Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Jag har i min undersökning valt att gå in på djupet på tre konstnärer som verkar inom den dig-itala fotokonsten och som dels strävar efter att förmedla den problematik som ligger i det egna mediets förmåga att representera "verkligheten". Diskussionerna i början av min uppsats kommer bland annat behandla det förtroende man har haft och fortfarande delvis har kvar till fototekniken. Uppfattningen om att man med hjälp av denna lilla geniala fotografiapparatur skall kunna fånga "verkligheten" precis som den är, eftersom den till synes ser ut att göra det. Men istället handlar det mer om konstruktion av "verkligheten", baserad på fotografen själv eller den teknik han/hon har tillgång till. De tre konstnärerna jag har valt at utgå ifrån anser att det inte är möjligt att ge en hel och allmän bild av "verkligheten", utan snarare bara delar eller fragment ur denna. I min egen gestaltning har jag sedan utgått från konstnärernas filosofier för att kunna hitta mitt eget sätt att förmedla problematiken i mediet som representation av "verkligheten". Genom ett flertal fotografier som jag arbetade ihop i dataprogrammet Photoshop har jag sedan skapat min egen konstruktion av "verkligheten". Jag valde miljön skogen, och försökte återskapa den så som jag länge fått den konstruerad inom mig genom alla bilder som samlats med åren från exempelvis tidningar, television, eller konstutställningar. Undersökningens syfte är att hitta en metod som man kan låta eleverna ta efter där de får en möjlighet att pröva på hur det kan vara att göra sin egen konstruktion/representation av "verk-ligheten". Samtidigt som de undersöker hur andra konstnärer jobbar med detta och sedan att de själva får pröva (learning by doing), har de en möjlighet att få merförståelse för hur "verkligheten" kan konstrueras. Att det finns flera "verkligheter", dels inom dem men också gemensamma i sam-hället där normer bildas för hur saker och ting "skall vara". Om eleverna får arbeta med dessa i tid, finns stora möjligheter att förebygga eller minska de fördomar som kan förekomma för olikheter mellan individer och ökar förmodligen också trivseln mellan eleverna utanför och inom skolmiljön. / BI / Konst

Diss. Linköping : Univ.

Uppsatsen ämnar till att analysera fotografier tagna av fotografen Wilhelm von Gloeden mellan åren 1890—1910. Genom att undersöka fotografierna utifrån aspekter om iscensättning och performativitet leds syftet vidare till en analys och diskussion som berör homoerotik, klass, genus, sexualitet och orientalism. Tillvägagångssättet för analysen utgår från Anne D’Allevas formalanalys som är utformad efter tvådimensionella verk. Analysen stöds av Judith Butlers idéer om vad en performativ akt symboliserar ur ett queerperspektiv. Analysen kring fotografierna i förhållande till orientalism och hur Västeuropeiska konstnärer har konstruerat en bild av Sydeuropeiska samhällen grundas på texter av Edward W. Said och Linda Nochlin. Uppsatsen är uppdelad i två kapitel. Det första kapitlet berör främst den antika iscensättningen i von Gloedens fotografier med ett fokus på sociala relationer. Det andra kapitlet berör en kategorisering av von Gloedens fotografier samt på vilket sätt det går att analysera fotografierna utifrån perspektiv som pornografi, konst och kön. Frågeställningarna bygger på vad som går att utläsa genom att undersöka iscensättningen i fotografierna och om en problematik går att utläsa utifrån fotografiernas motiv. Resultatet påvisar olika ingångsätt till en analys av von Gloedens fotografier och vad som går att utläsa både allmänt och personligt genom att studera iscensättning och performativitet utifrån ett queerperspektiv. Nyckelord: Wilhelm von Gloeden, fotokonst, bildanalys, homoerotik, iscensättning, performativitet, genus, sexualitet, klass, sociala relationer, orientalism, Taormina

Den här studien undersöker hur webbplatsen kan användas i syfte att förmedla en varumärkesidentitet hos företag inom kultursektorn. Fotografiska, en privat konsthall för samtida fotokonst, belägen i Stockholm, publicerar på sin webbplats texter om varje utställning som konsthallen arrangerar. Undersökningen utgår från antagandet att såväl den omgivande kontexten som innehållet i texterna bidrar till att skapa en varumärkesidentitet. Genom en multimodal och narrativ diskursanalys av webbplatsen och utställningstexterna analyserar jag hur denna identitet realiseras i samspelet mellan semiotiska och narrativa resurser och vilken bild den förmedlar av Fotografiska till betraktaren. Resultatet visar, enligt min tolkning, att Fotografiska använder webbplatsen i identitetsskapande syfte genom porträtteringen av fotokonsten och dess centrala aktörer som bärare av ett antal socioestetiska kärnvärden; minimalism, intellektualitet, exklusivitet, tradition och kunnighet. / This study examines how websites can be used for corporate branding purposes of institutions in the cultural field. It is based on my analytical findings on the website of Fotografiska, a gallery for contemporary fine art photography in central Stockholm. The thesis is based on the claim that both the surrounding context and the content of the exhibition texts plays a crucial role in the creation of a corporate brand for art galleries. Therefore my intention here is to show how Fotografiska all together use semiotic and narrative resources on their website in order to brand themselves. Supported by the findings from my sociosemiotic discourse analysis I argue that the extensive portraying of fine art photography and its key figures, maintains a few artistic core values that are characteristic for the branding of Fotografiska. Those are minimalism, intellectuality, exclusiveness, tradition and expertise.