Skogens förmåga att ta upp koldioxid och lagra detta som kol innebär att den spelar en viktig roll i arbetet mot klimatförändringar. Hälften av Sveriges skog ägs av mer än 300,000 privata skogsägare. Skogsägare kan genom olika skogliga åtgärder förstärka skogens roll som kolsänka. Idagsaknas dock incitament för privata skogsägare att vidta dessaåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för ersättning för kolinlagring bland medlemmar i Södra Skogsägarna. Resultaten är baserade på en enkät som besvarades av 108 av Södras medlemmar. Resultatet pekar påatt respondenterna var intresserade av ersättning för kolinlagring, men att det fanns en osäkerhet i frågan. Faktorer som utbildningsnivå, storlek på fastighet och antal dagar som skogsägaren lägger ner på skogsbruket hade störst påverkan på intresset för ersättning för kolinlagring.

Nästan hälften av landets enskilda skogsägare finns i Götaland och tillsammans äger de nära 80% av den produktiva skogsmarken i denna region. Flera studier har undersökt den enskilde skogsägarens mål och handlingar men ofta saknas djupare kunskap om vad som ligger bakom dessa mål och hur eventuella hinder och utmaningar påverkar dem. I denna studie genomfördes 11 kvalitativa intervjuer med enskilda skogsägare i Kronobergs län. Resultatet visade att alla skogsägare hade i genomsnitt fem olika mål med sitt skogsbruk och att ett mål kunde ha flera olika motiv. De hinder eller utmaningar som nämndes rörde många gånger faktorer som storm, klimatförändringar, skadedjur, skadesvampar, vilt, politiska beslut och EU- regleringar. Generellt kommenterades hinder eller eventuella utmaningar som faktorer skogsägarna var medvetna om och tog hänsyn till men som ej utgjorde någon större källa till oro.

Loss of biodiversity and interest in the promises of the bioeconomy creates pressure on forests and implications for their governance. In Sweden, forest policy for the protection of biodiversity is known as “freedom with responsibility”, which puts an onus on the many private forest owners in the country to reverse the critical loss of biodiversity. In this thesis, I explore Swedish forest governance through the narratives of private forest owners and highlight possible tensions between the design and implementation of policy for biodiversity. I use concepts from feminist political ecology and environmental justice to form a lens to highlight the experience of forest owners. I combine semi-structured interviews with transect walks to explore the views of private forest owners from Central and Southern Sweden. In doing so, I seek to highlight the partial knowledges and the personal narrative of persons involved in Swedish forestry. I find that current forest governance does not attend to the multilayered and complex emotions and attachments that forest owners have for their forests, which leads to a discrepancy between the design and implementation of policy for biodiversity protection. In accordance with previous research, this thesis highlights how the deregulated Swedish forest policy instead strengthens the narrative of forestry for production. With increasing pressure from both inside and outside Swedish forestry for more close-to-nature forestry management and alignment of multiple values, a remaining question is whether Swedish forest policy will attend to the pressure or continue following the narrative of the bioeconomy.

I den svenska skogen förekommer ett stort antal djurarter som påverkar skogen och människan. I Västmanland, som studien behandlade, förekommer bland annat älg, rådjur, varg och vildsvin. Dessa viltarter påverkar markägare i olika uträckning. Västmanland drabbades hösten 2023 av det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. En sjukdom som är väldigt smittsam och med hög dödlighet för vildsvin. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av afrikansk svinpest och dess påverkan på skogsbruket, samt generell attityd till vilt hos privata skogsägare i Västmanland. Denna studie var av kvalitativ karaktär och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter medverkade i studien. Det transkriberade materialet bearbetades i en innehållsanalys, där fyra teman identifierades. Slutsatserna för studien är att afrikanska svinpesten har haft stor påverkan på skogsägare inom smittområdet, främst genom begränsningar i vardagslivet och skogsbruket. Hjortdjur ses som en fördel och tillgång. Vargen däremot är ett infekterat ämne. Vildsvin väckte inga större känslor, trots utbrottet.

Årligen förlorar det svenska skogsbruket 1,25 miljarder kronor till följd avviltbetesskador. Betesskadorna orsakar även försämrad kvalitet på virket ochminskad tillväxt. Konflikten mellan jägare, skogsägare och skogsbolagen ärkopplad till deras olika intressen och värderingar. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i toleransnivå gällandebetesskador på tall och gran, ur perspektivet skogsägande jägare och icke-jägare iKalmar län. Studien syftade också till att undersöka om skogsägare gör något föratt minska andelen betesskador på sina fastigheter. Studien genomfördes som en enkätundersökning där empiriska data samlades in.Urvalet i studien kännetecknas av privata skogsägare i Kalmar län som varmedlemmar i Södra Skogsägarna när studien genomfördes. Slutsats i studien bekräftar att skogsägande jägare har en högre toleransnivå motbetesskador. Vidare slutsats visar att båda grupperna gör något för att minskabetesskador.

The future management of forest ecosystems play a vital part in both mitigating climate change and the conservation of biodiversity. In Sweden, forestry holds an immense social, ecological and economical value, where the majority of the productive forest land is owned and managed by non-industrial private forest (NIPF) owners. An important component in the boreal forests that dominate Sweden are Ectomycorrhizal Fungi (EMF), a symbiotic association between fungi with roots of trees and shrubs, which play an important role in ecosystem services and forest health. In this study, I explore the considerations of EMF among NIPF owners and if these are connected to their values, objectives and management regarding forestry, and what types of incentives would be required to take EMF more into consideration in their practices. Semi-structured interviews were conducted to gain in-depth knowledge among owners of two management practices, Clear cut logging (CLC) and Continuous cover forestry (CCF). The results suggest that knowledge of EMF varied between forest owners of different management practices, where owners using CCF showed greater knowledge regarding EMF function and role in forest ecosystems. The considerations in regard to forest management could be related to ownership objectives and values, where owners using CLC showed more production-oriented objectives, and owners using CCF more nature-oriented objectives. The considerations of EMF in forestry differed between owners of different management practices, where owners using CCF showed greater consideration by the use of less intensive methods in their management. Practitioners of CCF had an overall greater conscious consideration of EMF by e.g. leaving trees. CLC owners may unconsciously consider EMF by following the recommendations of e.g. a forest certification. To improve EMF conservation, a carefully developed mixed approach regarding informational, economic and regulatory incentives is suggested to be used with regard to owner heterogeneity. Overall, this study contributes to an expanded knowledge of NIPFs owners' current and possible future consideration about EMF in forest ecosystems, and how these are related to their values, objectives and management practices. The results can be used to develop future conservation programs and advisory services for biodiversity protection aimed at various groups of forest owners.

This thesis was started in order to find out how pre-commercial thinnings are violated in Lithuania. Analysis has been done in four methodological steps. Understanding forest owners’ behaviour to pre-commercial thinnings (PCT) is impossible without verifying real situation in practice. Therefore in the beginning inspection of 15 thoroughly selected sample stands was carried in central part of Lithuania. Results revealed that in none of 15 stands pre-commercial thinnings were performed as it is required by legislation. Only two stands showed some marks of PCT. Important factor having significant effect on application of thinnings in private forests is legislation system. Therefore Forest Law (2010a), Regulations for forest felling (2010b) and Regulations for tending and usage of private forests (2004) were analyzed. Regretfully pre-commercial thinnings as mandatory forest management tool until recently has not been described in any of the listed documents. Economic factors such as subsidies or loans could also be a part of implication of pre-commercial thinnings in private forests. Support from European Union funds is available in Lithuanian, though some requirements and stages of application process are not well appreciated by forest owners and stop them from using it. The main causes are: prohibition to perform thinnings for owners themselves; relatively small percent PCT expenses covered; too long and in some cases too messy support implementation process. For analysis... [to full text] / Šiuo metu pusė visų Lietuvos miškų priklauso valstybei, tačiau nemenka dalis yra ir privačių miškų savininkų rankose. Valdydami 829,4 tūkst. hektarų miškų, privačių miškų savininkai dažniausiai įžvelgia tik apsaugines ir estetines jų panaudojimo galimybes. Tiesa, kai kurie savininkai panaudoja turimą mišką kuro ar statybinių medžiagų gavimui, tačiau dažniausiai tik savo reikmėms tenkinti. Tai yra visiškai suprantama, kadangi vidutinės miško valdos dydis yra vos 3,28 hektaro (LRAM. 2010). Tik labai maža dalis privačių miškų savininkų pagalvoja apie ekonominę naudą, kurią galėtų gauti iš savo valdomo miško – tai, Lietuvos sąlygomis, didelių (5 ha ir daugiau) miško valdų savininkai (Mizaraite, 2001; Pivoriūnas, Lazdinis 2004). Ugdomieji miško kirtimai visuomet buvo ypač svarbi miškininkavimo dalis miškais garsėjančiose valstybėse. Tai yra ne kas kita, kaip tenykščių žmonių įžvalga ir supratimas, kad gerai ir teisingai prižiūrimas miškas ateityje gali būti daug vertingesnis, nei santaupos banke. Deja, tai nėra taisyklė Lietuvoje, kur ugdomieji miško kirtimai yra pamirštami arba nepakankami. To priežastimis galėtume laikyti finansinių išteklių trūkumą, nepakankamą žinių, kaip teisingai vykdyti ugdomuosius kirtimus, bagažą ar net savininkų amžių. Paskutinių tyrimų duomenimis, tipinis privataus miško savininkas Lietuvoje yra 56 metų amžiaus moteris, gyvenanti 100 kilometrų atstumu nuo jai priklausančios valdos (Mikalajūnas, 2009). Anot naujųjų miško kirtimų taisyklių, kurios... [toliau žr. visą tekstą]

Derome Skog AB is a purchase company whose main task is to provide Derome Timber's sawmills in Halland with timber raw material. Because of the very hard competition in the roundwood market it is important to know what kind of purchase offers are required in order to buy a valuable product from forest owners. This study aims to elucidate the crucial factors when private forest owners choose to harvest and sell their forest. As base for this study, a questionnaire has been performed with private forest owners. The result of the study shows that it is not particularly often that the timber price is the crucial factor why the forest owners choose to harvest and sell the forest products; i.e. timber, pulpwood as well as energy assortments. Most often, it is entirely other reasons which drive the forest owner to harvest. The price of timber is however very important and can very well be the factor that determine to whom the forest owner chooses to sell his timber.

ABSTRACT The law regulating what non-industrial private forest owners (NIPF's) can and cannot do within their forest holdings is an outline law. Thus the NIPF's have great opportunity to shape the landscape inside their holdings by their own will. Their perceptions of their holdings can thus be of great interest. This because information about their perceptions can predict change, and also bring about more understanding of the group as a whole. The aim of this essay is therefore to explore the NIPF's relationship to their forest holdings by describing their mindscapes. The data necessary to fulfil the aim was acquired from semi-structured interviews, done with five NIPF's in Västerbotten. The data was then analysed using thematic analysis, with the term mindscape as a frame. All of the NIPF's were living in the same municipality as their forest holdings. Seven themes in the mindscapes of the NIPF's were found: Everyday knowledge, human presence, the balance between human- and natural processes, change, feelings, the forest holding inside the rural landscape and to be more than one. Previous research was used to triangulate, and to better understand the mindscape of the respondents. The respondents could be divided into two of Ingemarsons (2004) typologies; Traditionalists and multiobjective owners. Where the mindscape of the multiobjective owners contained the most change.

Sveriges natur förknippas mer än något annat med skog. Två tredjedelar av landets drygt 40 miljoner hektar landareal täcks av skog. Av 27,1 miljoner hektar skogsmark (inklusive skyddad mark) är 23,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. Andelen privata skogsägare uppgår till ca 330 000 personer och äger hälften av all skogsmark i Sverige samt levererar drygt 60 % av den totala råvaran till skogsindustrin. Skogsstyrelsens, och skogsvårdstyrelsernas, främsta roll har alltsedan bemyndigandet 1903 varit rådgivning till skogsägarna, ett viktigt styrmedel för att kunna förebygga lagingripanden och mildra lagstiftningen. I början av 1960-talet väcktes det diskussioner, som sedan dess har varit aktuella, om: att jordens resurser är ändliga och hur vi förvaltar dem. Det mest turbulenta årtiondet för svensk skogsvårdpolitik var 1970-talet och den tidiga miljörelaterade kritiken mot skogsbruket var inte underbyggd av forskning om miljötillståndet i skogen, utan skapades av en allmän opinion i samhället. Flertalet av de intervjuade skogsägarna uppgav att rådgivning varit viktiga vägledare för dem i deras skogsvårdsbeslut, även om det i enstaka fall fått negativa konsekvenser. Miljöhänsynens avtryck i den enskilda skogsägarens skogsvård följer i stort sett den historiska utvecklingen, det är dock inte entydigt om det i första hand berott på Skogsvårdsstyrelsens kampanjer och rådgivning. Resultatet visar att rådgivning i miljöhänsyn påverkar skogsägarnas beslut i sina val av beståndsåtgärder. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att rådgivning, utbildning och kunskaper är de avgörande framgångsfaktorerna i det fortsatta miljövårdsarbetet. Större hänsyn till den enskilde skogsbrukarens äganderätt, erfarenheter och kännedom om sin mark är något som både myndigheter samt den allmänna opinionen bör iaktta och värdesätta. / About two-thirds of Swedens land area is covered by forest. Half of the total forest land is owned by private forest owners.The purpose of this study was to describe the decades before and after the environmental concerns became self-evident in Swedish forestry, and from a forest policy perspective elucidate the introduction of environmental concerns in forest management. Interviews with private forest owners and field studys was conducted to identify specific occurences of conservation that could be linked to advisory service from The National Board of Forestry since the 1970´s. The result shows that guidance, education and skills are crucial success factors for the continuence of conservation and sustainable forestry, but also greater consideration and respect for the private forest owners property rights, experiences and knowledge.