Hur läroböcker är utformade och vilket innehåll de har är inte en slump, utan ett resultat av åratal av forskning och ett samhälle i konstant förändring. Idag tar vi det som en självklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, såväl på högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill säga läran om livets utveckling. Så har det inte alltid varit. Denna undersökning ämnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur ämnet evolution har formats i biologiläroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En textanalys har gjorts av 20 läroböcker från olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanställts och diskuterats. Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehåll har förändrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort från andra halvan av 1800-talet fram till idag. Biologin i skolan har visat sig vara ett ämne som i allra högsta grad förändras med tiden, vilket tydligt avspeglas i de undersökta läromedlen. Skillnader mellan folkskolan och läroverken har funnits, resultat som kan tyda på att sekulariseringen av läroverken skedde snabbare än vad den gjorde i folkskolan.

The aim of this study is to gain a greater understanding of how marks were distributed among pupils within the early Swedish compulsory school system in regards to gender, age and grade. The primary intention is to compare marks in Speech- and reading, one of the two marks in Swedish, between two teachers, Lindis Berglund and Julia Söderberg, employed at Trysunda elementary school in Nätra parish in-between 1921-1939. Additionally, the study also intends to map the early development of the school and its teachers since who actually marked the pupils are equally important in understanding the distribution of marks at the time. The study therefore employs both a qualitative and aquantitative approach as both are needed to contextualise the issue of the marks, the teachers utilising them and the marking system itself. The results showed a strong tendency of female students being marked higher than male students and that marks were strongly connected to grades. Pupils in the lower grades seldom reached higher marks, but as students moved up a year, they slowly progressed to the upper scales of the markingsystem. In comparison, the two teachers followed a similar marking tendency, but this was more noticeable in Söderberg’s marking as she used an extended marking system. The study concludes that the development of minor parish schools and employment was a local concern and not governed by state interests, clearly exemplified by employing local teachersand falling behind in implementing state regulations. As the development of the school was affected by Trysunda’s remote geographical location, so was the marking as the teachers practiced their occupation in a very specific context.

No description available.

<p>The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided.</p><p>At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity.</p><p>The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation. At the year of 1860 the fathers of the future elementary school teachers mainly worked in the field of agribusiness while in the 1940s they mainly had the occupation of industrial workers and craftsmen.</p><p>The group of agricultural workers remained smaller through the percentage distribution over time, while the group of industrial workers and craftsmen are rising. This is a timetypical segment in the industrial transformation of Sweden.</p><p>On the basis of this account, we come to a certain conclusion, that the elementary school teachers seminar in Karlstad was an authority for middle- and lower social groups, whereas the student from higher social extraction was underrepresented.</p> / <p>Syftet med denna studie är att tyda eventuella mönster i den sociala rekryteringen av manliga blivande folkskollärare vid folkskollärarseminariet i Karlstad över tid. De frågor som avser att konkretisera syftet och redogöra för de manliga blivande folkskollärarnas sociala bakgrund är följande är; Vilken social bakgrund rekryterades de manliga blivande folkskollärarna från? Hur är den sociala rekryteringen fördelad i olika yrkeskategorier, och finns det någon skillnad i rekryteringsmönstret över tid? Vilka socialgrupper var representerade vid folkskollärarseminariet i Karlstad mellan 1860-1940, och hur såg fördelningen ut?</p><p>Vid kategorisering av yrken, klass- och socialgruppstillhörigheter har jag utgått från det sätt att klassificera som Sten Carlsson använde vid sin analys av den Sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, och även väl använt av Kerstin Skog-Östlin i hennes avhandling Pedagogisk kontroll och auktoritet.</p><p>Förändringarna i den sociala rekryteringen av blivande folkskollärare skulle i stora drag kunna sägas vara följande. Andelen studerande med jordbruksbakgrund har minskat mellan 1860-talet och sekelskiftet. Vidare skedde en kraftig minskning av studerande med bakgrund inom jordbruksnäringen mellan sekelskiftet och 1940. Vid den sista tioårsperioden av undersökningen utgjorde de studerande med jordbruksbakgrund den lägsta frekvensen. På 1860-talet förekom den största delen av de blivande folkskollärarnas fäder som arbetare inom jordbruksnäringen, medan de vid 1940-talet främst förekommer som industri- och hantverksarbetare och inom kategorin övriga arbetare. Jordbruksarbetarna förblir mindre till den procentuella fördelningen över tid, medan de inom hantverks- och industrinäringen ökar. Detta kan ses som ett tidstypiskt inslag i Sveriges industriella omvandling.</p><p>Utifrån denna redogörelse kan vi dra slutsatsen att folkskollärarseminariet i Karlstad var en instans för mellan- och nedre socialgrupper, och att de från högre social härkomst var kraftigt underrepresenterade.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i folkskollärarnas syn på sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk Läraretidning och Folkskolan – Svensk Lärartidning under perioden 1920-1956. Utifrån ett differentieringsperspektiv, med inspiration från Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lärardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger på ett textanalytiskt tillvägagångssätt och intresserar sig för hur debatten förändrades över tid. Resultaten visar att lärardiskursen präglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sågs som ett samhällsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de måste avskiljas från ”normalt” begåvade barn. Undersökningen visar också att lärarna ända in på 1950-talet hade en exkluderande hållning gentemot de sinnesslöa. Man ifrågasatte borttagandet av sinnesslöbegreppet och hade en allmänt konservativ inställning till 1950-talets förändringar beträffande de sinnesslöa.

The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided. At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity. The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation. At the year of 1860 the fathers of the future elementary school teachers mainly worked in the field of agribusiness while in the 1940s they mainly had the occupation of industrial workers and craftsmen. The group of agricultural workers remained smaller through the percentage distribution over time, while the group of industrial workers and craftsmen are rising. This is a timetypical segment in the industrial transformation of Sweden. On the basis of this account, we come to a certain conclusion, that the elementary school teachers seminar in Karlstad was an authority for middle- and lower social groups, whereas the student from higher social extraction was underrepresented. / Syftet med denna studie är att tyda eventuella mönster i den sociala rekryteringen av manliga blivande folkskollärare vid folkskollärarseminariet i Karlstad över tid. De frågor som avser att konkretisera syftet och redogöra för de manliga blivande folkskollärarnas sociala bakgrund är följande är; Vilken social bakgrund rekryterades de manliga blivande folkskollärarna från? Hur är den sociala rekryteringen fördelad i olika yrkeskategorier, och finns det någon skillnad i rekryteringsmönstret över tid? Vilka socialgrupper var representerade vid folkskollärarseminariet i Karlstad mellan 1860-1940, och hur såg fördelningen ut? Vid kategorisering av yrken, klass- och socialgruppstillhörigheter har jag utgått från det sätt att klassificera som Sten Carlsson använde vid sin analys av den Sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, och även väl använt av Kerstin Skog-Östlin i hennes avhandling Pedagogisk kontroll och auktoritet. Förändringarna i den sociala rekryteringen av blivande folkskollärare skulle i stora drag kunna sägas vara följande. Andelen studerande med jordbruksbakgrund har minskat mellan 1860-talet och sekelskiftet. Vidare skedde en kraftig minskning av studerande med bakgrund inom jordbruksnäringen mellan sekelskiftet och 1940. Vid den sista tioårsperioden av undersökningen utgjorde de studerande med jordbruksbakgrund den lägsta frekvensen. På 1860-talet förekom den största delen av de blivande folkskollärarnas fäder som arbetare inom jordbruksnäringen, medan de vid 1940-talet främst förekommer som industri- och hantverksarbetare och inom kategorin övriga arbetare. Jordbruksarbetarna förblir mindre till den procentuella fördelningen över tid, medan de inom hantverks- och industrinäringen ökar. Detta kan ses som ett tidstypiskt inslag i Sveriges industriella omvandling. Utifrån denna redogörelse kan vi dra slutsatsen att folkskollärarseminariet i Karlstad var en instans för mellan- och nedre socialgrupper, och att de från högre social härkomst var kraftigt underrepresenterade.

The aim of this essay was to look at and compare the imagery in three editions of the Läsebok för folkskolans second department from the years 1868, 1899 and 1922 with a special focus on images of animals, nature scenery and the man / woman in the landscape image to see if and in that case how the images communicate a special kind of citizen image / patriot image in collaboration with the texts. It also aims to investigate whether there was any educational reason for using images in the Läsebok för folkskolan. In order to answer the essays aim a theoretical point of departure has been Benedict Anderson's theory about imagined community, but also Eric Kaufmann &amp; Oliver Zimmer's theory of nationalization of nature versus naturalization of the nation. The method used is an image analysis attempting to understand what the image expresses by looking at the different meaning levels of the image along with the text to which the images belongs. The results show that you can see a shift in the images themes, from tradition 1868 to a romanticization of the same themes 1899 until it in 1922 became more important for the authors and the image setters to give the students a picture of a modern Sweden. Furthermore the results show that you can categorize the images in different kinds of Swedishness. This has been illustrated as a circle with a center, outer edge and periphery which contains different kinds of Swedishness. Together these images gives a picture of an imagined community of what Swedishness means. It has also been possible to see a clear nationalization of nature in the images of animals and nature scenery that occur in the second department. Finally it is hard to say how big the role the image had as an educational tool but it is still possible to say that the pictures must have had a certain influence on how the image of Sweden was produced to the students.

For a long time, few historical studies have focused on the life of girls, especially rural, working class girls’ experiences. Within the field of Swedish educational history, scholars have tended to delve into the lives of the daughters of the bourgeoisie rather than the girls in the public elementary schools (folkskolan). Because of this, the dominant image that comes to mind when thinking of a turn of the century schoolgirl is someone from the upper class attending an all girls’ school. This master’s thesis aims to widen both the field of girlhood studies and that of educational history by looking at the “process of girling” taking place in the Swedish public elementary school between 1900 and 1930. A starting point is the notion explored by Judith Butler and Fanny Ambjörnsson: that gender is a result of repeated actions, such as running in a certain way, playing with your friends, or wearing specific clothes – or the absence of these actions. This thesis explores these actions, in addition to the reaction of the worlds around them. Utilizing data collected from nine school related questionnaires sent out between the 1950s and 1990s by The Institute for Language and Folklore, it compares the experience of an average schoolgirl with the dominant bourgeoisie ideal and the ideal taken from a dominant periodical for public elementary school teachers. Actions of resistance, queer or “skeva” acts and how they play a part in the process of girling, will also be explored. The primary conclusion drawn from the analysis of this material is that the situation for working class girls differs somewhat from that of more privileged peers, as well as the ideal constructed in the periodical. While girls from the bourgeoisie were also expected to fulfill the role of wife and mother, the conditions differed. One example is the kind of rural crafts or handicraft made by the working class girls from an early age. This activity was an important contribution the economy of the family and definitely not a past time as it was in the upper class. Even though a ban on child labor had been passed, it seemed as though children working was a very normalized part of life in rural areas as more often than not, it was children that were responsible for bringing water into the classroom and tending the iron stove. The possibilities for working class girls appears to have been limited continuing into the 1920s as the only secondary education available for a majority of the girls was in domestic skills for the purpose of managing a private household. Although young women from the upper class were shut out from many professions, they still had greater access to higher education. On the contrary, most working class women did not even attend secondary school as evidenced by the source material report showing women staying on the home farm, or starting work somewhere else. Firmness and austerity of mind can be identified among the girls at a time where the everyday work at home and in school needed to be done and sulking simply was not an option. The many reports of actions of resistance to the social norm show that the limits of girlhood were constantly being challenged by the schoolgirls in the study.

Studien behandlar hur islam presenteras i svenska läromedel för religionsundervisningen på högstadienivå. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka hur beskrivningen av islam har utvecklats under de tre senaste läroplaner för den svenska skolan, Lgr80, Lpo94 och Lgr11, och genom undersökningen dra slutsatser som är kopplade till den tidigare forskningen. Målet med undersökningen är inte koppla till läroplanerna. Däremot vill jag se hur samhällets förändring har påverkat läroplanerna som i sin tur påverkar våra läromedel. Materialet som används i studien är sex svenska läromedel som har lånats från grundskolor i Jönköpings kommun. Genom analysen av materialet så framkommer det en tydlig utveckling av islam i de svenska läromedlen under tidsperioden 1982-2014. Islam får under 80-och 90-talet, framförallt under Lgr80, en negativ beskrivning som en ociviliserad och våldsbenägen religion där islam är bakom allt som sker i Mellanöstern. Under 2000-talet möter vi författare som försvarar religionen istället för att beskylla den, vissa så pass att nästan framställa islam som felfri. Islam skiljs nu åt från seder och traditioner som är kulturbaserade och som inte tillhör islam. Däremot är vissa författare fortfarande negativa och då till könsrollerna inom religionen. Under 2010-talet och Lgr11 möter vi författare som har en neutral ton emot islam. De försöker inte längre ta en ställning som föregående utan vill vara opartiska och visa på det positiva och negativa som existerar inom alla religioner. Genom studien framkommer även tydliga mönster mellan läromedlen som tillhör samma styrdokument, vilket visar på ett socio-religiöst perspektiv.