Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus på Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella läge för taxibranschen i Stockholm och även den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger på en kvalitativ samt en kvantitativ metod då har vi försökt att noggrant få fram fakta om branschen med hjälp av både primärdata (intervjuer) och sekundärdata (årsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet källor mm.). I analysen har utförts sedan en jämförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjälp av valda teorier och insamlade sekundär samt primärdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinställning har haft en ledande position, på senare år förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter. Trots att Stockholmsregionen har under en lång tid haft en stor potentiell marknad, på senare tid skett stora förändringar. Dagens marknad har visat en tendens att lönsamheten i branschen minskar ständigt och branschen är på väg till en mättad fas. Den aktuella situationen för taxibranschen påminner om en allt mättad marknad då efterfrågan inte motsvarar utbudet. Även med hjälp av ytterligare analyser kring branschens ekonomiska rapporter, kan vi konstatera att trots en positiv trend av omsättning hos de undersökta företagen, resultatet har minskat med åren som är även ett annat tecken för en mättad marknad. Undersökningen visar att Taxi Stockholms goda anseende och stordriftsfördelar inte kommer att räcka till som bolagets största konkurrensstrategi. Vidare anser vi att företagets sårbarhet gentemot sina konkurrenter kommer ständigt öka med en alltmer ökad konkurrenssituation.

No description available.

No description available.

Rådgivning förekommer på många olika marknader och i lika många olika former. Med rollen som rådgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som är till för att skydda den som är mottagare av rådet. Rådgivning på de finansiella marknaderna, avseende finansiell rådgivning och investeringsrådgivning, är med god anledning föremål för en omfattande reglering på grund av det skyddsintresse kunden anses ha. Regleringen är uppbyggd både genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom självreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna är föremål för ständig förändring och utveckling används begrepp som god rådgivningssed för att säkerställa att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen på marknaden går i. För att bedöma om en rådgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vägledning inte endast hämtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rådgivningssed visar. Vad som i varje given situation är att bedöma som vårdslöst låter sig inte lätt göras. Istället blir det en fråga om en bedömning grundad på olika faktorer givet de skyldigheter som finns stadgade och vad som vid var tid utgör god rådgivningssed. Avgörande blir hur faktorerna samspelar med varandra. En brist i lämplighetsbedömningen kan vara mindre allvarlig vid en investering i ett mindre komplicerad finansiellt instrument men det i sin tur visar sig först när hänsyn tagits till kundens kunskap och erfarenhet av instrumentet. Bakgrunden till att utreda om vårdslös rådgivning har förekommit föranleds i regel alltid av att anspråk på ersättning. En kund som blivit utsatt för vårdslös finansiell rådgivning kan förvänta sig en ersättning som motsvarar det negativa kontraktsintresset.

Title: Management's discussion of capital structure in real estate investments. Publication: 2016-05-31 Authors: Malin Andersson och Rebecca Edling. Supervisor: Eva Berggren. Examiner: Titti Eliasson. Problem definition: What discussion management of expansive real estate concerns haveabout capital structure of investments in real estate? Purpose: The purpose is to explain how expansive real estate concerns works with their capital structure when they are doing investments in real estate. To explain this, we also needto understand how the capital structure is composed and things who may affect it. Furthermore, we also want to know if managements of expansive real estate concerns arereasoning about financial distress.Method: The study is a case study based on three interviews where respondents wereexpansive real estate concerns. It has a qualitative approach and has an abductive basis. Conclusion: Size and ownership structure are the factors that have the greatest impact on themanagement's discussion about the capital structure of expansive real estate concerns. Furthermore, the debt or the profitability are not affecting the capital structure in the sameextent. The study also showed that financial stress is something that expansive real estateconcerns takes into consideration in its work with the capital structure. Keywords:Capital structur, dept ratio, influencing factors and financial distress.

Dagens reglering för finansiella rådgivningstjänster är huvudsakligen fokuserad på kundskydd, med ursprung i EU-direktiven MiFID I och II. Föregående forskning har således riktats mot kunden där den finansiella rådgivarens åsikter och värderingar hamnat i skymundan. MiFID I lade grunden till dagens reglering av rådgivningsyrket och fokuserade på den informationsasymmetri samt de intressekonflikter som råder. Enligt en undersökning på beställning av EU-kommissionen visade det sig att 58% av rekommendationerna från rådgivarna till kund var olämpliga sett till riktlinjerna skapade av MiFID I. Därmed fanns en viss problematik i regleringen av rådgivningstjänster. Studien ämnar att fylla det forskningsgap som finns när det kommer till rådgivningstjänster och reglering. Denna studie ämnade därmed undersöka hur reglering påverkar rådgivarnas arbetssätt och vilka attityder som rådgivarna själva har till de regleringsmässiga förändringar som skett. En kvalitativ undersökningsmetod har använts genom vilka rådgivare och rådgivningschefer har intervjuats i Umeå. Tolv intervjuer har genomförts, där intervjuerna har sedan transkriberats och presenterats i empirin. Analyskapitlet syftade till att sammanföra den teoretiska referensramen med det empiriska materialet. Teorikapitlet innehåller de två MiFID-direktiven för att visa på vilka regelförändringar som har skett och håller på att införas. Särskild fokus har lagts på att inkludera förändringar som har direkt påverkan på rådgivarnas arbetssätt. Författarna valde ut två särskilt intressanta områden från MiFID II, inspelning av samtal och provisionsförbud. Två andra huvudsakliga teoriområden har inkluderats. Den första är Nayyar & Templetons informationsasymmetri som beskriver kunskapsläget mellan kund och rådgivare. Den andra är Vakola & Nikolaus studie om attityder till organisationsförändringar. Studiens slutsatser visar på att rådgivarna har sett en stor förändring i arbetssättet, framförallt har dokumentationen ökat samt finns tendenser på en ökad standardisering av de råd som ges till konsument. Överlag visar studien på att de tillfrågade är positiva till reglering av arbetssättet men uppfattningarna skiljer sig i frågan om hur hårt yrket bör regleras. Framförallt är deltagarna kritiska till ett heltäckande provisionsförbud och att fullständig dokumentation krävs även för mindre transaktioner. För att minska tiden som går åt till dokumenteringen kan en investering i ett effektivt IT-system vara av nytta. Minskas tiden som går åt till dokumentationen visar studien på att fler kommer ha en positiv uppfattning om MiFID. Studien är skriven utifrån ett rådgivarperspektiv och riktar sig framförallt till svenska myndigheter som Finansinspektionen och licensutgivaren Swedsec. Därmed syftar den till att skapa en förståelse för hur den licensierade finansiella rådgivarens arbete förändras till följd av ökad reglering samt vika attityder denne har gentemot MIFID II direktivet.

Klimatförändringar är en stor risk för skogsbruket, där väderförändringar kan leda till ökade risker som storm, brand, översvämning, snö, insekter och svampar. Efter de kraftiga skogsbränderna under sommaren 2018 ökade allmänhetens kännedom om vilka konsekvenser klimatförändringarna kan få på den svenska skogen ur ett samhällsperspektiv. Denna uppsats ämnar ta ett skogsägar- och skogsindustriperspektiv och genom en kvalitativ ansats undersöka hur den svenska skogsindustrin arbetar med finansiella riskhanteringsmetoder för att möta extrema väderförhållanden. För att få en helhetsblick över riskhanteringen i branschen har även skogliga metoder samt finansiella risker undersökts. De finansiella riskhanteringsmetoderna som undersöks är diversifiering, hedgning med terminer, optioner eller swapar, väderderivat och scenarioanalys. Ambitionen är att studiens resultat ska tillföra en både praktisk och teoretisk betydelse. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inom branschen, och analyserats med en modifierad version av Grounded Theory. Resultaten visar att den allmänna kunskapen om klimatförändringar och vilka effekter klimatförändringar väntas ha på skogsbruket stämmer väl överens med tidigare forskning. Som väntat har fokus inom branschen varit på skogliga skötselåtgärder, som också är anpassade efter vad som kan förväntas av tidigare forskning. Däremot finns det ett visst motstånd mot att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker. Den generella uppfattningen är att det inte finns en marknad för hedgning av till exempel prisrisker för skogsråvara, och väderderivat ses inte som ett reellt alternativ i dagsläget då det anses vara för komplicerat och dyrt. Enklare former av scenarioanalys används för att bedöma risker, men mer avancerad modellering saknas för att skapa robusta underlag för beslutsfattande. En orsak bakom det svala intresset för att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker bedöms vara att de som jobbar med skogsskötsel inte har någon djupare kunskap om finansiell riskhantering och de som jobbar med finansiell riskhantering saknar istället en djupare kunskap om skogen. I och med att man har kommit långt i det operativa arbetet minskar även behovet av att applicera finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera den skogliga risken, vilket kan vara en förklaring för det motstånd som finns.

No description available.

<p>Bakgrund: Alla företag utsätts för risk i någon grad. Ett exempel är flygbranschen, vars intäkter kan minska betydligt om kunderna inte längre vill besöka ett resemål pga. att det skett något obehagligt i området. Om företag, i sina årsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsätts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osäkra. Investerarna kommer då att kräva en högre riskpremie, vilket förstås är negativt för företaget. Årsredovisningslagen har kompletterats med en regel som säger att företag måste beskriva väsentliga risker i förvaltningsberättelsen. Denna nya regel gäller fr.o.m. 1 maj 2005. Kanske har företag tidigare inte brytt sig om att informera om risk. Särskilt företag som utsätts för hög risk, dvs. har en stor variation i avkastning på eget kapital, borde upplysa om vilka risker de utsätts för. Ett exempel är företag som utvecklar nya produkter, t.ex. läkemedelsföretag, eftersom det ofta händer att de misslyckas med framtagandet eller försäljningen av nya produkter. Är det så att högriskföretag informerar om risk i större utsträckning än vad lågriskföretag gör?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur börsbolag informerar om risker i årsredovisningen. Med hur menar vi huruvida en förhållandevis högre risk speglas av en mer omfattande riskinformation.</p><p>Metod: Vi har valt 60 företag ifrån Affärsvärldens lista över Sveriges börsnoterade bolag och genom standardavvikelseberäkning fått fram deras totala risk. Därefter benämnde vi de tio bolagen med högst risk ”högriskbolag” och de med lägst risk ”lågriskbolag”. Vi studerade dessa 20 företags årsredovisningar för att se hur många ord de använder för att beskriva risk.</p><p>Resultat: Vi har funnit att företagens risknivå inte påverkar i vilken utsträckning de informerar om risk i årsredovisningen. Resultatet är snarare tvärtom; företag som utsätts för en lägre risk använder fler ord för riskbeskrivning än företag med en högre risk.</p>

<p>Essay in political science, C-level, by Ronak Bozorgi, fall semester 2007. Tutor:</p><p>P.O. Norell. “The affect of financial decline on politician’s activity. A study of LiV.”</p><p>The purpose of this essay is to examine if financial decline affect the activity of the politicians. It is important to shed light on politician’s activity since it is connected to the principal of representation. I study if the decline affects the activity in a specific case, landstinget i Värmland (LiV), and my method is thereby a case study. Activity is measured as raising bills and more precisely I measure three aspects of this particular form of activity. The aspects lead to the specific questions (1) Does financial decline lead to fewer raised bills in the case landstinget i Värmland? (2) Dose financial decline affect the characteristic of the bills in the case landstinget i Värmland? (3) Dose financial decline affect how the politicians in the bills express there own representative roll in the case landstinget i Värmland?</p><p>The theoretical framework is based on theories about financial problems (besparingsteorier) and their hypothesis that financial decline leads to a lower degree of activity is in focus for analyse of the first question. The technique I use to answer the questions is to examine the financial situation parallel to the numbers of bills raised, the characteristic of the bills and the roll expressed in the bills. In this way it will be reviled if the aspects do change at a decline or not. For the empirical part of the study I use primary sources in the form of economic accounts and bills. Other sources are academic literature, a rapport and oral sources between others. The two most important delimitations of the study is the time frame which reaches from the year 1982 up to 2007 and the fact that activity is measured at raising bills.</p><p>My conclusion is that financial decline does affect the activity of the politicians in the case landstinget i Värmland, but that the hypothesis of the theories about financial problems is falsified. The decline does not lead to fewer raised bills (the empirical results indicate the opposite), it does affect the characteristics of the bills and it also affect how the politicians express their representative roll.</p>