Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och målen är desamma i dag som de var för 80 år sedan. Nämligen att:  Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,  Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och  Få in intäkter Skatte intäkterna ska sedan användas till att finansiera något annat som man önskar att finansiera i samhället. Den här uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att påverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva länder i EU kommer att införa från och med januari 2014 kommer inte bara att påverka de elva länder, utan även övriga länder inom EU som också kommer att få ökade kostnader, trots att de inte tänker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att påverkar våra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera. / The idea of taxing markets have been around for decades and the goals today are the same as they were 80 years ago, to  Harmonize existing legislation by reducing the amount of different national taxation methods,  Stabilize markets thru decreased volatility  Collect tax revenue The tax revenue will later be used to finance something that the society wants to finance. This thesis examines the possible effects that the financial transaction tax might have on Sweden and will present the effects that the tax might have not only inside the 11 countries in the European Union that will implement the tax from January 2014 but also on those outside, who will face higher costs even though they are not planning on implementing the tax. Sweden faces a risk with decreased pension’s funds a change in how we invest and where we invest.

Min ambition är att med aktuellt material samt med en handfull adekvata metoder pröva mintes om att det krävs en central europeisk myndighet, med såväl polis, åklagare som domstol,som är underställd justitiedepartementen med fullt mandat för att komma tillrätta med en utavvår tids största globala organiserade brottsligheter, Penningtvätt. Detta hotar samhälletsförtroende för kapitalmarknaderna, kan leda till finansiell systemkris och på det stora helasåledes vårt moderna sätt att leva. Samhällskontraktet mellan staten och dess medborgareutmanas. Människans innersta väsen, med en epigenetisk tillika predisponerad girighet står idirekt polemik med vårt sätt att på nations och unions vägar mitigera detta humana drag. Utanett skifte från förvaltningsrätten till straffrätten, med en verkställighet med tydligt preventivaoch direkt effektiva sanktioner som är större än ett ändrat arbetssätt och lite penningböter(som till slut diskonteras i Bankernas P/L kalkyler), så står inte dessa väl cementeradeinstitutioner till svars som en del utav en lösning. Inte heller är regleringen i form av lagar,regler och förordningar optimal, den borde kräva med [emfas] (direkt kausalitet) en vässadverkställighet och inte ett samordnande av artiklar, direktiv, regler och förslag. Bankerna,vågar jag påstå (stryk: att vi idag med all säkerhet kan stipulera), är en avgörande del avproblemet, vilket jag varken tror de vill eller skall så vara: de är en av nycklarna till lösningenpå problemet med penningtvätt. Alltså annorlunda uttryckt: hur får sheriffen kulor i revolvernoch hur får vi sheriffen att ta till mod för att stämma i bäcken? Sheriffen är härtillsynsmyndigheten. Hur skiftar vi paradigmet hos nyckelaktören: banken? Vad skulle kunnaskrämma banker och bankanställda till compliance/efterlevnad? Kan vi jämföra med och hurfår vi i så fall fram ett ställföreträdaransvar likt det sjukvården besitter?

No description available.

Till följd av dagens digitalisering och nätbanker som Avanza och Nordnet har intresset för investeringar ökat hos privatpersoner, i dag finns det även information tillgänglig dygnet runt i alla olika former. Centrala delar i vårt informationssökande är bland annat sociala medier, vänner, familj och kollegor på arbetsplatsen. Att det i dag är så lätt att investera har däremot sina nackdelar, i en rapport från Finansinspektionen framgår det att småsparare ofta saknar finansiell kunskap vilket gör att allvaret i att investera på börsen har försvunnit. Den största målgruppen som investerar i dag är unga män men det är även de som tar de sämsta finansiella besluten. Med hjälp av beteendeekonomi kan vi få en förståelse av vilka psykologiska faktorer som påverkar de unga männens investeringsbeslut och hur de agerar i situationer när finansiella beslut ska tas. Det finns teorier som ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen och menar att människor inte alltid agerar rationellt, vilket leder till början av beteendeekonomi. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur den unga mannens investeringsbeslut påverkas av beteendeekonomiska teorier såsom flockbeteende, socialt inflytande, övertro och rädslan för att missa. Forskningsdesignen för studien har varit kvalitativ. Tillvägagångssättet för att samla in data var att vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer med unga män i olika åldrar. Resultatet visar att flockbeteende påverkar samtliga deltagare, särskilt när de var nya på börsen, men att påverkan minskade med erfarenhet. Socialt inflytande påverkade inte deltagarna i någon större utsträckning, förutom en deltagare som upplevde det tidigare. Övertro var något som alla deltagare upplevde, men efter att ha förlorat pengar blev de mer försiktiga och skeptiska. Rädslan för att missa påverkade samtliga deltagare, men idag är de mer medvetna om känslan och försöker undvika den. Studien drar slutsatsen att unga mäns investeringsbeslut påverkas mest av flockbeteende och rädslan för att missa och minst av socialt inflytande.

I takt med att klimatrelaterade problem blivit allt mer påtagliga har ett flertal internationella samarbeten och handlingsplaner presenterats, däribland Parisavtalet och EU kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Studier i ämnet har visat att finans- och fastighetsmarknaden utgör en betydande roll i att uppnå den hållbara omställning som eftersträvas i dessa initiativ. För att möjliggöra detta anses gröna obligationer vara ett centralt verktyg i vägen framåt, men produkten bedöms bristfällig och kräver förändringar för att uppnå dess fulla potential.  Gröna obligationer introducerades 2008 och med grund i produktens jämförelsevis korta existens, föreligger en viss oro kring marknadens transparens och legitimitet. Genom att analysera perspektivet hos dagens investerare och undersöka effekten av externa granskningar, syftar denna studie till att identifiera otillräckliga marknadssegment där vidare utveckling kan bidra till att attrahera fler investerare. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod bestående av såväl litteraturstudier som semistrukturerade intervjuer med svenska bolag som investerar i gröna obligationer. Resultaten visade att investerare inte skiljer på avkastningskraven för gröna och konventionella obligationer. Majoriteten av respondenterna ansåg också att marknaden har stor utvecklingspotential där ökad transparens och tydligare definitioner urskilde sig. Genom att studera effekten av externa granskningar har denna studie även identifierat intressekonflikter hos tredjepartsverifierare. Med hjälp av striktare regleringar kan externa verifieringar bidra till ökad legitimitet och således attrahera ett större antal investerare, vilket i förlängningen kan bli avgörande för att uppnå Parisavtalets klimatmål. / As the number of problems regarding climate change has surged, many initiatives have taken place on international level. The Paris Agreement and the European Commission action plan for financing sustainable growth comprise the key endeavors in achieving international climate objectives. Studies have shown that financial and real estate markets will play a significant role in transitioning the world economy towards a sustainable future. In order to do so, green bonds have been identified as a key mechanism, but the product requires substantial development to unlock its full potential. Green bonds are defined, similarly to conventional bonds, as a interest bearing debt instrument, but with the requirement that the use of proceeds contribute to a climate positive project. Because of its recent introduction in 2008, some investors are concerned whether the market is legitimate or not. By analyzing the current investor perspective and examining the effect of external verifications, this study aims to identify insufficient market elements which can be improved and thereby attract more investors. This study has been carried out using a qualitative method consisting of literature studies as well as semi structured interviews with Swedish corporations which invest in the green bond market. The results showed that investors do not differentiate green and conventional bonds regarding yield requirements. The majority also expressed that green bonds have great potential for improvement where increased transparency and distinct definitions stood out. Furthermore, by studying external verifications, this study has identified issues of interest conflict in Third Party Verifiers which improvement is concluded to be pivotal in boosting investor reliance and accessing further investments.

Privata kreditvärderingsinstitut publicerar, i egenskap av en oberoende tredje part, kreditbetyg som är ämnade att motarbeta informationsasymmetrier mellan investerare och emittent. På grund av issuer-pays modellen, den oligopolistiska strukturen av kreditvärderingsmarknaden samt kreditvärderingsinstitutens vinstdrivande affärsmodell hotas värderarens oberoende ställning och kapacitet att utföra och publicera de mest högkvalitativa, träffsäkra analyser. Detta arbete sammanställer befintliga studier kring ämnet samtidigt som den bidrar genom att utforska eventuella förslag att åtgärda de befintliga problemen i dagens system genom att antingen endast låta kreditvärdering att utföras av offentliga sektorn eller att tillgodose en övervakande myndighet uppdrag att betygsätta kreditvärderingsinstitutens kvalité. Betygsättning av kreditvärderingsinstitutens insatser kan komma att motverka förekomsten av rating catering, medan ett förbud mot privata kreditvärderingsinstitut skulle eliminera konkurrens som bidragande faktor till intressekonflikter och ratinginflation. Däremot medför båda förbättringsförslag egna risker och genomförbarheten av förslagen är ett stort frågetecken som måste studeras i större omfattning. / Credit rating agencies, operating as an independent third-party, publish credit ratings with the objective of counteracting information asymmetry between investor and investee. Due to the issuer-pays model, the oligopolistic structure of the credit rating market and the credit rating agencies’ profit-seeking business strategy, the independent nature of the credit rating agency is threatened. This paper deems to compile current theory on this topic while also furthering the discussion by proposing the examination of two alternative solutions: only allowing for credit rating to be carried out by the public sector, or giving a overseeing entity the assignment of publishing grades which distinguish between different agencies by way of credit rating quality. Grading credit rating agencies could likely hinder the presence of rating catering, meanwhile banning private credit rating agencies completely in favor of public sector alternatives eliminates the conflict of interest and rating inflation that originates from the presence of competition in this market. Both suggested solutions bear with them risks of their own, while also requiring further studies into the feasibility of the aforementioned suggestions in the current market.

Forskning påvisar idag att det ställs allt större krav på en flexibel organisering varav den senaste uppkomsten av en sådan styrning kallas Teal-organisationen. Att utveckla en traditionell organisation till att bli Teal är inte en enkel process och forskning kring liknande utvecklingsprocesser även är bristande. Syftet med studien är att bidra med empiriska data om hur organisationsutveckling mot Teal ser ut och hur den praktiskt genomförs i ett traditionellt styrt företag. Undersökningen ämnar även ge en djupare och bredare förståelse om organisationsutveckling. För att besvara syftet har företaget, Frilans Finans, som genomgår en organisationsutveckling mot Teal, kvalitativt studerats. Givet resultat testades mot ett teoretiskt ramverk om organisationsutveckling. Resultatet har visat att påverkande faktorer och förutsättningar för en organisationsutveckling mot Teal kan jämföras med det teoretiska ramverket. Huruvida förutsättningarna givit önskat resultat ifrågasätts och utvecklingen kan därför ses som en cirkulär process, alternativt har företaget saknat väl utförda förutsättningar.

Digitaliseringen påverkar alla delar av samhället och inte minst den finansiella sektorn. Enteknologi som förväntas ha stor påverkan på det finansiella systemet är blockkedjeteknologi.I denna undersökning kartläggs hur och i vilken utsträckning aktörer i den svenska finansiellasektorn arbetar med blockkedjeteknologi. Undersökningen görs utifrån Everett. M. Rogersberömda teorier om diffusion av innovation. Framförallt är det teorierna om beslutprocessenom innovation som analyseras men också andra element som kommunikationskanaler,förändringsbyråer och opinionsledare.I undersökningen har representanter från SEB, Bankgirot, Skatteverket och Riksbankenintervjuats kring hur deras organisation arbetar med blockkedjeteknologi och hur arbetet serut utifrån ett perspektiv om diffusion av innovation.Resultatet visar att alla aktörerna har någon form av blockkedjerelaterat projekt igång,antingen i form av egna experiment eller omvärldsbevakning. Den aktör som kommit längstär SEB och detta beror troligen på att de har störst resurser att tillgå. Aktörerna hämtarinformation och kunskap framförallt från de organisationer eller forskningsinitiativ respektiveaktör anses vara opinionsledare. De som anses vara opinionsledare är för de privata aktörernaglobala forskningsinitiativ bedrivna av aktörer med liknande verksamhet som de själva. Förde icke privata aktörerna anses andra aktörer med liknande verksamhet i andra länder varaopinionsledare. De privata aktörerna har i större utsträckning approcherats avförändringsbyråer, då främst med syfte att samarbeta med aktören.Bankgirot och Riksbankens arbete anses befinna sig i övertalningssteget (steg två) ibeslutsprocessen om innovation medans SEB och Skatteverkets arbete anses befinna sig ibeslutssteget (steg tre). Ingen av aktörerna har nått steg fyra och fem.I avsnittet vidare forskning föreslås en studie med ett större antal aktörer inom de undersöktakategorierna samt aktörer från fler kategorier. Utöver detta föreslås att undersökningen görsom inom förslagsvis fem år för att då jämföra resultaten i den studien med den aktuellaundersökningen. / The digitalization impact all parts of society and not least the financial sector. One technologythat is considered to have a large impact on the financial industry is blockchain technology.In this thesis, participants in the financial industry are examined with the purpose to examinetheir progress in implementing blockchain technology in their organization and how there areworking with the technology from a perspective of the Everett. M. Rogers theories ofDiffusion of Innovation. The Decision-Innovation Process and the organizations progresswith blockchain technology is particularly examined as well as concepts as communicationchannels, change agencies and opinion leaders.Representatives from SEB, Bankgirot, Skatteverket and Riksbanken have been interviewedabout their progress in implementing blockchain technology from a diffusion of innovationperspective.The result shows that all participants have some form of blockchain related project active,either in form of internal experiments or market intelligence. SEB has had the most progressin their work, probably because of their large resources. The participants mainly gatherknowledge from organizations or initiatives they consider to be opinion leaders. The opinionsleaders are for the private organizations considered to be research initiatives where theparticipating members businesses are similar to their own. For the public organizations, theopinion leaders seems to be other public organizations similar to their own. The publiccompanies have in larger extent been approached by change agencies, mainly with theintention to find a business partner for a collaboration.The progress of Bankgriot and Riksbanken are considered to be in the “persuasion stage”(stage two) while the progress of SEB and Skatteverket seems to be in the “decision stage”(stage three). None of the examined organizations progress has reached stage four or five.Future studies would include a larger number of participants from different parts of thefinancial sector. This study is proposed to be re-done in approximately five years to comparethe results.

This study analyzes peoples reactions in social media to the release of a company’s quarterly report. Sentiment analysis was performed on tweets about a company both from a short-and long-term perspective. On the long-term perspective, a two year period of sentiment was studied in relation to its quarter’s percental change of net income and revenues. Three companies was investigated in this process. On the short-term perspective, a linear regression was conducted based the quarter’s percental change of net income and revenues and on sentiment score, ranging from release day to 2 days after the release of a company’s quarterly report, in total five companies were studied. The result inferred that there was no correlation between the company’s net income and the reaction on Twitter on both long and short-term. Our conclusion is that the attitude towards a company is influenced by other factors than net income and revenues. The study also indicates that sentiments found in Twitter messages regarding a company name are related to a positive or negative expectation of the company. Findings suggest future studies to focus on companies greatly dependent on one product and analyze sentiment regarding that product instead, as the product is likely to impact financial results. / Denna studie undersöker hur människors reaktioner utspelas på sociala medier efter att ett företags kvartalsrapport släppts. En sentimentanalys utfördes på tweets angående ett företag ur både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. I det långsiktiga perspektivet jämfördes sentimenten från en tvåårsperiod med resultatet från kvartalsrapporterna under samma tid. Tre företag undersöktes. I det kortsiktiga perspektivet utfördes en linjär regression baserat på förändringen av rörelseresultatet och intäkterna, samt sentimentet med ett tidsintervall på 2 dagar från det att bolagets kvartalsrapport publiceras, detta utfördes på fem bolag. Resultaten från både det långsiktiga och det kortsiktiga perspektivet tyder på att det inte finns någon korrelation mellan företagets rörelseresultat och intäkter, samt sentimentet på Twittermeddelanden innehållande bolagets namn. Vår slutsats är att inställningen till ett företag påverkas av andra faktorer än rörelseresultatet och intäkterna. Studien indikerar också att inställningen på Twitter till ett företagsnamn är baserat på en positiv eller negativ förväntan. Vi föreslår att framtida studier fokuserar på företag som är starkt beroende av en produkt och analyserar sentiment för den specifika produkten istället eftersom produkten i detta läge har en stor inverkan på kvartalsrapportens resultat.

With the stakeholder model, the responsibility that companies have in society extends beyond yielding profit to their shareholders. They are also responsible for the environmental and social impact their operations may have, requiring a new type of financing with this kind of commitment in mind. Green bonds are already used extensively in Sweden, especially within the real estate sector regarding green investing and has been well researched. Social investments and social bonds on the other hand, even though there is a growing interest, are not widely applied in the Swedish real estate market. At the same time, the subject remains uncharted by researchers. With a deductive approach using semi-structured interviews with real estate professionals, debt investors, and researchers, this thesis aims to answer why Swedish real estate companies are not using social bonds and what can be done to facilitate its use. The main findings are that social investments and bonds are competing with green bonds, preventing their application. Another hindrance is finding relevant and easily measurable KPIs for social bonds. / Med lanseringen av stakeholdermodellen har synen på företagens roll i samhället förändrats. Modellen menar att företag har ett ansvar för den miljömässiga samt sociala påverkan deras verksamhet har. Med ett sådant ansvar, behövs en ny typ av finansieringsmetod. Gröna obligationer används idag flitigt när det kommer till att göra gröna investeringar i Sverige, framför allt inom fastighetssektorn. Trots ett ökat intresse för sociala investeringar och sociala obligationer bland svenska fastighetsbolag används inte finansieringsformen alls i samma utsträckning som ute i Europa. Även forskningen på området är begränsad. Genom ett deduktivt tillvägagångssätt, med semi-strukturerade intervjuer med verksamma personer inom fastighetsbranschen, skuldinvesterare samt forskare är syftet med uppsatsen att ge svar på vad som begränsar svenska fastighetsbolag från att använda sociala obligationer, samt vad som krävs för att underlätta nyttjandet av finansieringsmodellen i framtiden. De huvudsakliga slutsatserna som dras i rapporten är att det som främst begränsar fastighetsbolagen från att emittera sociala obligationer är konkurrensen från gröna obligationer. Vidare framgår att ett sätt att underlätta användningen av sociala obligationer är att hitta relevanta och mätbara KPIer.