No description available.

Studiens syfte är undersöka om det finns korrelation mellan synen på övning och erfarenheter av instrumentalundervisning. Detta diskuteras utifrån begreppen mekanisk och musikalisk övning, där mekanisk övning handlar om att lägga fokus på koordination och fysisk prestation och musikalisk övning definieras som upplevelsen av att musicera. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter som alla studerat musik med inriktning trummor eller slagverk från ung ålder till avancerad nivå på musikhögskolan. Studiens resultat visade att instrumentallärare ofta har ett statiskt tillvägagångssätt som eleven måste anpassa sig till. Endast ett fåtal lärare har inspirerat informanterna till att öva. Motivationen kommer främst ur sociala sammanhang såsom skolan, vänner eller egna musikaliska projekt. Den mekaniska övningen har inget värde i sig om inte intentionen är att den en dag ska användas i ett socialt musicerande. Studien avslutas med en diskussion som problematiserar lärarens makt över elevens övning och det ges förslag på nya forskningsområden utifrån studiens resultat.

The aim of this knowledge overview is to compile research about the informal learning ofadolescents working with visual culture and how informal knowledge gained by students in their freetime can be connected to formal art education. A systematic search process resulted in nine peerreviewed articles published between 2000 and 2020. The results describe how the informal learningof adolescents is often connected to interests and occurs in communities which often exist in onlinespaces. Strategies used in informal learning consist of learning through observation, practice, andexperimenting. To connect students' informal knowledge to what happens in the classroom, a thirdspace may be facilitated by including student interests in the teaching and creating online spaces forstudents to share their visual work and give each other feedback. The conclusion stresses theimportance of allowing students to use informal knowledge gained through interests in formaleducation.

Syftet med denna uppsats är att bidra till kunskap om det formella och informella lärandet inom Kriminalvården samt på vilket sätt dessa former av lärande förhåller sig till varandra.  Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur ser det formella lärandet ut i form av interna utbildningar?”, “Hur ser det informella lärandet ut i det dagliga arbetet?” samt “Hur förhåller sig det formella och det informella lärandet till varandra i det dagliga yrkesutövandet?”. Tidigare forskning beskriver att det formella lärandet förekommer i form av organiserade aktiviteter utanför arbetsplatsen, exempelvis genom interna utbildningar. Det informella lärandet förekommer i det dagliga arbetet och ofta omedvetet genom exempelvis att lära sig av sina medarbetare. Det redogörs även för hur formerna förhåller sig till varandra samt både positiva och negativa effekter av det informella och formella lärandet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av åtta informanter inom Kriminalvården där samtliga arbetar på en ungdomsavdelning på en anstalt och med en arbetslivserfarenhet på minst ett år. Resultatet har analyserats tematiskt med grund i studiens teoretiska ramverk; Informellt och formellt lärande samt community of practice. Studiens resultat visar på att de interna utbildningarna är relevanta för informanternas arbetsuppgifter och är viktiga att ta del av för att kunna utföra ett bra arbete, men att det informella lärandet i det dagliga arbetet visar sig vara mer betydelsefullt i slutändan. I resultatet framgår det dock att både det informella och formella krävs för att fylla medarbetarnas behov av kunskap och där en samverkan mellan det formella och informella är den mest framstående formen av lärande.

Mot bakgrund av att det ur både ett samhälls- och individperspektiv är viktigt att anställda utvecklas i samma takt som arbetsmarknaden syftar denna studie till att få en ökad förståelse för hur olika verksamheter arbetar med arbetsplatslärande och med att motivera personalen till ett arbetsplatslärande. Den kvalitativa studien som genomförs behandlar kommunala och privata verksamheters arbete med att motivera sin personal till formellt och informellt arbetsplatslärande. För att studera detta har material från sju semistrukturerade intervjuer hämtats. Dessa intervjuer genomfördes med personalvetare som arbetar inom olika områden i både kommunala och privata verksamheter. Det insamlade materialet från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där teman och underteman skapades. Studien tar stöd i Knud Illeris teoretiska perspektiv på vad som krävs för att ett arbetsplatslärande ska kunna ske. Det analyseras om verksamheterna upplever att ett arbetsplatslärande äger rum enligt de krav som Illeris teoretiska perspektiv ställer upp. Med stöd i intervjumaterial och det teoretiska perspektivet har en ökad förståelse för hur kommunala och privata verksamheter arbetar med arbetsplatslärande nåtts. Resultatet i denna studie visar att båda verksamheterna lägger störst fokus och prioritering på det informella lärandet och att det formella lärandet ofta hamnar i skymundan. Verksamheterna arbetar inte strategiskt med att motivera anställda utan motivation har visat sig vara en mer individuell faktor som varje individ har en stor påverkan på. Förutsättningar av ett stöttande ledarskap, meningsfullhet i arbetet och en verksamhetskultur respektive gemenskap av lärande har dock visat sig bidra till en ökad motivation. / Given that it from both a societal and individual perspective is important that the employees develop at the same pace as the labor market, this study aims at gaining an increased understanding of how different organizations work with workplace learning and to motivate staff to a workplace learning. The qualitative study that is carried out deals with the work of municipal and private organizations in motivating their staff to formal and informal workplace learning. To examine the purpose of this study data was collected through seven semi-structured interviews with people working with human resources. The data collected from the interviews was analyzed using thematic analysis where themes and sub-themes were created. This study is based on Knud Illeri´s theoretical perspective about what is necessary for a workplace learning to take place. It is analyzed whether the people working with human resources experience that the requirements for achieving workplace learning according to Illeri´s theoretical perspective exist at their workplace. With both data from the interviews and Illeri´s theoretical perspective this study gains an increased understanding of how municipal and private organizations work with motivation and workplace learning. The result of this study shows that both types of organization prioritize informal learning and less formal learning. Neither of the organizations strategically works with motivation towards workplace learning. The results have shown that motivation is mostly based on individual factors which means that the individual has the greatest influence. Prerequisites of a supportive leadership, meaningfulness in work and a business culture and community of learning, however, have shown to contribute to increased motivation.

I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

Det här arbetet handlar om lek och lärande under fritidsverksamhet. Huvudsyftet meddenna undersökning är att undersöka fritidshemspedagogers syn på lek. Jag ville ocksålyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmet. Använder sig pedagogernaav leken som ett verktyg för elevernas utveckling och lärande? Anser pedagogernaatt leken kan ha ett värde i fritidsverksamheten? Studien innehåller social inlärningsteori,begreppsförklaringar och tidigare forskning som finns till grund för att analyseradet empiriska material jag samlat för att kunna undersöka hur pedagogerna ser pålek. För att samla empirin till examensarbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuermed pedagoger som har aktiv tjänst inom fritidshemsverksamhet, informanterna har olikautbildningsnivåer och erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna har en positivsyn på elevernas lek i fritidshemmet och att pedagogerna anser att leken påverkar elevernapositivt vad gäller elevernas utveckling och lärande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om och i så fall hur fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem arbetar med det kompletterande uppdraget. Studien grundar sig utifrån en av skolinspektionens kvalitetsgranskningar som pekar på att ett flertal fritidshem har en stor potential att höja kvalitén på sin undervisning och därigenom stimulera elevernas utveckling och lärande. De genomgående frågeställningarna i examensarbetet är: Vad anser lärare i fritidshem att det kompletterande uppdraget innebär? Hur anser lärare i fritidshem att de genom sin undervisning och sina arbetssätt kompletterar skolan för elevernas utveckling och lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem sina hinder för att utföra det kompletterande uppdraget? En tidigare studie som detta examensarbete lutar sig på är Persellis och Hörnells (2019) studie om förståelsen bakom det kompletterande uppdraget som visar på skilda uppfattningar om uppdragets innebörd och arbetssätt. Denna studie är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Empirin har analyserats i relation till John Deweys syn på skola och lärande samt med hjälp av begreppen formellt och informellt lärande. Resultatet visar att uppdraget innebär att komplettera skolans undervisning genom att erbjuda det skolan har och det den saknar, samtidigt som det sker ett samspel mellan elevernas utbildning och erfarenheter. Tematisk, upplevelsebaserad, situationsstyrd, och luststyrd undervisning är några av de arbetssätt som informanterna beskriver som tillvägagångssätt för det kompletterande uppdraget. Lärarna i fritidshem beskriver brist på samverkan och integration mellan skolan och fritidshem som hinder för deras möjlighet att komplettera skolan särskilt under skoltid. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmen kompletterar skolans teoretiska och ofta abstrakta kunskap med praktiska arbetssätt för att bidra till att konkretisera och ge mening med kunskaper i verkliga situationer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.

Då samhället i stora drag har utvecklats mot ett kunskaps- och informationssamhälle och lärande har hamnat i fokus ökar kraven på att individer ska ta till sig kunskap på arbetsplatsen för att organisationer ska bli framgångsrika. Men när lärandet förläggs till arbetsplatsen saknas ibland kunskap för hur lärande kan arbetas med och det blir viktigt att undersöka hur lärande sker på arbetsplatser med studie- och yrkesvägledning då studie- och yrkesvägledare samtidigt har krav på sig att vara professionella och ta del av ny forskning, för att öka kvaliteten gentemot de sökande. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares lärande på en arbetsplats. Utifrån syftet ställs frågeställningarna ”Vilka former av lärande upplever studie- och yrkesvägledarna finns på arbetsplatsen?” och ”Hur upplever studie- och yrkesvägledarna begränsningar och möjligheter till lärande på arbetsplatsen?” Studien har utförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på en verksamhet som bedriver vägledning. Resultaten analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i dagligt arbete, Illeris lärandemodell och Banduras Social Cognitive Theory. Resultatet som framkommit är att lärande sker informellt och erfarenhetsbaserat genom reflektion och diskussion med kollegor och genom möte med kunder. Drivkrafter till lärandet är nyfikenhet och viljan att vara uppdaterad för att kunna hjälpa kunden. Arbetsplatsens miljö upplevs tillåtande med ett stort handlingsutrymme då vägledarna tar egna initiativ, vilket skapar möjlighet att utveckla självförmågan. Däremot upplever respondenterna ett behov av mer formellt lärande men begränsas av tid, ekonomi och bristande samarbete med utbildningar.