No description available.

Studien undersöker om andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen som förekommande anledning till att återköpsprogram genomförs. Studien testar först om en abnormal avkastning uppvisas under återköpsprogrammens löptid. Vidare sammankopplas återköp med andelen insiderhandel som genomförs under återköpsprogrammen, vars resultat jämförs med kontrollföretag. Studien sträcker sig över perioden 2000-03-10 – 2012-12-31, där urvalet för studien är de företag som någon gång under perioden är börsnoterade och genomför minst ett återköpsprogram. Studien visar på abnormal avkastning under återköpsprogram och visar även att insiders köper upp högre andelar av utestående aktier under återköpsprogram än i kontrollföretagen. Resultatet indikerar att andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen. / The paper examines whether patterns of insider transactions during share repurchases can motivate the signaling hypothesis as a reason for repurchases. It examines whether companies that repurchase shares show an abnormal return during the span of the program. It also examines if patterns showing increased insider transactions amongst the companies who actualized share repurchase programs exist, compared to matching firms which haven’t repurchased shares. The study includes share repurchases and insider transactions during the period 03/10/2000-12/31/2012. The study shows an abnormal return for companies repurchasing shares and also concludes that insiders tend to buy a larger share of stocks during share repurchases than in the matching firms. The result of the study indicates that the degree of insider trading during share repurchases may motivate the signaling hypothesis.

I enlighet med den trend som råder inom den tekniska utvecklingen i samhället i stort, introduceras nu ett sätt för bankers kunder att ha personliga rådgivningsmöten via Internet. Tidigare har sådana möten skett ansikte mot ansikte på det bankkontor som kunden tillhör. Det finns en rad fördelar med att tjänster sker online som exempelvis tideffektivitet, geografiskt oberoende och mer flexibelt i allmänhet. Den här kvalitativa studien handlar om en underökning kring hur personliga (finansiella) rådgivare upplever att arbeta med den här typen utav möten, närmare bestämt vilka faktorer som de anser viktiga när möten som skett ansikte mot ansikte kan komma att ske online. Studien innefattar ett induktivt tillvägagångssätt i syfte att ta reda på dessa faktorer samt att granska dem utifrån ramverket datorstött samarbete och synsättet kroppsbaserad kognition. Datainsamlingstekniker som användes var semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier inom kognitionsvetenskaplig litteratur innefattande forskning inom människa-datorinteraktion, MDI (Patton, 2002). I rapporten redovisas även tillvägagångssättet i analysen samt det färdiga resultaten med slutsatser och diskussion. Analysarbetet genom kodning av insamlad data mynnade ut i fem kategorier som handlar om tidseffektivitet, åldersaspekten gällande användning av ny teknik, onlinemöte som komplement i det vanliga arbetet, vikten av fungerande teknik, samt kroppsspråket och ögonkontakten som en avgörande del i förståelsen av signaler i den sociala interaktionen mellan kund och rådgivare.

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument.  Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning. Vi valde att utgå ifrån om både nivå av och antalet tagna finansiella utbildningar kan ha en effekt på graden av de ovan nämnda finansiella beteendena. Med hjälp av en enkät i pappersform och en webbenkät samlade vi in data från 154 studenter uppdelat i fyra årskullar; främst civilekonomer men även andra ekonomistudenter. Resultatet vi fick var att pensionssparande och handel med aktier ökar med en ökande grad av finansiell utbildning. Vi tolkar även resultatet som att mer grundläggande finansiell utbildning har störst effekt på studentens vilja att spara och investera efter utbildningen; om de själva får tycka till. Detta resultat anser vi kan ha implikationer för flera berörda parter. Den akademiska världen och andra läroinstitutioner ha intresse i att utforma sina finansiella utbildingar för att ha möjligheten att påverka studenters finansiella beteende i en önskad riktning. Studenter som har intresse av att öka sitt pensionssparande eller aktiehandlande kan ha nytta av grundläggande utbildningar inom finansiering. Finansiella rådgivare och liknande institutioner kan även rekommendera denna typ av finansiella utbildning för att öka de två beteendena. Slutligen kan finansmarknaden i stort börja erbjuda aktier och pensionsplaner mot studenter som läst finansiella utbildningar för att bredda sin kundbas, då resultatet tyder på att dessa finansiella beteenden ökar efter finansiell utbildning.

Financial advisors has a responsibility to cater customers needs, but are at the same time controlled through corporate governance to benefit their employer, which has caused troubles regarding opportunism. MiFID II intends to regulate opportunism through more documentation and regulations on commission. The purpose of this study is therefore to investigate how governance within financial institutes is affected by regulations implemented through MiFID II. Since there is a lack of theories and research within the field, the study uses an explorative approach. To achieve the purpose of the study a qualitative research method was used, where data was collected through interviews with eight respondents from different financial institutes. Furthermore, how corporate governance was affected by MiFID II was examined by using theories on knowledge asymmetry, agent theory, management control systems and reward systems. The results of the study indicate that the opportunistic management has declined due to the removal of monetary rewards and salestargets, which entails more focus on customer satisfaction. The results also show that regulations on commission has caused changes in payment methods, which isn’t necessarily a positive aspect for customers. The conclusions of the study show that the financial institutes has replaced management by objectives with action controls containing less liberty and more standardization, which reduces opportunism. However, the increasing knowledge asymmetry is problematic since it prevents opportunistic management from being completely removed. Another vital consequence of the increased documentation through MiFID II is fewer counselling meetings, which causes several institutes to shift focus towards wealthier customers. / Finansiella rådgivare ansvarar för att tillgodose konsumenters intressen samtidigt som de utsätts för styrning som ska gagna arbetsgivarens intressen, vilket inneburit problematik kring opportunism. Regelverket MiFID II avser att reglera opportunismen genom informations- och dokumentationskrav samt provisionsregleringar. Syftet med studien är således att undersöka hur finansinstitutens bolagsstyrning påverkas av regleringarna. Eftersom att det i nuläget saknas tillräckligt utförlig forskning och teorier kring forskningsområdet är studien av explorativ art. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts där empirin samlats in genom intervjuer med åtta respondenter från olika finansinstitut. MiFID II:s påverkan på bolagsstyrning har undersökts med stöd från teori om kunskapsasymmetri, agentteori, styrsystem samt belöningssystem. Studiens resultat visar att opportunistisk styrning minskat genom borttagandet av monetära belöningssystem och att försäljningsmål alltmer reducerats inom finansinstituten, vilket medfört större fokus på kundnöjdhet. Resultatet visar även att provisionsregleringarna inneburit uppkomst av andra betalningsmetoder för en mer opartisk rådgivning, vilket inte nödvändigtvis är positivt för konsumenterna. Slutsatserna från studien är att MiFID II inneburit ett skifte från målstyrda finansinstitut till alltmer handlingsstyrda organisationer med minskad frihet och högre grad av standardisering i rådgivningen, med mindre möjlighet till opportunism som konsekvens. Den ökande kunskapsasymmetrin är dock problematisk då den förhindrar möjligheterna till att opportunistisk styrning upphör. En vital konsekvens av MiFID II:s ökade dokumentationskrav är även ett minskat antal möjliga rådgivningstillfällen, vilket av lönsamhetsskäl resulterat i en positionering mot mer förmögna kunder för flertalet finansinstitut.

Den finansiella marknaden präglas av ett stort antal regelverk och den tredje januari 2018 infördes MiFID II som kom att påverka samtliga aktörer på marknaden. Målet med regelverket var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet genom att ställa högre krav på de finansiella instituten att redogöra dolda kostnader och avgifter. Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera hur den finansiella rådgivaren påverkats och granska utifrån rådgivarens perspektiv, om kundernas förhandlingsposition förstärkts av MiFID II. Detta har genomförts med att ett antal intervjuer har hållits med finansiella rådgivare från olika finansiella institut. Resultatet påvisar att rådgivarens arbetsbörda har höjts mycket både före och efter kundmötet. Regelverket medför förhöjda kostnader och risker för företagen samtidigt som de kan skapa fördelar på längre sikt. För kunden varierar upplevelsen och nyttan av regelverket beroende på dennes finansiella kunskap.

”Så dåliga är svenskarna på ekonomi”. Rubriken är hämtad från en av många nyhetsartiklarsom på senare tid aktualiserar svenskarnas finansiella kunskapsnivå. Det rapporteras löpande imedia om svenska hushålls bristande finansiella kunskaper vilka kan relateras till forskningsområdetkring finansiell förmåga, vetenskapligt mer känt som financial literacy. De bristandekunskaperna utgör ett orosmoment inte bara för de enskilda hushållen utan också för ekonomini stort. I denna studie har unga svenska hushålls finansiella förmåga relaterat till bolånemarknadenstuderats. Hushållen har idag en hög skuldsättning främst bestående av bolån ochden intressanta frågan på den svenska marknaden är huruvida hushåll som exponerar sig motbolånerisk verkar vara förhållandevis kunniga eller okunniga. Syftet har därför varit att undersökaunga hushålls finansiella förmåga relaterat till bolån samt att identifiera vilka faktorersom påverkar den finansiella förmågan. För att undersöka detta har vi ställt oss frågan ”hurpåverkar unga hushålls egenskaper deras finansiella förmåga sett ur ett bolåneperspektiv?”.Studien är genomförd i enlighet med en kvantitativ metod. För att besvara problemet har enenkätundersökning genomförts och besvarats av 205 respondenter i ett åldersspann mellan18–37 år. Data från enkätundersökningen har sedan analyserats för att kunna besvara de uppställdahypoteserna och för att kunna jämföra resultaten med tidigare forskning. Resultatenvisar att det föreligger vissa samband mellan hushållens egenskaper och den finansiella förmågan.Studien ger praktisk relevans med hänsyn till att individen utgör en viktig motpart tillkreditinstituten genom det ekonomiska avtal ett bolån innebär, varför individens finansiellaförmåga får betydelse.

Den stigande skuldsättningen bland svenska hushåll utgör idag det största hotet mot den finansiella stabiliteten i landet. De åtgärder som vidtagits för att minska de risker förknippade med den höga skuldsättningen har främst riktats mot unga hushåll och hushåll med lägre inkomster. I denna uppsats undersöks därför om det går att finna något samband mellan individer med en högre inkomst respektive utbildning och skuldkvoten, om det går att finna ett åldersmönster för de med höga skuldkvoter samt om undersökningen stödjer livscykelhypotesen eller den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen använder paneldata för Sveriges 290 kommuner under perioden 2010 till 2016. Resultaten visar att både en högre inkomst och en högre utbildning har en positiv effekt på skuldkvoten - tydligast är effekten för en högre utbildning vilket ger ett visst stöd för den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen finner däremot inget stöd för livscykelhypotesen.

Problem and purpose: The investment environment is becoming more complex, while there is an increasing responsibility to save money for the future. This means that financial advisory has an important role in helping people with their savings. This study aims to examine whether financial advisory has an impact on individuals’ savings and how the demand differs from the variables gender, age, marital status, employment and geographic residence. The study also examines trust in financial advisory and whether there is a difference in risk propensity between men and women. Theory: The study’s theoretical framework deals with theories and models that consist of Gender perspectives, Behavioral Finance, Prospect Theory and Risk Preferences which all a linked to finance. The framework also consists of previous research that deals with the subject. Method: To answer the study’s purpose, triangulation was used where both quantitative and qualitative data were collected. The quantitative data consists of a survey with 500 respondents and the qualitative data consists of three interviews with licensed financial advisors. Eight hypotheses are tested using chi-2-test. Conclusions: Financial advice affects individual’s savings through more financial knowledge, but do not result in more risky savings. Four out of five examined variables affect the demand for financial advice, these are gender, marital status, employment and age. The variable that does not affect the demand is geographical residence. Individuals do not feel trust in financial advisory, while trust is an important factor contributing to financial knowledge. Finally, the study shows that men are more risk propensity than women, but that the difference is getting smaller and the younger generation of women begin to take more risks.

Financial investments entail a certain risk which individuals can base their decision upon. Participation in the financial market varies amongst individuals. It is documented in statistical surveys in Sweden that men tend to have larger holdings of financial assets, more specifically shares, than women, which has created the question of what this might be due to. Through time, men and women have not always had the same conditions, and much has been justified with biology as a reason for it. The previous international research on risk propensity amongst the different genders have mainly based their questions on the biological factor and investigates how that factor plays a roll regarding risk. The purpose of this study was to investigate whether there are differences in Sweden between men and women regarding financial risk propensity and to further investigate the impact of gender, financial knowledge, income, self-esteem and age on risk. With a quantitative approach, this has been investigated among 698 respondents. The data collected has been processed using statistical tests in the form of a chi-two square test to find possible relationships between the variables. The most prominent of the results is that the financial and self-esteem variables mitigates the effect on gender when it comes to risk propensity regarding financial decisions. The other variables showed an impact on risk propensity where men and women had different opinions about the role of the variable. / Finansiella investeringar kan medföra en varierande grad av risk i vissa fall, somliga mer än andra, där individen baserar sitt beslut beroende på hur riskbenägen denne är. Finansiella investeringar är ett medel för att generera mer pengar och skapa en ekonomisk tryggare framtid men deltagandet på den finansiella marknaden varierar individs mässigt. Det är dokumenterat i statistiska undersökningar i Sverige att män har en tendens att ha större innehav av finansiella tillgångar, mer specifikt aktier, än vad kvinnor har vilket har skapat frågan om vad detta kan bero på. Män och kvinnor har inte alltid haft samma förutsättningar gällande det mesta genom tiderna och mycket har rättfärdigas med biologin som en anledning till det. Stora delar av den tidigare internationella forskningen kring könens riskbenägenhet har baserat sina frågeställningar på specifikt den biologiska faktorn och utreder ett sådant förhållande till risk. Denna studie har haft som syfte att undersöka om det förekommer skillnader i Sverige mellan män och kvinnor gällande riskbenägenhet vid finansiella investeringar och att utreda vidare den inverkan variablerna kön, finansiell kunskap, inkomst, självförtroende samt ålder har på riskbenägenhet. Med ett kvantitativt tillvägagångssätt bestående av enkäter, fördelat på olika sociala medier och börsforum, har detta undersökts bland 698 respondenter som har fått svara på noggrant utformade frågor som rör deras riskbenägenhet. Den insamlade datan har bearbetats med hjälp av statistiska tester i form av chi-två kvadrat test för att finna eventuella samband mellan variablerna. Nollhypoteser och mothypoteser utformades som därefter kunde antingen avvisas eller accepteras baserad på vad chi-två kvadrat testet visade. Resultaten har haft varierande grader av överensstämmande med den tidigare internationella forskningen och det mest framstående av resultatet är att variablerna finansiell kunskap samt självförtroende har en dämpande effekt på kön när det kommer till riskbenägenhet ur ett finansiellt perspektiv. De övriga undersökta variablerna uppvisar en inverkan på riskbenägenhet där män och kvinnor hade skilda åsikter om variabelns roll i deras benägenhet till risk.