualitative disclosures, Paragraph 36-37 Credit risk, Paragraph 39 Liquidity risk and Paragraph 40-42 Market risk. The information collected from the annual reports have been put in to a coding system created in SPSS and then analyzed.       Conclusion: Since the standardization of IFRS 7 in year 2007 there has been a change in the way listed companies account in accordance with the examined parts. The amount of words related to the examined parts in the annual reports of year 2010 has increased compared to the amount of words disclosed in year 2007. The study also shows that more of the examined parts are accounted for. Several of the investigated companies have also made changes regarding the placement and the presentation of the information. Change of headline and removal of information also occurred. Additionally some companies added new information

Sammanfattning   Titel: Efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13 vid värdering till verkligt värde - En studie om efterlevnaden av IFRS 13 bland börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien    Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Fredrik Hallin Johansson & Sebastian Warren   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2017 – juni   Syfte: Företag som brister i den finansiella rapporteringen lever inte upp till IFRS krav på transparens, kompabilitet och en enhetlig redovisning i Europa. Relevant information riskerar därmed att undanhållas från investerare, analytiker och övriga intressenter på kapitalmarknaden. Att redovisningsstandarder efterlevs är avgörande för att uppfylla dessa målsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur variablerna företagsstorlek, revisionsbyrå, skuldsättningsgrad, lönsamhet, likviditetsnivå, tid och kluster påverkar efterlevnad av de obligatoriska upplysningskraven i IFRS 13 hos börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien.    Metod: Deduktiv ansats där hypoteser formuleras för att testa ett antal oberoende variablers påverkan på fastighetsbolagens efterlevnad av IFRS 13. Ett upplysningsindex konstrueras för att operationalisera efterlevnaden där analysen av insamlad data från årsredovisningar genomförs med multipel regressionsanalys och korrelationsanalys.    Resultat & Slutsats: Studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan tid och efterlevnadsgrad, vilket innebär att företagen har en högre efterlevnad av de obligatoriska upplysningskraven i IFRS 13 2015 jämfört med 2013. Ett signifikant negativt samband mellan likviditetsnivå och efterlevnadsgrad kan också konstateras där fastighetsbolag med lägre likviditetsnivå har en högre efterlevnad. Studien visar även att efterlevnaden av de obligatoriska upplysningskraven var relativt hög överlag med en genomsnittlig efterlevnad på 76,1 % för 2013 och 81,6 % för 2015. Vi kan slutligen konstatera varierande resultat mellan Sverige, Tyskland och Storbritannien, vilket visar att de studerade variablerna har olika stor påverkan på efterlevnaden av upplysningskraven i dessa länder.   Förslag till fortsatt forskning: En begränsning med denna studie är att vi enbart studerar hur tid, kluster och ett antal företagsspecifika faktorer påverkar efterlevnaden av obligatoriska upplysningskrav. Tidigare forskning visar att det finns landspecifika faktorer som också kan ha en påverkan på efterlevnaden i olika länder. Det vore därmed intressant att även inkludera dessa variabler i vidare studier för att studeras dess påverkan. Den finansiella sektorn står ut med en generellt låg efterlevnad av obligatoriska upplysningskrav i IFRS och det vore därmed också intressant att studera vilka faktorer som kan förklara variationer i efterlevnaden inom denna sektor.      Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis på vad som kan förklara skillnader i efterlevnadsgraden av IFRS 13 hos svenska, tyska och brittiska fastighetsbolag. Studiens praktiska bidrag är att den kan ge intressenter en större förståelse för vilka faktorer som kan påverka i vilken utsträckning fastighetsbolag efterlever obligatoriska upplysningskrav. En sådan ökad förståelse leder förhoppningsvis till tydligare standarder och en högre efterlevnad i framtiden vilket innebär en högre kvalité i den finansiella rapporteringen. / Title: Compliance with IFRS disclosure requirements when valuating at fair value – A study examining the compliance with IFRS 13 within listed real estate investment companies in Sweden, Germany and Great Britain.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Fredrik Hallin Johansson & Sebastian Warren   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2017 - June   Aim: Companies that lack in their financial reporting do not live up to IFRS requirements of transparency, comparability and uniform accounting in Europe. Relevant information risk to be withheld from investors, analysts and other stakeholders on the capital market. Compliance with accounting standards is crucial to reach these goals. The purpose of this study is to examine how the variables company size, auditor, leverage, profitability, liquidity, time and cluster affects compliance with the mandatory disclosure requirements of IFRS 13 within listed real estate investment companies in Sweden, Germany and Great Britain.   Method: Deductive approach where hypotheses are formulated to test several independent variables impact on real estate investment companies compliance with IFRS 13. A disclosure index is designed to operationalize the compliance level, where the analysis of gathered data from annual reports is performed with multiple regression- and correlation analysis.   Result & Conclusions: The result of this study shows a positive significant relationship between time and compliance level, which means that companies have a better compliance with the mandatory disclosure requirement of IFRS 13 for the year 2015 compared to 2013. A significant negative relationship between liquidity and compliance level can also be found, which means that companies with a lower level of liquidity tend to comply better with the mandatory requirements of IFRS 13. The study also shows a relatively high compliance overall with an average compliance level of 76,1 % for 2013 and 81,6 % for 2015. We can finally conclude a varying result between Sweden, Germany and Great Britain, which shows that the examined variables have different effects on the compliance level in the different countries.   Suggestions for future research: A limitation within this study is that we only examine how time, clusters and several firm specific factors affect the compliance of mandatory disclosure requirements. Prior studies shows that country specific factors also could have an impact on the compliance level in different countries. Therefore it would be interesting to include these variables in further studies to see if they affect the compliance level. The financial sector has been shown to have low level of compliance with IFRS mandatory disclosure requirements and it would therefore also be interesting to examine explanatory factors for compliance level within this sector.   Contribution of the thesis: This study provide evidence of what can explain the differences between Swedish, German and British real estate investment companies level of compliance with mandatory disclosure requirements of IFRS 13. This paper could be useful for different stakeholders by giving them a greater understanding for which factors that can affect to what extent real estate investment companies comply with mandatory disclosure requirements. A greater understanding will hopefully result in clearer standards and higher compliance in the future which thereby would result in a higher quality in the financial reporting.

With the increasing use of big data and automatization, financial data extraction is of growing importance in the financial industry. The thesis examines how an extraction system can be developed for extracting relevant data for credit rating analysis. The system is designed to collect financial reports, extract relevant information, and identify failed extractions. Prerequisites were identified by conducting a qualitative literature study, as well as holding meetings with employees at a credit rating analysis company to align the system’s functionality with the company’s processes. The results showed that an automatic extraction can be implemented. The system was trained through a manual review process, resulting in an increase in performance. Following the training, the system was able to identify and extract all target data correctly. However, in some reports, certain target data was missing and these were treated as failures by the system. In summary, a system that extracts all existing target data was implemented. / Med den ökande användningen av big data och automatisering blir utvinning av finansiella data allt viktigare inom finansbranschen. Uppsatsen undersöker hur ett extraktionssystem kan utvecklas för extraktion av relevant data för kreditvärderingsanalys. Systemet är utformat för att samla in finansiella rapporter, extrahera relevant information och identifiera misslyckade extraktioner. Förutsättningar identifierades genom att genomföra en kvalitativ litteraturstudie samt att hålla möten med anställda på ett företag som utför kreditvärderingsanalyser för att anpassa systemets funktionalitet efter företagets processer. Resultaten visade att en automatisk extraktion kan implementeras. Systemet tränades genom en manuell granskningsprocess, vilket resulterade i en ökad prestanda. Efter träningen kunde systemet identifiera och extrahera all måldata korrekt. Dock saknades viss måldata i vissa rapporter, och dessa behandlades som misslyckanden av systemet. Sammanfattningsvis implementerades ett system som extraherar all befintlig måldata.

Research questions: Do surprising disclosures of earnings per share determine price reactions in the corresponding direction as the aspect of the surprise?Is the effect of quarterly reports detectable in the stock price immediately following the date of information disclosure? Purpose: The purpose of the study was to examine the connection between stock prices and quarterly reports among the 30 most actively traded stocks on the Stockholm Stock Exchange. Method: The study was conducted with a deductive approach based on previous research and theories to answer the research questions. Stock data from the 30 most actively traded stocks on the Stockholm Stock Exchange was collected and compared with quarterly reports from the corresponding companies. Conclusion: The research findings confirm corresponding direction between stock price reactions and the aspect of earnings per share surprise. A connection between quarterly reports and stock price was discovered immediately following the date of information disclosure. However, the evidence was unable to be proven statistically and could therefore not be generalized. / Forskningsfrågor: Leder oförväntad EPS (vinst per aktie) till avvikelser i aktiekursen i motsvarande riktning?Är effekten av kvartalsrapporter möjlig att upptäcka i aktiepriset omedelbart efter offentliggörandet av rapporten? Syfte: Syftet med studien är att studera sambandet mellan aktiepriser och kvartalsrapporter hos börsnoterade företag vars aktier tillhör de 30 mest omsatta på Stockholmsbörsen. Metod: Studien grundas på ett deduktivt tillvägagångssätt som baseras på tidigare forskning och teorier i syfte att besvara forskningsfrågorna. Aktiedata från de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen insamlades och jämfördes med kvartalsrapporter för dem motsvarande företagen. Slutsats: Studien bevisar att oförväntad EPS leder till avvikelser i aktiekursen i motsvarande riktning. Ett samband mellan kvartalsrapporter och aktiepriser upptäcktes omedelbart efter offentliggörandet av rapporten som dock var ej statistiskt signifikant och därmed inte generaliserbar.

摘要 在投資風險的考量下，合併財務報表能提供投資者完整的企業資訊。而合併財務報表的編製，並未隨著資訊科技的發展，仍多仰賴人工編製。可延伸企業報導語言（XBRL）的興起，提供企業一個揭露財務資訊的標準化規範，XBRL規範標準第二版利用可延伸連結語言（XLink）與可延伸路徑語言（XPath），進行科目元素間關連與處理規則的定義，更加了提升XBRL財務報導的彈性，並更利於延伸之應用。 本研究即根據XBRL規範標準第二版，利用XBRL合併財務報表分類標準套件之建立，進行XBRL合併財務報表的自動化編製，並提供XBRL合併財務報表，提升XBRL財務報導之資訊內涵。 本研究首先根據我國財務會計準則公報第七號「合併財務報表」之購買法處理規定，轉化編製準則為「標準等式」以利分類標準之建立與程式之撰寫。根據「標準等式」，進行資訊分類後，本研究依序建立「合併報表編製資訊分類標準架構」與「XBRL合併財務報表分類標準套件」。前者之目的在提供企業進行內部會計資訊的對應(Mapping)，並將合併報表編製所需之所有資訊，轉換為XBRL格式，以利合併報表自動化編製之進行。而「XBRL合併財務報表分類標準套件」則是利用XBRL連結庫與規則庫的規範，進行合併報表編製準則的描述，以利系統之開發。在完成分類標準的建立之後，本研究以一合併報表編製範例，並利用JAVA程式語言，實作合併報表範例編製系統，以驗證本研究建立之分類標準之可行性。 根據本研究實作範例系統之結果，不僅可以自動化編製XBRL合併財務報表，本研究利用XBRL規則庫進行編製準則之描述，亦提昇合併報表編製系統處理邏輯的正確性與維護便利性。此外，本研究擴充了XBRL之應用範圍，而不限於傳統之財務資訊分析，相關之會計領域問題，皆可利用本研究所建立之架構進行應用。 / Abstract Under the consideration of risk, consolidated reports provide a whole picture of a business entity. As the information age comes, consolidate reports are still prepared by hand. Extensible Business Reporting Language (XBRL) provides a standard format for business to disclose their financial information. The specification version 2.0 of XBRL, in which XML Linking Language (XLink) and XML Path Language (XPath) were adopted to define the relationships and processing rules of XBRL elements, increases the flexibility of XBRL reporting and provides an advantage to the development of XBRL application. This study, on the basis of specification version 2.0, focuses on the computerized preparation of consolidated financial reports by building up the “XBRL Consolidated Reports Taxonomy Package.” In addition to general XBRL-based financial information, business is also capable to disclose XBRL-based consolidated reports with this taxonomy package. Firstly, This study converts the accounting standards of purchase method defined by ROC statement of financial accounting standard no.7: “Consolidated Financial Reports” to several “Standard Formula” in order to build the taxonomies and implement the prototype system. After classifying the information of the standard formulae, this study creates the “Consolidated Reports Preparation Information Taxonomy Framework”, which provides a basis for business to map their internal chart of accounts. As the information mapping was done, business transfers all information (needed by preparation) to XBRL documents. After creating the framework, “XBRL Consolidated Financial Reports Taxonomy Package” was built up. According to the “XBRL Link Base” and “XBRL Rule Base”, this taxonomy package addresses the accounting standard of consolidated reports in the form of XBRL (XML) document. At last, this study gives a consolidating example and implements a prototype system by JAVA to verify the feasibility of the taxonomies created in this study. Based on the implementation of the prototype system, it is not only capable to prepare XBRL consolidated reports automatically but enhances the accuracy of the processing logic and the convenience to maintain the system in compliance with XBRL rule base. Moreover, this study extends the application area of XBRL, which focused on traditional financial information analysis. The structure of this study will be suitable for other accounting issues.