Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6: e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen. Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden. Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet. Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet – en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning. / High frequency trading has during the last couple of years grown to become a significant force in the financial markets, and therefore it has also gotten a lot of media attention. This media attention intensified on the 6 th of May 2010 when the so called "Flash Crash" occurred at the Dow Jones index in New York and affected markets all over the world. Our intention with this bachelor thesis is to critically examine high frequency trading as a phenomenon and the discussion that is taking place concerning further regulation of the trading. This will be done through an initial period of literature studies that will be complemented with in-depth interviews with different players in the market. Our results show that high frequency trading doesn´t come with such great negative effects as media would like to imply. The research that has been done on the subject indicates that the trading mainly adds positive effects in the form of increased liquidity and decreased volatility. The thesis will also address todays regulatory situation and analyse the proposals for additional regulation that has been discussed on an EU-level. Our analysis shows that many of the discussed proposals are directly misguided and doesn´t address the real problem – a situation that is struggling with unclear roles concerning supervision and monitoring.

Kryptomarknaden och decentraliserad finans har under det senaste året med sin höga avkastning dragit till sig mycket uppmärksamhet. Decentraliserade tillgångar blir alltmer attraktiva för investerare och i denna uppsats är undersöks kryptotillgångars egenskaper som hedge eller diversifiering i en portfölj. Hög avkastning och hög risk går allt som oftast hand i hand och i denna uppsats använder undersöker vi dynamisk villkorlig korrelation (DCC-GARCH), regressionsmodeller samt portföljers prestation över tid för att undersöka ifall de två största kryptotillgångarna, Bitcoin och Ethereum indikeras vara ett bra alternativ för en investerare att diversifiera sin portfölj med. Undersökningen av korrelationen för Bitcoin och Ethereum gentemot de vanliga tillgångarna (S&P500, guld, olja, inflation) visade på en stabil men svag (0.00-0.19) till mycket svag (0.20-0.40) positiv korrelation över tid. Korrelation inbördes mellan Bitcoin och Ethereum visades vara stark. Resultatet ur regressionen innehållandes Bitcoin, S&P500, Olja och Guld visade på att det existerar ett långsiktigt jämviktsförhållande mellan variablerna, däremot påträffas inget sådant när Ethereum tar Bitcoins plats som beroendevariabel. Portföljernas som undersöktes förändrade fördelningen mellan tillgångarna varje månad med restriktionen att nå de bästa sharpekvoten, utan att ha mindre än 2%, eller mer än 40% av någon tillgång. Resultatet visade att portföljerna som innehöll kryptotillgångarna hade en högre sharpekvot, samt även en högre överavkastning till en likvärdig risk gentemot de andra tillgångarna samt att sharpekvoten och överavkastningen ökade vid diversifiering inom kryptotlillgångar, men att risken var relativt oförändrad. Resultaten indikerar att kryptotillgångar fungerar bra som diversifiering, dock så finns det inget som pekar på att de skulle agera som hedge emot de undersökta tillgångarna. Nämnvärt är även att korrelationerna mellan kryptotillgångar och de traditionella tillgångar som undersöktes har varit stabil över den undersökta tidsperioden.

We find that the first investment of a private investor in an IPO affects the private investors future participation in IPO’s. This paper examines Nasdaq Stockholms Main list during 2010-2019. The short- and long-term perspective is examined by two different models. The results show that there is a significant difference between private investors when it comes to participating in future IPO’s, depending on if the private investor experienced a good or bad IPO. The result in this paper show that approximately a third more private investors participate in the upcoming IPO after they experienced a good IPO. In a longer perspective approximately 50% of the investors who experienced a good IPO choose to invest in at least one more IPO.  Out of the private investors who experienced a bad IPO, approximately 30% choose to participate in another IPO. This paper contribute to a better understanding of how private investors are affected by their earlier investments.

To achieve net zero emissions by 2050, a $275 trillion investment is needed, with the private sector playing a significant role. Green corporate bonds are a popular financing method, having grown to 6% of global corporate bonds in 2021. Despite their potential, green bonds face challenges, such as lack of standardization, high costs, and greenwashing risks. Tokenization through Security Token Offerings (STOs) can increase demand and supply for green bonds by enabling fractional ownership, eliminating intermediaries, and improving transparency with blockchain technology and IoT sensors. This drives demand, increases liquidity, and reduces greenwashing risk. STOs also allow smaller investments and finance access for SMEs.This study employs a multi-criteria decision-making model to select a blockchain platform for STOs in green bonds. The process involves identifying platforms, defining features, evaluating suitability, and selecting the platform that best aligns with green bond STO requirements. / För att uppnå netto nollutsläpp till 2050 krävs en investering på 275 biljoner dollar, där den privata sektorn spelar en betydande roll. Gröna företagsobligationer är en populär finansieringsmetod, som växte till 6% av de globala företagsobligationerna 2021. Trots deras potential står gröna obligationer inför utmaningar, som brist på standardisering, höga kostnader och risker med greenwashing. Tokenisering genom Security Token Offerings (STOs) kan öka efterfrågan och tillgången på gröna obligationer genom att möjliggöra bråkägande, elimineramellanhänder och förbättra transparensen med blockkedjeteknik och IoT-sensorer. Detta driver efterfrågan, ökar likviditeten och minskar risken för greenwashing. STO tillåter också mindre investeringar och finansieringsåtkomst för små och medelstora företag.Denna studie använder en flerkriteriemodell för beslutsfattande för att välja en blockkedjeplattform för STO i gröna obligationer. Processen innefattar identifiering av plattformar, definition av funktioner, utvärdering av lämplighet och val av den plattform som bäst överensstämmer med kraven för gröna obligationers STO.

Fastighetstillgångar har historiskt sett varit mer defensiva än aktiemarknaden som helhet. Flera tidigare studier pekar på motsatsen: att svenska fastighetsaktier presterar sämre under börsnedgångar och inte är mer defensiva än resten av aktiemarknaden. Den senaste corona-pandemin har i likhet med finanskrisen 2007-8 orsakat stora börsnedgångar. Föreligger det någon skillnad mellan kriserna i form av risk, avkastning och korrelation för fastighetsaktier i förhållande till resten av den svenska aktiemarknaden (OMXS 30)? Resultatet av studien visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två börsfallen. Samtliga fastighetsaktier under både finanskrisen 2007-8 och corona-pandemin har presterat sämre än Stockholmsbörsen (OMXS 30) generellt. Nedgången 2020 under corona-pandemin har för fastighetsaktier varit betydligt större än under finanskrisen 2007-8 i jämförelse med OMXS 30. Skillnader i beta-tal har även identifieras. Det genomsnittliga beta-talet under finanskrisen var 0,97 medan det under corona-pandemin var 1,74 för de analyserade fastighetsaktierna. En ökning på 79 procent mellan kriserna. Även fast det handlar om två helt olika typer av kriser tenderar fastighetsaktier att bli mer volatila i förhållande till resten av aktiemarknaden trots dess defensiva karaktär. / Historically, Real Estate Assets have been more defensive than the stock market as a whole. Several previous studies indicate that Swedish Real Estate Stocks perform worse during stock market declines and do not act more defensive than the rest of the stock market. The latest corona-pandemic has caused major stock market declines similar to the financial crisis of 2007-8. Is there any difference between the crises in terms of risk, return and correlation for Real Estate Stocks in relation to the rest of the Swedish stock market (OMXS 30)? The results of the study show that there are both differences and similarities between the two stock market declines. All Real Estate Stocks during both the 2007-8 financial crisis and the corona-pandemic have performed worse than the Swedish stock market (OMXS 30) in general. The fall in 2020 during the corona-pandemic has been significantly greater for Real Estate Stocks than during the financial crisis 2007-8 in comparison with the OMXS 30. Differences in beta have also been found. The average beta during the financial crisis 2007-8 was 0.97 and 1.74 during the corona pandemic (Covid-19). An increase of 79 percent between the two crises. Although these are two completely different types of crises, Real Estate Stocks tend to be more volatile compared to the rest of the stock market. Despite its defensive nature over time.

Den spanska fastighetsmarknaden är på uppgång då fastighetspriserna ökar igen efter den globala finanskrisen 2008. Den här uppsatsen syftar både till att lösa ett fabricerat investeringsproblem med hjälp av AHP, Analytical Hierarchy Process, och till att undersöka hur processen av ett fastighetsköp som EU-medborgare kan se ut gällande lagar och regler.  Investeringsproblemet består utav att välja en av tre fastigheter, alla radhus med olika egenskaper lokaliserade i olika delar av Valencia på den spanska östkusten, baserat på resultatet från en  enkätundersökning utförd på plats i staden med ett urval om 70 respondenter i åldrarna mellan 20-29 år. Faktorerna som påverkar beslutet har delats in i tre huvudgrupper baserade på fastighetsvärdering; Lägesfaktorer, Byggnadsfaktorer och Ekonomiska faktorer. Lägesfaktorerna är sedan uppdelade i Avstånd till kusten och Avstånd till stadens centrum. Byggnadsfaktorerna i befintlighet av Terrass, Garage eller Kök med öppen planlösning. Slutligen består de Ekonomiska faktorerna endast av en faktor som är Pris, det annonserade priset €/m2. Enkätundersökningen kunde konstatera att en fastighet nära kusten föredras över en nära stadens centrum, 57 % över 43 %. Att Terrass var överlägset den viktigaste byggnadsfaktorn med en prioritet på 63 %, Garage  24 %, och att Kök med öppen planlösning inte prioriteras med endast 13 %. Huvudgrupperna prioriterades som följande; Lägesfaktorer 41,4 %, Ekonomiska faktorer, e.i. Pris, 34,3 %, och Byggnadsfaktorer 24,3 % - vilket är i linje med teori på området.  Resultaten från enkätundersökningen applicerat på AHP-modellen tillsammans med lokala prioriteter från jämförelsematriser visade att en av de tre fastigheterna rankas som mest effektiv. Det kontaterades vara det tredje objektet, ett radhuset nära stranden, som var att föredra med 55 % i global prioritet, följt av det första objektet med 26 % och sist det andra objektet med 19 %.  Uppsatsen konstaterar också att anlita en tredje part kan undvikas om man känner sig bekväm med övriga kontakter då de obligatoriska avgifterna för advokat, notarie och transaktionsskatt redan adderar 10-15% utöver köpeskillingen. Att processen att endast köpa en fastighet är relativt simpel, då det tekniskt sett endast är N.I.E-nummer krävs, men att det krävs betydligt mer att bli skatteresident och kunna ta del av skattemässiga lättnader. Slutligen diskuteras att med sina stigande fastighetspriser, sin enorma utvecklingspotential, det varma klimatet och den inkluderande mentaliteten hos folket kan Spanien vara en plats väl värt att investera i. / The Spanish housing market has been on the rise since 2014 as property prices are increasing again after the global financial crisis of 2008. This paper aims to both solve an illustrated investment problem using the decision making method AHP, Analytical Hierarchy Process, and to investigate the process of property investment in Spain as an E.U. resident concerning rules and regulations. The investment problem consists of selecting one out of three properties, all town houses with different characteristics, located in different parts of the city Valencia on the Spanish east coast based on the results of a survey done on site in Valencia with a sample of 70 respondents in the ages between 20-29 years.  The factors that influence the decision are based on property valuation; Localization factors, Technical building factors and Economic factors. The Localization factors are further divided into Distance to the city center and Distance to the cost. The Technical building factors in Terrace, Garage and Open-plan kitchen. Lastly the Economic factors only consist of one factor which is Price, the advertised price €/m2.The survey concluded that a property close to the cost is preferred over one close to the city center, 57 % over 43 %. That Terrace is the absolute most important building factor with a priority of 63 %, followed by Garage at 24 % and that Open-plan kitchen is not prioritized with only 13 %. The three main groups were prioritized as follows; Localization factors 41,4 %, Economic factors, i.e. Price, 34,3 %, and Technical building factors 24,3 % - which is consistent with theory on the subject.The results of the survey applied to an AHP hierarchy together with the local priorities from the application of the Saaty-scale and comparison matrices, result in one out of the three properties being ranked as the most efficient. It was concluded that the third property, a townhouse close to the beach, was preferred with a 55 % in global priority, followed by the first property with 26 % and lastly the second with 19 %. The paper also concludes that hiring a third party is something to consider avoiding if one feels comfortable with other contacts as the obligated lawyer, clerk and transaction fees already adds on 10-15% of the purchase price. That the process of only purchasing a property is relatively easy, as technically only N.I.E number is required, but that it requires significantly more to become resident to obtain tax benefits. Lastly the project discusses that with its rising property prices, development opportunities, the warm climate and the mentality of the people Spain certainly can be somewhere worth investing in.

In response to The Paris Agreement, all aspects of society are committing to transit to a low-carbon future. The real estate industry, which is responsible for a large portion of greenhouse gas emissions, plays a pivotal role in achieving this temperature goal. In the area of sustainable finance, green bonds are considered one of the most prominent financial innovations to channel funds into green projects. The green bonds market is also expanding with rapid growth. In this thesis, we investigate whether green bonds can be served as lower-cost financial instruments for real estate companies to raise capital for environmental or climate-friendly projects. We used propensity score matching to evaluate the green label effect on green bonds issued by real estate companies in the primary market at the international level. We find that green bonds issued by real estate companies have on average lower yields of around 10 basis points. The finding indicates that when issuing green bonds, real estate companies can benefit from a lower cost compared to issuing conventional bonds. We also perform analysis on subsamples divided by real estate company types. The empirical results show that the real estate investment trust can issue green bonds at a lower cost of about 11 basis points. Our findings suggest that green bonds can be used as a lower-cost financial instrument for companies in the real estate sector for decarbonizing actions. / För att leva upp till Parisavtalet förbinder sig alla sektorer i samhället att ställa om till en koldioxidsnål framtid. Fastighetsbranschen, som står för en stor del av växthusgaserna, spelar en avgörande roll för att uppnå klimatmålen. När det gäller hållbar finansiering anses gröna obligationer vara en av de mest framträdande finansiella innovationerna för att kanalisera medel till hållbara projekt. Den gröna obligationsmarknaden expanderar också i snabb takt. I denna avhandling undersöker vi om gröna obligationer kan fungera som billigare finansiella instrument för fastighetsbolag när de behöver skaffa kapital till miljö- eller klimatvänliga projekt. Vi använder metoden Propensity Score Matching för att utvärdera om det finns en premie när fastighetsbolag på internationell nivå emittera gröna obligationer på primärmarknaden. Vi finner att gröna obligationer utgivna av fastighetsbolag i genomsnitt har lägre avkastning med cirka 10 räntepunkter. Resultatet indikerar att fastighetsbolag vid emission av gröna obligationer kan dra nytta av en lägre kostnad jämfört med att emittera traditionella obligationer. Vi utför också analyser på undergrupper fördelade utifrån fastighetsbolagstyper. De empiriska resultaten visar att fastighetsinvesteringsfonder kan emittera gröna obligationer till en lägre kostnad på cirka 11 räntepunkter. Våra resultat tyder på att gröna obligationer kan användas som ett billigare finansiellt instrument för företag inom fastighetssektorn för att minska koldioxidutsläppen.

Bakgrund: Med anledning av den globala uppvärmningen behövs en omställning till en cirkulär ekonomi. Svenska fastigheter står för en stor del av samhällets energianvändning men har också genomgått en betydande energieffektivisering de senaste decennierna. Syfte: Studiens huvudsyfte var att svara på frågeställningen om det fanns ett samband mellan koldioxidprestanda och finansiell lönsamhet inom urvalsgruppen svenska fastighetsverksamheter mellan åren 2016 och 2020. Syftet var också att undersöka om koldioxidskatten hade ett samband med koldioxidprestanda. Metod: Data på koldioxidprestanda inhämtades manuellt från företagens hållbarhetsrapporter. Koldioxidprestanda uttrycktes som koldioxidintensitet. Finansiell lönsamhet uttrycktes genom fem olika nyckeltal: avkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital, EBITAD-marginal, rörelsemarginal och vinstmarginal. Sambanden analyserades med olika linjära regressionsmodeller för paneldata.Resultat: Resultaten visade på en signifikant negativ association mellan högre lönsamhet och lägre koldioxidintensitet. Resultaten var starkast för lönsamhetsmåtten avkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital, rörelsemarginal och vinstmarginal (p<0,05). Det fanns också ett signifikant samband mellan högre koldioxidskatt och lägre koldioxidintensitet. Slutsats: Det finns ett samband mellan högre lönsamhet och bättre koldioxidprestanda inom svenska fastighetsbranschen. Slutsatsen är också att lönsammare företag hade en lägre koldioxidintensitet. Slutligen så har en högre koldioxidskatt ett samband med bättre koldioxidprestanda. / Background: Due to global warming, a shift to a circular economy is needed. Swedish properties account for a large part of society's energy use, but have also undergone significant energy efficiency improvements in recent decades. Aim: The main purpose of this study was to investigate the relationship between carbon performance and financial profitability within the sample group Swedish real estate companies between the years 2016 and 2020. The purpose was also to investigate a possible relationship between carbon tax and carbon performance. Method: Data on carbon performance were obtained manually from companies' environmental disclosure. Carbon performance was expressed as carbon intensity. Financial profitability was expressed through five different key ratios: return on equity, return on assets, EBITAD margin, operating margin, and profit margin. The relationships were analyzed with different linear regression models for panel data.Results: The results showed a significant negative association between higher profitability and lower carbon intensity. The results were strongest for the profitability measures return on equity, return on assets, operating margin and profit margin (p<0.05). There was also a significant association between higher carbon taxes and lower carbon intensity. Conclusion: There is a relationship between higher profitability and better carbon performance in the Swedish real estate industry. Furthermore, companies with higher profitability have lower carbon intensity. Finally, a higher carbon tax is associated with better carbon performance.

Ekologisk hållbarhet har de senaste åren tagit allt större plats både i den offentliga debatten men även bland företag och investerare. Detta leder till att fondbolagen måste arbeta med sina produktutvecklingsprocesser för att möta de krav som ställs på hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur fondbolag arbetar med ekologisk hållbarhet i sina produktutvecklingsprocesser. Arbetet undersöker fyra frågeställningar kopplat till fondbolagens arbete med ekologisk hållbarhet. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge kunskap och förståelse för hur man i finansbranschen arbetar med ekologisk hållbarhet. Fortsättningsvis gjordes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning där fem representanter från fyra olika fondbolag i Stockholm intervjuades. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur de olika fondbolagen arbetade med integrering av ekologisk hållbarhet både i arbetssätt men också i omfattning. Slutsatserna är att de flesta fondbolag, oavsett vilken sorts förvaltning de bedriver, arbetar med ekologisk hållbarhet. Det kan finnas många anledningar till detta, dels den ökade efterfrågan på marknaden men också tron på ökad avkastning. Det finns också hinder för att arbeta med ekologisk hållbarhet vid investeringar. Dels avsaknaden av utbud, men också ökad risk på grund av minskad diversifiering vid uteslutande av branscher eller bolag. Det saknas fortfarande tydliga riktlinjer för hur man säkerställer om en investering är hållbar eller inte. Den nya taxonomin har som syfte att klargöra det, men det skulle behöva utvecklas ytterligare för att ge en mer nyanserad bild av vad som faktiskt är en hållbar investering. / Ecologic sustainability has become increasingly important in the public debate, as well as among companies and investors in the recent years. This causes the investments companies to further improve their product development processes to meet the requirements concerning sustainability. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on how investment companies work with ecological sustainability in their product development process. The thesis examines four research questions, all of them linked to the investment companies' work concerning ecological sustainability. Initially, a literature study was conducted to provide the writers with knowledge and understanding of inclusion of ecological sustainability in the financial market. Five representatives representing four different investments companies in Stockholm were interviewed with focus on the integration of ecological sustainability in their product development processes. It has transpired that there was a big difference regarding how different investment companies worked with integration of ecological sustainability in working methods likewise in the scope. In conclusion, most investors somehow work with sustainability. The incentives for working with ecological sustainability varies. First, due to the increased demand from customers on ecologically sustainable products in more recent years. Secondly, many investments companies believe this will give a higher return. Although, the green market is still not big enough to give the investment companies the possibility to invest only in ecological sustainable companies. Also, reduced diversification can lead to an increased risk. Furthermore, there is still a shortage of guidelines concerning how an investment company can ensure whether an investment is sustainable or not. The new taxonomy aims to clarify this, although, it still has a need of further development in order to give a more nuanced picture of what actually is a sustainable investment.

We investigate various methods for generating a market-based proxy for climate related transition risk in financial markets, and use these to determine the sensitivities of various investments towards climate change policies. We find that assets tied to the energy and materials sector have consistently high sensitivity towards market factors which are likely to decline in response to climate regulations, and as such consequently face mark-to-market losses conditional on systemic climate events. For beta estimation we use both traditional linear regression and the dynamic conditional beta model developed by Engle, based on multivariate GARCH volatility models. We find suggestive evidence that our stylised climate factors, based on stranded assets, responds negatively to news of policies related to a move towards renewable energies. / Vi undersöker olika metoder för att skapa en marknadsbaserad proxy för klimatrisk inom finansmarknaden, och använder dessa för att bestämma känsligheter för olika investeringar mot klimatrelaterade händelser. Vi finner att tillgångar med koppling mot sektorer såsom energi eller material har konsekvent hög känslighet mot marknadsfaktorer som sannolikt kommer minska som svar till klimatbestämmelser, och således också tappa marknadsvärde vid en systemisk klimathändelse. Vi uppskattar ett klimatbeta genom både linjär regression, och Engles dynamic conditional beta modell baserad på en GARCH process i flera variabler. Vi finner suggestiva bevis för att våra klimatfaktorer, baserade på strandade tillgångar, svarar negativt till nyheter som hanterar omställningen till förnybar energi.