Finansiell risktolerans är den risk en individ är villig att ta vid ekonomiska beslut. Detfinns de individer som är villiga att ta hög risk, så kallade risk loving, de som är riskneutral och de som inte är villiga att ta hög risk, så kallade risk averse. Individersfinansiella risktolerans är viktigt för att kunna göra bra investeringsbeslut. Genom attanalysera hur mycket risk en individ är villig att ta i förhållande till hur mycket risk enindivid kan ta så kan optimala investeringar göras. Forskare har studerat vilka faktorersom påverkar individers finansiella risktolerans och menar på att det finns bådemiljörelaterade- samt biopsykosociala faktorer. De biopsykosociala faktorerna kan varakön och ålder, medan de miljörelaterade faktorerna kan vara inkomst, utbildning ochfinansiell kunskap. För att mäta individers finansiella risktolerans finns det flertaletmätverktyg som kan användas. Grable och Lytton Scale är ett av dessa verktyg, där 13frågor ställs till en individ för att bedöma dennes finansiella risktolerans. Varje svar gerett visst antal poäng som sedan läggs ihop för att få individens risktoleransnivå. Studien syftar till att undersöka huruvida faktorer som universitetsutbildning, kön ochantal påbörjade studieår påverkar studenters finansiella risktolerans. Faktorn utbildninginnefattar ekonomisk respektive icke-ekonomisk utbildning. Antal studieår innefattar årett till fem på universitetsnivå. De frågeställningar som konstruerats är baserade påstudiens problemformulering samt det forskningsgap som identifierats inom området.Dessa frågeställningar besvaras sedan genom statistiska tester som genomförts baseratpå resultat från studiens kvantitativa enkätundersökning, vilken är baserad på Grable &Lytton scale. Genom de statistiska tester som genomfördes i studien, kunde inga statistiska sambandmellan de enskilda faktorerna utbildning, kön och antal studieår observeras. Vilketinnebär att det inte finns något samband mellan ekonomisk respektive icke-ekonomiskutbildning, kön, och antal studieår när faktorerna analyseras enskilt. Däremot finns detett signifikant samband när faktorn kön analyseras i förhållande till antal påbörjadestudieår. Kvinnor som studerar år ett har i genomsnitt högre finansiell risktolerans än mäninom studieår ett. Baserat på det signifikanta samband som kunde observeras, och intekunde, är studiens slutsats att det finns vissa svårigheter med att analysera de faktorersom påverkar studenters finansiella risktolerans. Då med hänvisning till ett begränsatmätinstrument, ett relativt smalt urval och få faktorer som kan analyseras i förhållandetill varandra.

<p>Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.</p><p>Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).</p><p>Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen</p> / <p>Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again.</p><p>Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB.</p><p>Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.</p>

I den här uppsatsen i vilken utsträckning personer har finansiell kunskap genom att undersöka hur de använder sig av finansiell information vid bostadsköp. Att ha finansiell kunskap blir allt viktigare för privatpersoner (OECD 2006, 1). Många länder har implementerat nationella strategier för att förbättra den finansiella kunskapen hos befolkningen i allmänhet (PISA 2012, 27). Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har presenterat tre fiktiva bostadsrättsprospekt med tillhörande bostadsrättsförenings årsredovisning. Dessa årsredovisningar har vi modifierat så att endast en av de tre bostadsrättsföreningarna har god ekonomisk ställning. Genom detta experiment får vi möjlighet att se hur personer använder sin finansiella kunskap för att fatta investeringsbeslut. Resultatet visar många av våra respondenter har låg finansiell kunskap; de har svårt att tolka finansiell information och kan inte använda denna för att fatta effektiva ekonomiska beslut. Vi har även tolkat vårt resultat som att bostadsrättsföreningars årsredovisningar inte är tillräckligt beslutsrelevanta för bostadsrättsköpare.

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet. Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB). Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen / Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s. Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again. Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB. Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.

Cash holding of a firm has in previous studies been argued to be significant in terms of the firm's performance during a financial crisis taking place on international markets because of the financial protection that cash holding provides. Similar research taking place on the Swedish market is deficient, and more so regarding current crises. This study aims to investigate to which extent cash holding affects the firms performance based on the Covid-19 pandemic on the Swedish market, and so on to observe whether a higher percentage of cash is advantageous during this financial crisis of the Covid-19 pandemic. Special consideration has also been given to the determining factors behind companies decisions regarding the level of cash holdings based on a selection of 676 small to medium-sized companies in the IT line of business. The study assumes a quantitative research method where the numeric data has been produced and compiled based out of the Retriever Business database. Based on a bivariate analysis, this study finds a low correlation between the cash holdings and company performance, which has subsequently been analyzed on the basis of theories and previous research. Furthermore, a higher cash holding generates a faster recovery rate for companies. Thus, companies' short-term results are not affected by the level of cash holdings, but the effect becomes increasingly apparent in the long term.

There is a shift in the way financial services are provided in relation to alternative payment methods, with FinTech being a significant factor in this trend. This trend continues to grow in popularity, which is why FinTech has become such an important part of the payments market. FinTech is undergoing a paradigm shift and the Swedish market is dependent on the development of FinTech, where many new players have taken a place in the financial market within the payment service area. With these developments, FinTech has a huge impact on traditional banks, including the disruptions, challenges and threats that come with this growth. Banks face major challenges, but the growth of FinTech companies offers innovative financial services that banks cannot keep up with. The purpose of this study is to investigate success factors that have helped FinTech companies grow and succeed, as well as find out what the relationship between FinTech and traditional banks looks like, and the challenges FinTech faces in relation to the financial services sector. The study is based on a FinTech perspective, where four Swedish FinTech companies: Klarna, Qliro Walley and Resurs Bank participate in. The study is based on a qualitative study that is supplemented with a semi-structured interview, which is the study's primary data collection. A use of secondary data has also been made, by retrieving reports from various organizations and authorities. The result showed that the main success factor for FinTech growth is customer interaction, as demand places great importance on the development of the company's services. Initiating cooperation with banks is seen as an opportunity and as a business strategy, where traditional banks can give FinTech comparative advantage. This is because the banks have more market knowledge of payment services that can be used by FinTech. The existence of new regulations can affect FinTech companies differently, which is considered a major challenge, and trying to keep up with the regulations can be costly to adapt to. / Det finns en förändring i sättet att tillhandahålla finansiella tjänster i förhållande till alternativa betalningsmetoder, där FinTech är en betydande faktor till denna trend. Denna trend fortsätter att växa i popularitet, vilket är anledningen till att FinTech har blivit en viktig del av betalningsmarknaden. FinTech genomgår ett paradigmskifte och den svenska marknaden är beroende av utvecklingen av FinTech, där många nya aktörer tagit plats på finansmarknaden inom betaltjänst- området. Med denna utveckling har FinTech en enorm inverkan på traditionella banker, inklusive störningar, utmaningar och hot som följer med denna tillväxt. Bankerna står inför stora utmaningar, men tillväxten av FinTech- företag erbjuder innovativa finansiella tjänster som bankerna inte kan hänga med. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer som har hjälpt FinTech- företag att växa och lyckas, samt ta reda på hur förhållandet mellan FinTech och traditionella banker ser ut, och de utmaningar FinTech står inför i anknytning med den finansiella tjänstesektorn. Studien utgår ur ett FinTech-perspektiv, där fyra svenska FinTech företag: Klarna, Qliro Walley och ResursBank medverkar i. Studien grundar sig på en kvalitativ studie som kompletteras med en semistrukturerad intervju, som är studiens primära datainsamling. En användning av sekundärdata har också medförts, genom att hämta rapporter från olika organisationer och myndigheter. Resultatet visade att den främsta framgångsfaktorn för FinTech tillväxt är kundinteraktion, eftersom det är efterfrågan som lägger en stor vikt vid utveckling av företagets tjänster. Att inleda samarbete med banker ses som en möjlighet och som en affärsstrategi, där traditionella banker kan ge FinTech komparativa fördelar. Det beror på att bankerna har mer marknadskännedom om betaltjänster som kan användas av FinTech. Förekomsten av nya regleringar kan påverka FinTech-företagen olika. Detta anses som en stor utmaning. Att försöka hänga med i regelverken kan vara kostsamt att anpassa sig till.

Denna uppsats undersöker hur finansiell och icke-finansiell styrinformation i förvärvat bolag påverkar den operationella due diligencen samt vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bedriva en sådan. Anledningen till att undersökningen fokuserar på den operationella delen är, på grund av att det inte finns en praxis som går att applicera på alla företag. Detta eftersom värdeskapande i företag, även de som verkar i samma bransch, ofta skiljer sig åt. Resultatet visade att det i vissa fall finns förutsättningar som behöver uppfyllas för att en operationell due diligence ska genomföras på bästa sätt. Det är kunskap och erfarenhet från den specifika typen av företag som besiktigas, att man är operativt närvarande hos företaget samt att man gör egna bedömningar. Med hänsyn till dessa faktorer förefaller det i vissa due diligence processer att man får en rättvis bild av företagets verksamhet och värdeskapande. Den finansiella styrinformationen skapar en ekonomisk översikt av verksamheten. Med denna information kan man prognostisera kalkyler och bilda sig en uppfattning om hur verksamheten kan utvecklas finansiellt. Med stöd i teorin och resultatet har framtidsutsikterna i företaget visat sig viktiga, då många förvärv verkar ske till följd av det. Den icke-finansiella styrinformationen i företag har genom undersökningen framgått vara svårare att mäta än den finansiella. I denna typ av styrinformation behandlas exempelvis företagskultur, arbetssätt, företagsstruktur och rutiner inom företaget. I de fall där förvärvet ska integreras in i det förvärvade bolagets egna verksamhet eller som helhet i moderbolaget har resultaten visat att icke-finansiell styrinformation är extra viktig. Därför är det i dessa fall av förvärv av extra vikt att göra en grundlig undersökning av HR-aspekter.

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen. Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder. Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts och studiens primära källor har inhämtats genom intervjuer med olika företag samt genom granskning av Allmänna reklamationsnämndens beslut mellan åren 2008-2011. Slutsats: Bankerna utgör en liten del av ARNs ärenden och majoriteten berör istället de mindre aktörerna, som till exempel försäkringsförmedlare och kapitalförsäkringsbolag. Bankernas kvalitetssäkring har både för och nackdelar och det är svårt att skapa en bra balans mellan att förebygga för mycket och för lite. Kartläggningen av problematiken kring misslyckad finansiell rådgivning visar att bankerna har vissa brister avseende finansiell rådgivning men att de gör ett bra jobb överlag och följer rådanade lagar och riktlinjer. Detta tyder på att misslyckad finansiell rådgivning är ett litet problem bland de svenska bankerna. / Financial advice has become an important part of the securities market and the social society. New laws and guidelines have been introduced to protect customers and to increase the skills required for financial advisers. Despite this the Swedish Financial Supervisory Authority has found a number of risks to which the customer can be exposed for. Meanwhile The National Board of Consumer Disputes annually receives a numerous of complaints from customers who are dissatisfied with the financial advice they have received. If we put the complaints received by the board in perspective to the number of counseling meetings held every year we will see that this number represent approximately 0,02 % of the number of counseling meetings. Therefore, it’s interesting to look at how big the problem regarding unsuccessful financial advice actually is and to investigate how the banks ensure the quality of financial advice. Aim: Purpose of this study is to identify and analyze the cases that have occurred regarding unsuccessful financial advice and to examine and analyze how banks ensure the quality of the financial advice they offer. Completion: This study was completed through a combination of document reviews, empirical research and review of financial theory and current legislation. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used and the empirical data were obtained through interviews with various institutions and banks and through examination of the decisions taken by the Board of Consumer Disputes during the years 2008-2011. Conclusion: The banks represent a small portion of the Board of Consumer Disputes cases during 2008-2011. The banks ways of quality assure their financial advice has both advantages and disadvantages and it’s difficult to find a balance between preventing too much and too little. The examination of unsuccessful financial advice shows that the banks have some shortcomings regarding financial advice but in general they are doing a good job and applies laws and guidelines. This shows that unsuccessful financial advice is a small problem among the Swedish banks.

Syfte: Denna studie ämnar bidra till förståelse för hur företag i praktiken kan arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) samt bistå med nya insikter till forskningsområdet då tidigare genomförda studier påvisat stor resultatspridning, främst fokuserat på avkastningsbaserade mått samt försökt hitta ett alltför generellt samband. Metod: Inledningsvis redovisas en litteraturstudie som definierar och kategoriserar begreppen CSR och finansiell prestation. Därefter redovisas effekter från respektive kategori av CSR på kostnader, intäkter eller avkastning från tidigare studier med hjälp av fem hypoteser. Därefter redovisas studiens empiriska undersökning som består av kvalitativ data från åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från sex olika företag. Resultat och slutsats: Studien reder ut hur företag bör gå tillväga för att arbeta med CSR och förklarar att CSR medför initialt ökade kostnader men att det på lång sikt genererar intäkter och avkastning. Resultat från den empiriska undersökningen ger stöd åt tidigare studiers resultat. Däremot visade den empiriska undersökningen på få nya samband mellan kategorierna för CSR och kostnader, intäkter och avkastning.

Den svenska bostadsrättsmodellen har på senare år genomgått omfattande utveckling, inte minst genom avregleringar vilka har resulterat i ett system som i allt högre grad påminner om internationellt förekommande boendeformer med stark ägande- och förfoganderätt. Idag är bostadsrättsformen en central del av Sveriges aktiva bostadsmarknader, som bland annat associeras med hög transaktionsaktivitet och prismässiga toppnivåer framför allt i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Förvärv av en bostadsrätt kan numera innebära tung privatekonomisk exponering mot en enskild bostadsrättsförening på individnivå. Ur historisk hänsyn framstår vikten av effektiv styrning och förvaltning av bostadsrättsföreningar därför som ett ämne av hög aktualitet för att skydda och främja den enskilde medlemmens betydande ekonomiska intressen i berörd förening. Styrelsearbete inom bostadsrättsföreningar ska i någon mening verka värdeskapande för föreningens medlemmar, vilket är en aspekt av relativt hög komplexitet som ofta involverar riskavvägningar av finansiell karaktär, exempelvis vid beslut om upplåning, refinansiering, likviditetshantering, med mera. Inom teoretiska områden med avseende på styrningsfrågor och riskhantering, och normativa källor för svensk föreningsverksamhet, behandlas en rad metoder och verktyg som kan stödja styrelser i arbetet med att bereda dess uppdragsgivare ekonomiska fördelar. Ett förekommande exempel på vägledande verktyg i bolagsstyrningskontext är olika typer av finansiell policy som fastställs på styrelsenivå. I den aktuella studien hanteras föreningsstyrning som ett icke-etablerat begrepp utifrån parallellisering mot bland annat bolagsstyrning som enligt Turnbull (1997, s. 181) kan inkludera ett brett spektrum av företag oavsett om de är juridiskt bolagiserade eller ej. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av finansiell policy som antagits på styrelsenivå i bostadsrättsföreningar inom vårt urval. Vi avsåg vidare att ta reda på de tillfrågades attityder till sådana finansieringsrelaterade riktlinjer för att ställa empiri mot teoretiska resonemang inom styrningsområdet, riskhantering och informationsgivning. Data samlades in med utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi via ett webbaserat enkätformulär som skickades till föreningar inom fem län med utmärkande hög köp- och säljaktivitet samt priser på bostadsrätter: Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Uppsala län och Östergötlands län. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats där teori och normkällor legat som grund för enkätkonstruktionen. Data analyserades genom korstabulering och statistiska chi-två-test för att urskilja indikationer på samband. Av undersökningens 324 respondenter uppgav i genomsnitt 31 % (justerat) att någon typ av policy antagits i vägledande syfte för finansiellt relaterade styrelsebeslut. Den aktuella studiens empiri redovisar även att en majoritet av samtliga respondenter, oavsett om de riktlinjer som avses hade fastställts eller ej, överlag var positivt inställda till olika teoretiska aspekter som kan följa av en sådan tillämpning.