No description available.

Till följd av dagens digitalisering och nätbanker som Avanza och Nordnet har intresset för investeringar ökat hos privatpersoner, i dag finns det även information tillgänglig dygnet runt i alla olika former. Centrala delar i vårt informationssökande är bland annat sociala medier, vänner, familj och kollegor på arbetsplatsen. Att det i dag är så lätt att investera har däremot sina nackdelar, i en rapport från Finansinspektionen framgår det att småsparare ofta saknar finansiell kunskap vilket gör att allvaret i att investera på börsen har försvunnit. Den största målgruppen som investerar i dag är unga män men det är även de som tar de sämsta finansiella besluten. Med hjälp av beteendeekonomi kan vi få en förståelse av vilka psykologiska faktorer som påverkar de unga männens investeringsbeslut och hur de agerar i situationer när finansiella beslut ska tas. Det finns teorier som ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen och menar att människor inte alltid agerar rationellt, vilket leder till början av beteendeekonomi. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur den unga mannens investeringsbeslut påverkas av beteendeekonomiska teorier såsom flockbeteende, socialt inflytande, övertro och rädslan för att missa. Forskningsdesignen för studien har varit kvalitativ. Tillvägagångssättet för att samla in data var att vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer med unga män i olika åldrar. Resultatet visar att flockbeteende påverkar samtliga deltagare, särskilt när de var nya på börsen, men att påverkan minskade med erfarenhet. Socialt inflytande påverkade inte deltagarna i någon större utsträckning, förutom en deltagare som upplevde det tidigare. Övertro var något som alla deltagare upplevde, men efter att ha förlorat pengar blev de mer försiktiga och skeptiska. Rädslan för att missa påverkade samtliga deltagare, men idag är de mer medvetna om känslan och försöker undvika den. Studien drar slutsatsen att unga mäns investeringsbeslut påverkas mest av flockbeteende och rädslan för att missa och minst av socialt inflytande.

I takt med att klimatrelaterade problem blivit allt mer påtagliga har ett flertal internationella samarbeten och handlingsplaner presenterats, däribland Parisavtalet och EU kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Studier i ämnet har visat att finans- och fastighetsmarknaden utgör en betydande roll i att uppnå den hållbara omställning som eftersträvas i dessa initiativ. För att möjliggöra detta anses gröna obligationer vara ett centralt verktyg i vägen framåt, men produkten bedöms bristfällig och kräver förändringar för att uppnå dess fulla potential.  Gröna obligationer introducerades 2008 och med grund i produktens jämförelsevis korta existens, föreligger en viss oro kring marknadens transparens och legitimitet. Genom att analysera perspektivet hos dagens investerare och undersöka effekten av externa granskningar, syftar denna studie till att identifiera otillräckliga marknadssegment där vidare utveckling kan bidra till att attrahera fler investerare. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod bestående av såväl litteraturstudier som semistrukturerade intervjuer med svenska bolag som investerar i gröna obligationer. Resultaten visade att investerare inte skiljer på avkastningskraven för gröna och konventionella obligationer. Majoriteten av respondenterna ansåg också att marknaden har stor utvecklingspotential där ökad transparens och tydligare definitioner urskilde sig. Genom att studera effekten av externa granskningar har denna studie även identifierat intressekonflikter hos tredjepartsverifierare. Med hjälp av striktare regleringar kan externa verifieringar bidra till ökad legitimitet och således attrahera ett större antal investerare, vilket i förlängningen kan bli avgörande för att uppnå Parisavtalets klimatmål. / As the number of problems regarding climate change has surged, many initiatives have taken place on international level. The Paris Agreement and the European Commission action plan for financing sustainable growth comprise the key endeavors in achieving international climate objectives. Studies have shown that financial and real estate markets will play a significant role in transitioning the world economy towards a sustainable future. In order to do so, green bonds have been identified as a key mechanism, but the product requires substantial development to unlock its full potential. Green bonds are defined, similarly to conventional bonds, as a interest bearing debt instrument, but with the requirement that the use of proceeds contribute to a climate positive project. Because of its recent introduction in 2008, some investors are concerned whether the market is legitimate or not. By analyzing the current investor perspective and examining the effect of external verifications, this study aims to identify insufficient market elements which can be improved and thereby attract more investors. This study has been carried out using a qualitative method consisting of literature studies as well as semi structured interviews with Swedish corporations which invest in the green bond market. The results showed that investors do not differentiate green and conventional bonds regarding yield requirements. The majority also expressed that green bonds have great potential for improvement where increased transparency and distinct definitions stood out. Furthermore, by studying external verifications, this study has identified issues of interest conflict in Third Party Verifiers which improvement is concluded to be pivotal in boosting investor reliance and accessing further investments.

Privata kreditvärderingsinstitut publicerar, i egenskap av en oberoende tredje part, kreditbetyg som är ämnade att motarbeta informationsasymmetrier mellan investerare och emittent. På grund av issuer-pays modellen, den oligopolistiska strukturen av kreditvärderingsmarknaden samt kreditvärderingsinstitutens vinstdrivande affärsmodell hotas värderarens oberoende ställning och kapacitet att utföra och publicera de mest högkvalitativa, träffsäkra analyser. Detta arbete sammanställer befintliga studier kring ämnet samtidigt som den bidrar genom att utforska eventuella förslag att åtgärda de befintliga problemen i dagens system genom att antingen endast låta kreditvärdering att utföras av offentliga sektorn eller att tillgodose en övervakande myndighet uppdrag att betygsätta kreditvärderingsinstitutens kvalité. Betygsättning av kreditvärderingsinstitutens insatser kan komma att motverka förekomsten av rating catering, medan ett förbud mot privata kreditvärderingsinstitut skulle eliminera konkurrens som bidragande faktor till intressekonflikter och ratinginflation. Däremot medför båda förbättringsförslag egna risker och genomförbarheten av förslagen är ett stort frågetecken som måste studeras i större omfattning. / Credit rating agencies, operating as an independent third-party, publish credit ratings with the objective of counteracting information asymmetry between investor and investee. Due to the issuer-pays model, the oligopolistic structure of the credit rating market and the credit rating agencies’ profit-seeking business strategy, the independent nature of the credit rating agency is threatened. This paper deems to compile current theory on this topic while also furthering the discussion by proposing the examination of two alternative solutions: only allowing for credit rating to be carried out by the public sector, or giving a overseeing entity the assignment of publishing grades which distinguish between different agencies by way of credit rating quality. Grading credit rating agencies could likely hinder the presence of rating catering, meanwhile banning private credit rating agencies completely in favor of public sector alternatives eliminates the conflict of interest and rating inflation that originates from the presence of competition in this market. Both suggested solutions bear with them risks of their own, while also requiring further studies into the feasibility of the aforementioned suggestions in the current market.

Forskning påvisar idag att det ställs allt större krav på en flexibel organisering varav den senaste uppkomsten av en sådan styrning kallas Teal-organisationen. Att utveckla en traditionell organisation till att bli Teal är inte en enkel process och forskning kring liknande utvecklingsprocesser även är bristande. Syftet med studien är att bidra med empiriska data om hur organisationsutveckling mot Teal ser ut och hur den praktiskt genomförs i ett traditionellt styrt företag. Undersökningen ämnar även ge en djupare och bredare förståelse om organisationsutveckling. För att besvara syftet har företaget, Frilans Finans, som genomgår en organisationsutveckling mot Teal, kvalitativt studerats. Givet resultat testades mot ett teoretiskt ramverk om organisationsutveckling. Resultatet har visat att påverkande faktorer och förutsättningar för en organisationsutveckling mot Teal kan jämföras med det teoretiska ramverket. Huruvida förutsättningarna givit önskat resultat ifrågasätts och utvecklingen kan därför ses som en cirkulär process, alternativt har företaget saknat väl utförda förutsättningar.

Digitaliseringen påverkar alla delar av samhället och inte minst den finansiella sektorn. Enteknologi som förväntas ha stor påverkan på det finansiella systemet är blockkedjeteknologi.I denna undersökning kartläggs hur och i vilken utsträckning aktörer i den svenska finansiellasektorn arbetar med blockkedjeteknologi. Undersökningen görs utifrån Everett. M. Rogersberömda teorier om diffusion av innovation. Framförallt är det teorierna om beslutprocessenom innovation som analyseras men också andra element som kommunikationskanaler,förändringsbyråer och opinionsledare.I undersökningen har representanter från SEB, Bankgirot, Skatteverket och Riksbankenintervjuats kring hur deras organisation arbetar med blockkedjeteknologi och hur arbetet serut utifrån ett perspektiv om diffusion av innovation.Resultatet visar att alla aktörerna har någon form av blockkedjerelaterat projekt igång,antingen i form av egna experiment eller omvärldsbevakning. Den aktör som kommit längstär SEB och detta beror troligen på att de har störst resurser att tillgå. Aktörerna hämtarinformation och kunskap framförallt från de organisationer eller forskningsinitiativ respektiveaktör anses vara opinionsledare. De som anses vara opinionsledare är för de privata aktörernaglobala forskningsinitiativ bedrivna av aktörer med liknande verksamhet som de själva. Förde icke privata aktörerna anses andra aktörer med liknande verksamhet i andra länder varaopinionsledare. De privata aktörerna har i större utsträckning approcherats avförändringsbyråer, då främst med syfte att samarbeta med aktören.Bankgirot och Riksbankens arbete anses befinna sig i övertalningssteget (steg två) ibeslutsprocessen om innovation medans SEB och Skatteverkets arbete anses befinna sig ibeslutssteget (steg tre). Ingen av aktörerna har nått steg fyra och fem.I avsnittet vidare forskning föreslås en studie med ett större antal aktörer inom de undersöktakategorierna samt aktörer från fler kategorier. Utöver detta föreslås att undersökningen görsom inom förslagsvis fem år för att då jämföra resultaten i den studien med den aktuellaundersökningen. / The digitalization impact all parts of society and not least the financial sector. One technologythat is considered to have a large impact on the financial industry is blockchain technology.In this thesis, participants in the financial industry are examined with the purpose to examinetheir progress in implementing blockchain technology in their organization and how there areworking with the technology from a perspective of the Everett. M. Rogers theories ofDiffusion of Innovation. The Decision-Innovation Process and the organizations progresswith blockchain technology is particularly examined as well as concepts as communicationchannels, change agencies and opinion leaders.Representatives from SEB, Bankgirot, Skatteverket and Riksbanken have been interviewedabout their progress in implementing blockchain technology from a diffusion of innovationperspective.The result shows that all participants have some form of blockchain related project active,either in form of internal experiments or market intelligence. SEB has had the most progressin their work, probably because of their large resources. The participants mainly gatherknowledge from organizations or initiatives they consider to be opinion leaders. The opinionsleaders are for the private organizations considered to be research initiatives where theparticipating members businesses are similar to their own. For the public organizations, theopinion leaders seems to be other public organizations similar to their own. The publiccompanies have in larger extent been approached by change agencies, mainly with theintention to find a business partner for a collaboration.The progress of Bankgriot and Riksbanken are considered to be in the “persuasion stage”(stage two) while the progress of SEB and Skatteverket seems to be in the “decision stage”(stage three). None of the examined organizations progress has reached stage four or five.Future studies would include a larger number of participants from different parts of thefinancial sector. This study is proposed to be re-done in approximately five years to comparethe results.

This study analyzes peoples reactions in social media to the release of a company’s quarterly report. Sentiment analysis was performed on tweets about a company both from a short-and long-term perspective. On the long-term perspective, a two year period of sentiment was studied in relation to its quarter’s percental change of net income and revenues. Three companies was investigated in this process. On the short-term perspective, a linear regression was conducted based the quarter’s percental change of net income and revenues and on sentiment score, ranging from release day to 2 days after the release of a company’s quarterly report, in total five companies were studied. The result inferred that there was no correlation between the company’s net income and the reaction on Twitter on both long and short-term. Our conclusion is that the attitude towards a company is influenced by other factors than net income and revenues. The study also indicates that sentiments found in Twitter messages regarding a company name are related to a positive or negative expectation of the company. Findings suggest future studies to focus on companies greatly dependent on one product and analyze sentiment regarding that product instead, as the product is likely to impact financial results. / Denna studie undersöker hur människors reaktioner utspelas på sociala medier efter att ett företags kvartalsrapport släppts. En sentimentanalys utfördes på tweets angående ett företag ur både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. I det långsiktiga perspektivet jämfördes sentimenten från en tvåårsperiod med resultatet från kvartalsrapporterna under samma tid. Tre företag undersöktes. I det kortsiktiga perspektivet utfördes en linjär regression baserat på förändringen av rörelseresultatet och intäkterna, samt sentimentet med ett tidsintervall på 2 dagar från det att bolagets kvartalsrapport publiceras, detta utfördes på fem bolag. Resultaten från både det långsiktiga och det kortsiktiga perspektivet tyder på att det inte finns någon korrelation mellan företagets rörelseresultat och intäkter, samt sentimentet på Twittermeddelanden innehållande bolagets namn. Vår slutsats är att inställningen till ett företag påverkas av andra faktorer än rörelseresultatet och intäkterna. Studien indikerar också att inställningen på Twitter till ett företagsnamn är baserat på en positiv eller negativ förväntan. Vi föreslår att framtida studier fokuserar på företag som är starkt beroende av en produkt och analyserar sentiment för den specifika produkten istället eftersom produkten i detta läge har en stor inverkan på kvartalsrapportens resultat.

With the stakeholder model, the responsibility that companies have in society extends beyond yielding profit to their shareholders. They are also responsible for the environmental and social impact their operations may have, requiring a new type of financing with this kind of commitment in mind. Green bonds are already used extensively in Sweden, especially within the real estate sector regarding green investing and has been well researched. Social investments and social bonds on the other hand, even though there is a growing interest, are not widely applied in the Swedish real estate market. At the same time, the subject remains uncharted by researchers. With a deductive approach using semi-structured interviews with real estate professionals, debt investors, and researchers, this thesis aims to answer why Swedish real estate companies are not using social bonds and what can be done to facilitate its use. The main findings are that social investments and bonds are competing with green bonds, preventing their application. Another hindrance is finding relevant and easily measurable KPIs for social bonds. / Med lanseringen av stakeholdermodellen har synen på företagens roll i samhället förändrats. Modellen menar att företag har ett ansvar för den miljömässiga samt sociala påverkan deras verksamhet har. Med ett sådant ansvar, behövs en ny typ av finansieringsmetod. Gröna obligationer används idag flitigt när det kommer till att göra gröna investeringar i Sverige, framför allt inom fastighetssektorn. Trots ett ökat intresse för sociala investeringar och sociala obligationer bland svenska fastighetsbolag används inte finansieringsformen alls i samma utsträckning som ute i Europa. Även forskningen på området är begränsad. Genom ett deduktivt tillvägagångssätt, med semi-strukturerade intervjuer med verksamma personer inom fastighetsbranschen, skuldinvesterare samt forskare är syftet med uppsatsen att ge svar på vad som begränsar svenska fastighetsbolag från att använda sociala obligationer, samt vad som krävs för att underlätta nyttjandet av finansieringsmodellen i framtiden. De huvudsakliga slutsatserna som dras i rapporten är att det som främst begränsar fastighetsbolagen från att emittera sociala obligationer är konkurrensen från gröna obligationer. Vidare framgår att ett sätt att underlätta användningen av sociala obligationer är att hitta relevanta och mätbara KPIer.

Human practices linked with speedy industrialization and globalization have, unfortunately,caused severe harm to the Planet. In the vicious circle for development, Countries proceededtowards forming developed economies, which resulted in rapid depletion of the available renewable and non-renewable resources. It was only after the effects of such reckless practices started showing globally (in terms of environmental issues such as climate change, rising pollution levels, etc.) that the realization about saving the Planet started settling in. Over the years, studies have been conducted to evaluate the damages caused to the Planet through several heavy industrial practices or even through smaller household practices (such as improper waste segregation and waste disposal), and attempts have been made to sensitize the world population about such issues and the growing need to incorporate sustainability intobusiness practices as well as a way of living. The Real Estate and Construction industries have been infamous for having practices which have not been considerate towards the environment. There have been numerous reports about harmful practices, such as the use of certain materials, which have had enormous emissions and have caused depletion of the environment. One of the ways the industry is now looking to make a positive impact is by adopting sustainability practices with finance, thus giving rise to the practice of ‘sustainable finance’ or ‘green finance’. This thesis focuses on studying how certain green finance instruments (sustainability linked bonds, green bonds, circular economy and impact investing) are being implemented for financing green projects and thereby promoting sustainability in the long run in these industries. The study has been conductive using a qualitative approach. The methodology involved adopting the triangulation method, including empirical data collection through extensive literature review along with conducting semi-structured interviews with professionals working iiwithin the field of green finance. The data collected was then analysed via an inductive approach.  The conclusion derived from the data collected shows a growing trend and a changing mindset (including accepting the risks involved) towards accepting the use of these green finance instruments in the best interest of the environment. The process of quantifying the impact caused by the use of green finance instruments as compared to the conventional finance methods is ongoing, and as a result, these instruments are still being researched and reworked for improvisation, which is an ongoing process. However, the presence of malpractices such as greenwashing serves as a hindrance to sustainable finance. Another major issue regarding this is the quantification of greenwashing. This also brings to light the need for increased regulation in this field. Nonetheless, it can be clearly concluded there is huge future scope for such instruments in the future. / Mänsklig verksamhet i samband med snabb industrialisering och globalisering har tyvärr orsakat allvarliga skador på planeten. I den onda cirkeln för utveckling fortsatte länderna mot att bilda utvecklade ekonomier, vilket resulterade i snabb utarmning av tillgängliga förnybara och icke-förnybara resurser. Det var först när effekterna av sådana hänsynslösa metoder började visa sig globalt (i form av miljöproblem som klimatförändringar, ökande föroreningsnivåer etc.) som insikten om att rädda planeten började slå igenom. Under årens lopp har studier genomförts för att utvärdera de skador som orsakats planeten genom flera tunga industriella metoder eller till och med genom mindre hushållsmetoder (såsom felaktig avfallssegregering och avfallshantering), och försök har gjorts för att sensibilisera världsbefolkningen om sådana frågor och det växande behovet av att integrera hållbarhet i affärsmetoder såväl som ett sätt att leva. Fastighets- och byggbranschen har varit ökänd för att ha metoder som inte har varit hänsynsfulla mot miljön. Det har kommit många rapporter om skadliga metoder, till exempel användning av vissa material, som har haft enorma utsläpp och orsakat utarmning av miljön. Ett av de sätt som branschen nu försöker påverka positivt är genom att anta hållbarhetspraxis inom finans, vilket har gett upphov till "hållbar finans" eller "grön finans". Denna avhandling fokuserar på att studera hur vissa gröna finansieringsinstrument (hållbarhetslänkade obligationer, gröna obligationer, cirkulär ekonomi och impact investing) implementeras för att finansiera gröna projekt och därigenom främja hållbarhet på lång sikt i dessa branscher.  Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Metoden innebar att använda trianguleringsmetoden, inklusive insamling av empiriska data genom omfattande litteraturgenomgång tillsammans med semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom området grön finansiering. De insamlade uppgifterna analyserades sedan med hjälp av en induktiv metod. Slutsatsen från de insamlade uppgifterna visar en växande trend och ett förändrat tankesätt (inklusive att acceptera de risker som finns) mot att acceptera användningen av dessa gröna finansieringsinstrument i miljöns bästa intresse. Processen att kvantifiera den påverkan som orsakas av användningen av gröna finansieringsinstrument jämfört med konventionella finansieringsmetoder pågår, och som ett resultat forskas dessa instrument fortfarande och omarbetas för improvisation, vilket är en pågående process. Förekomsten av oegentligheter som greenwashing utgör dock ett hinder för hållbar finansiering. En annan viktig fråga när det gäller detta är kvantifieringen av greenwashing. Detta belyser också behovet av ökad reglering på detta område. Trots detta kan man tydligt dra slutsatsen att det finns ett enormt framtida utrymme för sådana instrument i framtiden.

Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhet i finanssektorn har under de senaste åren blivit en mycket omdiskuterad fråga. I denna studie har jag undersökt vilka hållbarhetsrelaterade utmaningar som finns inför framtiden för den svenska finansmarknaden. Genom att titta på de finansiella aktörerna Swedbank, Folksam och Söderberg & Partners verksamheter samt prata med deras respektive hållbarhetschefer har det framkommit flera utmaningar. En av dem är att kunna hantera de risker som en omställning från en icke hållbar verksamhet till en hållbar verksamhet innebär. En annan utmaning är att förstå den effekten ens handlingar leder till i det långa loppet. Genom en granskning av EU-kommissionens rapport och handlingsplan gällande finanssektorns viktiga roll i att klara klimatmålen för år 2030 har det även framkommit fler utmaningar och möjligheter för den finansiella marknaden att utveckla sina verksamheter.Studien visar också att ordet CSR inte används i finansbranschen längre utan att de använder sig av ordet hållbarhet. Endast i ett avseende pratar företagen om CSR och inte hållbarhet. Det är när företagen tänker på filantropiska aktiviteter. / Corporate Social Responsibility (CSR) and sustainability in the financial sector has in recent years become a highly discussed issue. In this study I have investigated the sustainability-related challenges facing the future of the Swedish financial market. By looking at the financial actors Swedbank, Folksam and Söderberg & Partners operations as well as talking with their respective sustainability managers, several challenges have been identified. One of them is being able to handle the risks that are involved in a shift from a non-sustainable business into a sustainable business. Another challenge is to understand the effect that one's actions lead to in the long run. A review of the EU Commission's report and action plan on the important role of the financial sector in meeting climate targets by 2030 has also revealed more challenges and opportunities for the financial market to develop its operations.The study also shows that the word CSR is not used in the financial sector anymore. They are using the word sustainability. Only in one perspective, companies talk about CSR and not sustainability. This is when companies talk about their philanthropic activities.