Shaya Solutions AB verksamma inom IT-säkerhet, webbutveckling och digitalt strategiarbete ska ta fram ett digitalt system för hantering av internutbildningar med tillhörande verifikationsfunktion till finans-, kredit- och försäkringsbranschen. Målet är att underlätta hanteringen av internutbildningar och genom verifikationsfunktionen säkerställa att informationen når fram till de anställda. Detta examensarbete undersöker och definierar det tilltänkta tjänstens funktioner och utseende genom tjänstedesignsmetoder. Genom tjänstedesignmetoden kundresa och kvalitativa intervjuer med de inblandade aktörerna undersöks och definieras funktioner och utseende. Utifrån deras behov, krav och önskemål utformas sedan funktioner och utseende för att tillgodose alla inblandade aktörer. Resultatet är en kundresa där interaktioner och funktioner mellan personas är inritade. Utifrån kundresan har UX-design och visuella kommunikationsteorier använts för att skapa ett förslag på utformning och utseende för den framtida tjänsten.

Inom bank och försäkringsbranschen finns behov av framtidsprognoser och riskmått kopplade till finansiella instrument. För att skapa prisfördelningar, som kan användas som grund till olika riskmått, används ibland nästlad simulering. För att göra detta simuleras först en stor mängd yttre scenarion för någon tillgång, som används i ett finanisellt instrument. Vilket görs genom att priser simuleras över en tidsperiod. Detta utgör tidshorisonten varvid prisfördelningen befinner sig. Utifrån varje yttre scenario simuleras sedan ett antal inre. Som i sin tur används för att prissätta finansiella instrumentet i det yttre scenariot. En metod som används för att prisätta de yttre scenariona är Monte Carlo-metoden, vilket kräver ett stort antal inre scenarion för att prissättningen ska bli korrekt. Detta gör metoden krävande i tidsåtgång och datorkraft. Least Squares Monte Carlo-metoden är en alternativ metod som använder sig av regression och minstakvadratmetoden för att utföra prissättningen med ett mindre antal inre scenarion. En regressionsfunktion anpassas efter yttre scenarionas värden och används sedan för att omvärdera dessa, vilket minskar felen som ett mindre antal slumptal annars skulle ge. Regressionsfunktionen kan även användas för att prissätta värden utanför de som den anpassas efter, vilket gör att den kan återanvändas vid liknande beräkningar. I detta arbete undersöks hur väl Least Squares Monte Carlo-metoden beskriver prisfördelningen för korgoptioner, som är optioner med flera underliggande tillgångar. Tester utförs med olika värden för parametrarna och vikt läggs vid vilken effekt yttre scenarionas längd har, samt hur väl priserna beskrivs i prisfördelningens svansar. Resultatet är delvis svåranalyserat på grund av många extrema värden, men visade på svårigheter med prissättningen vid längre yttre scenarion. Vilket kan bero på att regressionsfunktionen som användes hade svårt att anpassa sig efter och beskriva mer spridda prisfördelningar. Metoden fungerade också sämre i den nedre delen av prisfördelningen, något som den dock delar med Standard Monte Carlo. Mer forskning behövs för att undersöka vilken effekt andra uppsättningar regressionsfunktioner skulle ha på metoden. / In the banking and insurance industry, there exists a need for forecasting and measures of risk connecting to financial instruments. To create price distributions, used to create measures of risk, nested simulations are sometimes used. This is done by simulating a large amount of outer scenarios, for some asset in a financial instrument. Which is done by simulating prices over a certain time period. This now outlines the time horizon of the price distribution. From each outer scenario, some inner scenarios are simulated. Which in turn are used to price the financial instrument in the outer scenario. A common method for pricing the outer scenarios is the Monte Carlo method, which uses a large amount of random numbers for the pricing to be accurate. This makes the method time consuming, as well as requiring large amounts of computing power. The Least Squares Monte Carlo method is an alternative method, using regression and the least squares method to perform the pricing using a smaller amount of inner scenarios. A regression function is fitted to the values of the outer scenarios and then used to revalue these, reducing the error which a smaller number of random numbers otherwise would give. The regression function can also be used to price outside of the values used for the fitting, making it reusable in similar computations. This paper examines how well the Least Squares Monte Carlo-method describes the price distribution of basket options, which are options containing several underlying assets. Tests are made for different values for the parameters used and an emphasis is laid on the effect of the time length of the outer scenarios, also, how accurate the tails of the distribution are. The results are somewhat hard to analyze,due to some extreme values, but showed difficulties for the method, when pricing longer outer scenarios. This can be due to the regression function having problems fitting to - and valuing - broader price distributions. The method also performed worse in the lower parts of the distribution, something it shares with the standard Monte Carlo method. More research is needed to ascertain the effects of other regression functions.

Syfte: Studien undersöker hur ett företag på Bank- och Finansbranschen arbetade för att implementera GDPR. För att besvara frågeställning undersökte studien med hjälp av intervjuer och teorier hur förändringen genomfördes Metod: För att besvara frågeställningen har en fallstudie genomförts där fem semistrukturerade intervjuer samt två kompletterande telefonintervjuer gjordes. Teori: Studien använder Proscis ADKAR-modell som teoretiskt ramverk. Empiri: Empirisk data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med anställda på det undersökta företaget. Intervjuobjekten valdes för att få svar från individer med olika roller och därigenom insamla empirisk data från olika delar av organisationen. Resultat: Studien visar indikationer på att förändringen för det undersökta Företaget kopplat till GDPR har implementerats i enlighet med ADKAR-modellen. Utifrån den insamlade empirin fanns det tendenser till att företaget uppfyllt alla stegen inom ADKAR-modellen i sitt förändringsarbete. Det behövs dock en större och mer omfattande undersökning för att säkerställa att förändringsarbetet och implementeringen skett i enlighet med ADKARmodellen

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning. Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret. Detta sätt att prediktera börsens utveckling har väckt författarnas intresse och ligger till grund för studiens genomförande. Studien har undersökt fem av de mest kända kalenderanomalierna; Januarieffekten, Januaribarometern, Turn-of-the-month, Sell-in-May och Holiday Effect. Syftet har varit att utvärdera om dessa anomalier existerar på Stockholmsbörsens tio officiella branschindex, samt om investerare kan utnyttja dem för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. För att utvärdera anomaliernas existens samt investerares möjlighet till överavkastning har författarna skapat 55 syntetiska portföljer. Detta motsvarar en portfölj för varje anomali och bransch, samt för OMXSB. Undersökningsperioden som portföljerna varit aktiva på sträcker sig från 2000-01-03 till 2012-12-31. När portföljerna inte varit aktiva på marknaden har dessa investerats i SSVX 3 mån, vilket har använts som riskfri ränta i studien. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på Stockholmsbörsens officiella branschindex. Studiens teoretiska referensram baseras på tre välkända teorier, varav två motsätter sig anomaliers existens medan den tredje bekräftar. De teorier som talar mot kalenderanomaliers existens är Random Walk och Effektiva Marknadshypotesen medan Behavioral Finance är den teori som ställer sig positiv till anomalierna. För att säkerställa studiens statistiska resultat har en regressionsanalys samt ett t-test används. Dessutom har Jensens Alfa legat till grund för att beräkna portföljernas riskjusterade avkastning. Studiens resultat bekräftar att kalenderanomalier existerar på flera av Stockholmsbörsens branschindex samt OMXSB. Starkaste anomalierna är Turn-ofthe-month och Sell-in-May som återfinns på flera av branscherna medan resterande kalenderanomalier endast uppvisat svaga resultat. Intressantast ur en investerares perspektiv är givetvis om resultatet går att använda för att uppnå överavkastning. Totalt är det 16 portföljer som kan användas av investerare för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. Resultatet indikerar därför att den svenska marknaden inte är helt effektiv men att kalenderanomalier inte alltid går att utnyttja.

Tez (Yüksek Lisans) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Sosyal Bilimler Enstitüsü, İktisat Anabilim Dalı, 2007. / Bibliyografya var.

Uppsatsens syfte är att studera värderingseffekten av aktievärdet vid godkännandet av ett nytt läkemedel från ”US Food and Drug Administration”. USA spenderar 17,4% av sin bruttonationalprodukt på hälsovård och en stor del av kostnaden för hälsovård är farmaceutisk försäljning. Uppsatsen undersöker amerikanska läkemedelsföretag som har fått ett läkemedel av typ 1 eller typ 5-klassifikationen godkänt under tidsperioden 2000–2017. Farmaceutiska företag får ett godkännande eller ett avslag och detta event kan påverka både positivt och negativt beroende på utfallet vilket uppsatsen mäter med hjälp av en eventstudie enligt marknadsmodellen.  Resultatet för studien visar en statistiskt signifikant positiv avvikelseavkastning för dag 0 för samtliga bolag tillsammans. Studien visar även en signifikant positiv kumulativ avvikelseavkastning för tre utav fyra eventfönster. / The purpose of the thesis is to study the valuation change when a new drug is approved by the US Food and Drug Administration and if there is any difference during the event period. When pharmaceutical companies receive an approval or a refusal this event may both impact the companies positively and negatively depending on the outcome. The results of this study show that there is a significant positive abnormal return for day 0 for all the companies together.

Den finansiella sektorn har kunnat ta del av stora fördelar med avancerade AI system som kan förutspå trender och ta egna beslut baserat på tidigare processer. Detta betyder att system som använder AI med 100-tals parametrar kan utföra mer arbete med mindre arbetstimmar än en människa. För att människan ska kunna lita på sådana tänkande maskiner måste människan ha möjligheten att förstå programmen så att hen kan kontrollera att systemet följer människors värderingar och behov. Kommunikationen mellan människa och system görs genom att maskinen förklarar varför den tog ett visst beslut även kallat “Explainable AI” (XAI). Studien som genomförts påvisar att XAI saknar tydliga riktlinjer hur dessa förklaringar bör designas för att skapa förståelse till de som arbetar med dessa kraftfulla system. Detta examensarbete fokuserar på att undersöka kreditchefers roll i banken, vad dom baserar sina beslut på och hur användarcentrerade förklaringar kan bidra till ökad förståelse av AIproducerade beslut av låneansökningar. För att uppnå detta resultat har UX-metoder används som sätter verkliga användare i fokus. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med kreditchefer på banker i Sverige som sedan analyserades och jämfördes med rådande forskning inom AI och XAI. Ett 30-tal domänspecifika parametrar identifierades som låg till grund för sex designade förklaringar där förståelsen utvärderades genom att jämföra förklaringarnas olika resultat från kreditcheferna. Fem rekommendationer presenteras om hur AI-system bör presentera förklaringar till kreditchefer på mindre banker i Sverige. / The financial sector has been able to enjoy great benefits with advanced AI systems that can predict trends and make their own decisions based on previous processes. This means that systems that use AI with hundreds of parameters can perform more work with fewer working hours than a human. In order for humans to be able to trust such thinking machines, humans must have the opportunity to understand the programs so that they can check that the system follows people's values and needs. The communication between humans and the system is done by the machine explaining why it made a certain decision also called "Explainable AI" (XAI). The study carried out shows that XAI lacks clear guidelines on how these explanations should be designed to create better understanding for those who work with these powerful systems. This thesis focuses on examining the role of credit managers in the bank, what they base their decisions on and how user-centered explanations can contribute to a greater understanding of AI-produced decisions of loan applications. To achieve this result, UX methods have been used that put real users in focus. The data collection consisted of qualitative interviews with credit managers at banks in Sweden, which were then analyzed and compared with current research in AI and XAI. About 30 domain-specific parameters were identified as the basis for six designed explanations where the understanding was evaluated by comparing the explanations' different results from the credit managers. Five recommendations are presented on how AI systems should present explanations to credit managers at smaller banks in Sweden.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka om insynshandel på den svenska marknaden genererar abnormal avkastning. Det syftades även till att undersöka vilken påverkan variablerna bolagsstorlek i form av stort och litet, insynspersonens befattning och transaktionstyp har på marknadens reaktion, mätt i abnormal avkastning. De allra flesta tidigare studier som har gjorts på ämnet konstaterar att insynshandel genererar abnormal avkastning. Förvärv förväntas sända positiva signaler och därmed generera abnormal avkastning och avyttringar det omvända. Teorierna om informationsasymmetri och informationshierarkier talar för att olika befattningar ska generera olika marknadsreaktioner. Mindre bolag genererar högre abnormal avkastning än stora vilket hänger ihop med både transaktionskostnader och likviditet. Den effektiva marknadshypotesen talar emot att insynshandel genererar abnormal avkastning eftersom all information är prissatt av marknaden. Studien använde sig av kvantitativ metod, med deduktiv ansats. För att undersöka marknadens reaktion användes eventstudier. Hypoteser användes för att vidare undersöka resultatet av eventstudierna och för att kunna testa variablernas påverkan på marknadens reaktion. Resultaten av studien visar att insynshandel som helhet inte genererar abnormal avkastning. Däremot fanns bevis för att marknaden reagerar positivt på att en insynsperson köper och negativt på att en insynsperson säljer. Insynshandel i små bolag genererar positiv abnormal avkastning och i stora bolag genereras negativ abnormal avkastning. Skillnader i abnormal avkastning mellan befattningar påvisades. Det konstateras att strategin som ger högst abnormal avkastning är att ta rygg på styrelseledamöter och närstående i små bolag när de köper aktier.

Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och målen är desamma i dag som de var för 80 år sedan. Nämligen att:  Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,  Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och  Få in intäkter Skatte intäkterna ska sedan användas till att finansiera något annat som man önskar att finansiera i samhället. Den här uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att påverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva länder i EU kommer att införa från och med januari 2014 kommer inte bara att påverka de elva länder, utan även övriga länder inom EU som också kommer att få ökade kostnader, trots att de inte tänker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att påverkar våra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera. / The idea of taxing markets have been around for decades and the goals today are the same as they were 80 years ago, to  Harmonize existing legislation by reducing the amount of different national taxation methods,  Stabilize markets thru decreased volatility  Collect tax revenue The tax revenue will later be used to finance something that the society wants to finance. This thesis examines the possible effects that the financial transaction tax might have on Sweden and will present the effects that the tax might have not only inside the 11 countries in the European Union that will implement the tax from January 2014 but also on those outside, who will face higher costs even though they are not planning on implementing the tax. Sweden faces a risk with decreased pension’s funds a change in how we invest and where we invest.

Min ambition är att med aktuellt material samt med en handfull adekvata metoder pröva mintes om att det krävs en central europeisk myndighet, med såväl polis, åklagare som domstol,som är underställd justitiedepartementen med fullt mandat för att komma tillrätta med en utavvår tids största globala organiserade brottsligheter, Penningtvätt. Detta hotar samhälletsförtroende för kapitalmarknaderna, kan leda till finansiell systemkris och på det stora helasåledes vårt moderna sätt att leva. Samhällskontraktet mellan staten och dess medborgareutmanas. Människans innersta väsen, med en epigenetisk tillika predisponerad girighet står idirekt polemik med vårt sätt att på nations och unions vägar mitigera detta humana drag. Utanett skifte från förvaltningsrätten till straffrätten, med en verkställighet med tydligt preventivaoch direkt effektiva sanktioner som är större än ett ändrat arbetssätt och lite penningböter(som till slut diskonteras i Bankernas P/L kalkyler), så står inte dessa väl cementeradeinstitutioner till svars som en del utav en lösning. Inte heller är regleringen i form av lagar,regler och förordningar optimal, den borde kräva med [emfas] (direkt kausalitet) en vässadverkställighet och inte ett samordnande av artiklar, direktiv, regler och förslag. Bankerna,vågar jag påstå (stryk: att vi idag med all säkerhet kan stipulera), är en avgörande del avproblemet, vilket jag varken tror de vill eller skall så vara: de är en av nycklarna till lösningenpå problemet med penningtvätt. Alltså annorlunda uttryckt: hur får sheriffen kulor i revolvernoch hur får vi sheriffen att ta till mod för att stämma i bäcken? Sheriffen är härtillsynsmyndigheten. Hur skiftar vi paradigmet hos nyckelaktören: banken? Vad skulle kunnaskrämma banker och bankanställda till compliance/efterlevnad? Kan vi jämföra med och hurfår vi i så fall fram ett ställföreträdaransvar likt det sjukvården besitter?