Bakgrund och Problemdiskussion: De senaste årens företagsskandaler har bidragit till ökade krav på företags interna kontroll. När intern kontroll beskrivs används nästan alltid COSO:s ramverk som referenspunkt. Detta tog studien till en början utgångspunkt i och tanken var då att kartlägga i vilken utsträckning detta ramverk var utbrett bland svenska medelstora företag, men framförallt vad detta kunde bero på. Resultatet av studien visade att företag inte har implementerat ramverket, varpå nya frågeställningar dök upp kring vad som då kan förklara att kontrollaktiviteterna ser ut som de gör bland dessa företag. Syfte: Syftet med studien har varit att utreda om företag använder sig av de kontrollaktiviteter som också är omnämnda i COSO:s ramverk, trots att ramverket inte är implementerat, och vad det beror på att företag använder sig av lika eller olika aktiviteter. Studien syftar då till att undersöka om de organisatoriska faktorerna kan förklara vilka kontrollaktiviteter som används, eller om den motsägande institutionella teorin ger en bättre förklaring. Teori: Den teoretiska delen av studien innehåller en bakgrund om kontrollaktiviteter och intern kontroll, contingency teorin och institutionell teori. Delar av dessa teorier operationaliseras till hypoteser. Metod: En kvantitativ studie genomfördes genom en enkätundersökning, underbyggd av teoretiska referenspunkter som studien hade i den inledande fasen. Ett antal hypoteser testades genom deskriptiva analyser, men främst genom bivariata analyser för att studera eventuella samband. Resultat och Slutsats: COSO:s ramverk är inte utbrett bland svenska medelstora företag men kontrollaktiviteterna som ingår i ramverket används i väldigt stor utsträckning. Oavsett om dessa kontrollaktiviteter kommer från COSO:s ramverk eller om de existerat sedan tidigare, tyder resultatet av studien på att dessa ii institutionaliserats bland svenska medelstora företag. Studiens hypoteser, som ponerade att organisatoriska faktorer kan förklara vilka kontrollaktiviteter företag har, förkastades till stor del.

<p>Denna uppsats behandlar den värdeskapande förmågan hos finansiell riskhantering rörande svenska företags valutarisker. Författarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan användning av finansiell riskhantering och företagsvärde mätt som Tobin’s Q. Detta tyder på att finansiella marknader inte värderar arbete i syfte att minska den företagsspecifika risken vilket stärker fundamentala idéer inom portföljteori men står samtidigt i konflikt med flertalet empiriska undersökningar genomförde under de senaste tjugo åren.</p>

<p>Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag med</p><p>udda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer på</p><p>finansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ett</p><p>samstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt från</p><p>bioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skulder</p><p>genom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.</p><p>Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan korta</p><p>skulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört med</p><p>tidigare studier.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.</p>

Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen. Hypotesprövning samt poolad regression utförs för att utröna effekten och fynden indikerar på en minskning i likviditet associerad med skattens införande. Volatiliteten förblir opåverkad av införandet vilket går emot vad både förespråkare och motståndare till skatten påstår.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur begreppet ekonomi definieras i grundskolan och hur ekonomiska fenomen beskrivs i Skolverkets läroplan och kursplaner för grundskolan, samt i läromedel, med särskilt avseende på vilken slags ’ekonomisk medborgare’ som framträder i texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts på läroplan, kursplaner och fyra läroböcker har visat på att begreppet ekonomi sällan definieras och när den gör det så är definition mycket begränsad. De ekonomiska fenomen som beskrivs är främst pengar och den rådande synen på ekonomi, d.v.s. arbete = pengar = konsumtion = arbete och välfärd = pengar = etc. Konflikten mellan läroplanens normativa och kritiska uppdrag är tydlig, där det normativa uppdraget är dominerande särskilt i läroböckerna. Läroböckerna lyfter inte fram en nyanserad bild av ekonomi och lämnar inte utrymme för eleven att vara kritiskt tänkande. Crowley &amp; Swan har tagit fram tre typer av ekonomiska medborgare; den personligen ansvarige, den deltagande och den rättvise-orienterade. Denna undersökning visar liknande resultat som resultaten från deras undersökning som gjordes på läroplaner och läromedel i USA. Den personligen ansvarige medborgaren är den som är mest synlig och emellanåt den enda. Den demokratiska och den rättviseorienterade är synlig i läroplanen, men desto mindre tydligt i kursplaner. I läroböckerna tas denna aspekt inte alls upp.

<p>Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.</p><p>Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra. Just dessa områden beskriver vi i den teoretiska referensramen. Denna är uppbyggd av teorier om företagens livscykel, för att beskriva att företag liksom produkter genomgår olika faser i sitt så kallade liv. I den teoretiska referensramen behandlar vi även hur kapitalstrukturen i små- och medelstora företag kan se ut, beroende på olika bakgrundsfaktorer, vilka kan ha inverkan på företagens val. Vidare har vi med ett avsnitt där den finansiella bootstrappingen beskrivs, där vi lyfter fram vilka olika grupper/metoder som finns samt hur användandet av dessa metoder kan påverka företaget. Dessa teorier har använts då vi velat besvara frågan om de olika stadierna i företagslivscykeln har inverkan på företagens val av boostrappingmetod.</p><p>Utgångspunkten i denna undersökning har varit en positivistisk kunskapssyn, då syftet har varit att undersöka förekomsten av olika bootstrappingmetoder bland mikro- och småföretag, samt att undersöka om dessa metoder används olika beroende på var företagen befinner sig i livscykeln.</p><p>Med ett betraktande perspektiv har vi använt oss av en kvantitativ enkätstudie av Sveriges småföretag, där vi med ett stickprov på 150 företag, försökt besvara vår ställda problemformulering. Vad vi kunnat se är att det främst är de relationsorienterade bootstrappingmetoderna som används, då det ligger nära till hands för företagen att använda dessa metoder. Detta beror på att det personliga nätverket används.</p>

<p>Bakgrund och problem: Idag redovisas leasing antingen enligt den internationella IAS17, eller den svenska motsvarigheten RR 6:99. Kärnan av dessa standarder är att leasingantingen skall klassificeras som operationell, och då bara belasta resultaträkningen,alternativt som finansiellt och då aktiveras över balansräkning. Dessa rekommendationer hardock under en längre tid kritiserats då de bryter mot IASBs föreställningsram, och nu harsåledes ett samarbete mellan IASB och FASB inletts för att överblicka dagen standarder.Vilka förändringar detta leder fram till kan man bara spekulera i, men en trolig förändringvore något i linje med G4+1 gruppens förslag om en totalaktivering av leasing.</p><p>Analys och Slutsats: Våra resultat visar att det idag definitivt existerar en inneboendeproblematik i förfarandet av leasingredovisning, i vilken omfattning detta påverkarmarknaden beror till stor del ur vilket perspektiv man ser det. Bristande transparens ochjämförbarhet är ett par av de konsekvenser vi ser, dessutom är det evident attrekommendationerna inte är neutrala, utan faktiskt påverkar dagens ekonomiska val. G4+1förslag om en totalaktivering skulle sannolikt till viss dela korrigera dessa problem. Vem somgynnas och hur olika aktörer på marknaden påverkas är mer oklart, vissa tendenser har dockkunnat utläsas. Vi tror att leasingmarknaden som helhet kommer att minska, detta då leasingförmodligen blir mindre attraktiv samt dyrare. Vi tror dessutom att marknaden letar nyafinansieringsformer och lösningar. Slutsatsen är i vart fall att syftet med revideringen, medandra ord att erhålla en redovisning som ger en mer rättvisandebild, skulle uppfyllas.</p>

<p>Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats. Eventuella skillnader mellan de studerade kontoren kommer även att åskådliggöras.</p><p>Slutsatser: Förändringar som skett i och med införandet av lagen är nya regler på en minsta utbildningsnivå samt dokumentationskrav. Som en direkt följd av detta har det skett en förändring i arbetssituationen. Alla respondenter är mycket positiva till förändringen och anser att det positiva övervinner de negativa. Det styrproblem som fanns innan lagen om att direktiven var oklara, kunskapen otillräcklig och motivationen låg är nu löst.</p> / <p>Background: The consumers have grown their investments in financial instruments but the knowledge of these has not grown in the same speed. Some people have not been aware about the risks that a saving in this form involve, but have without consideration watched as their saved money disappeared when the stock exchange done badly. To strengthen the consumer’s position and maintain the quality of bankers and fondbolags advice, the law about financial counseling was introduced the 1st of July 2004. The most important part of this law is that now only educated counselors are able to advise the customers.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to describe the changes the new law has resulted in for ForeningsSparbanken, and also investigate the law’s influence for private advisors. These two together should then help to answer the question on how well this implement has succeeded. Any differences between the studied offices will be illustrated.</p><p>Conclusion: The difference that has happened because the introduction of the new law is new rules on a smallest education level and also documentation requirements. As a direct result of this there has been a change in the working situation. All responding to this are very supportive to the change and thinks the positives overcome the negatives. The problem that was before the law was introduced with unclear directives, insufficient knowledge and motivation has now been solved.</p>