I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sätt att se på barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser på barnens färdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende på om de observerade barnen är kända eller okända för dem sedan tidigare?

Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares tal om hur den fria leken skulle kunna påverka barns utveckling samt sina egna roller i den fria leken. Problemområdet som vi utgår ifrån i vår studie är: om förskollärarna borde delta i den fria leken, och i så fall hur och varför. Vi använder kvalitativ metod för att samla in empiri med hjälp av semistrukturerade intervjuer som besvaras av förskollärare. Studien utgår ifrån två teoretiska utgångspunkter: utvecklingspedagogiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärare har olika roller i den fria leken. Rollen som säkerhets/beteendeövervakare var den vanligaste rollen bland våra respondenter. Några respondenter hade en kombinerad scenchefsroll och lekförstärkare/lekkamrats roll. I resultatet framgår det även vad respondenterna tycker att den fria leken har för påverkan på barns utveckling. I denna del framgår det att barnen utvecklas i den fria leken genom samspel, fantasi och konflikthantering.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare konstruerar genus utifrån val av lekmaterial inom den fria leken i förskolans inomhusmiljö. Studien har utgått från det socialkonstruktionistiska perspektivet och den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer och observationer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärares konstruktion av genus utifrån val av lekmaterial sker utifrån styrdokument och lagar samt en kombination av könsneutralt, könskodat och könsöverskridande arbetssätt, med en följsamhet för barns intresse och att de ska uppleva leken som meningsfullt. Studien visar på hur konstruktion av genus kan formas när inte förskollärarnas egna erfarenheter och värderingar om genus står i fokus, utan utifrån ett samspel med de normer och värden som styrdokument och lagar framhåller samt ett medvetet pedagogiskt arbetssätt.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare är närvarande i barns fria lek i utomhusmiljön och hur det ger förutsättningar för att skapa undervisningstillfällen. Det är en kvalitativ observationsstudie av fyra förskollärares förhållningssätt. Studien utgår från lekresponsiv teori och resultatanalysen har skrivits fram med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de fyra observerande förskollärarna hade olika förhållningssätt till den fria leken i utomhusmiljön och att det ledde till att den fria leken både främjades och stördes. Bland annat synliggjordes det att när förskollärarna följde barnens initiativ i leken och när barnen fick delta på sina villkor, främjades leken. Däremot när förskollärarna gick in i den fria leken och ville styra, störde det barnens fria lek. Slutsatsen är att förskollärare kan skapa förutsättningar för undervisningstillfällen genom att följa barns initiativ och riktlinjer i leken i utomhusmiljön.

Syfte med den här studien är att få en ökad förståelse för barns konflikter på förskolans gård i den fria leken. Vi upplevde att vi hade en saknad av kunskap kring barns konflikter och valde därför att undersöka detta i den här studien. Det har vi gjort genom att observera hur konflikter uppstår, hur barn hanterar det i förskolans utegård samt om och i så fall på vilket sätt miljön och omgivningen påverkar konflikter. Analysen har sin utgångspunkt i olika begrepp som tillträdesstrategier, tolkande reproduktion och skyddande av interaktivt utrymme. Vi använder även andra teorier som förklarar olika orsaker till konflikter och konflikthanteringsstilarna; undvikande, kompromiss, konkurrens och anpassning. Studien utgår från en kvalitativ observationsstudie med hjälp av fältanteckningar med fokus på barns interaktioner och samspel. Vårt forskningsresultat visar att orsaker till konflikt kan främst bero på att barn har olika tankar om lekens riktning men det kan även bero på konkurrens om attraktiva föremål eller platser eller missförstånd i kommunikationen. Det visade på att även att miljön ibland bidrog till uppkomsten av konflikter, som exempelvis trånga eller skymda utrymmen.

Studien har för avsikt och syfte att undersöka villkoren för den fria leken i en förskolekontext, då undervisningsbegreppet blivit mer framträdande i styrdokumenten och där leken framställs att användas i ett utbildningssyfte. Detta genom att ställa oss frågorna; vilket utrymme den fria leken ges, vilken innebörd den fria leken har utifrån förskollärarnas uppfattning och om det görs skillnad på den fria leken och annan verksamhet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och tar sin utgångspunkt i barndomssociologiskt  perspektiv på barn för vad dem är, inte för vad de kan tänkas bli. Vi har därför valt att använda tre teoretiska perspektiv; institutionaliserad barndom, styrd lek och karnevalisk lek. Perspektiven har sedan använts i resultat- och analyskapitlet. Studiens resultat visar att den fria leken blir ett slags redskap för att utveckla verksamheten, trots att forskning menar på att den fria leken ska vara egeninitierad.

Syftet med denna studie är att undersöka och utforska barns upplevelser och perspektiv i förskolemiljö, där de aktivt deltar. Mer specifikt avser studien att granska hur barnen upplever och uppfattar strukturerad undervisning och fri lek i förskolemiljö, samt hur de uppfattar pedagogens förhållningssätt och närvaro under dessa olika situationer. Studien strävar efter att förstå och analysera hur barnen samverkar, kommunicerar och förstår sina inlärningsupplevelser i dessa två olika situationer.Studien har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring barns perspektiv, undervisningsmetoder och lek i förskolan. Det empiriska materialet har samlats in genom att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer med tio fyraåriga barn i en förskola. Att intervjua barn och observera deras kroppsspråk vid intervjuer ansågs vara av största relevans för studiens syfte och mål eftersom det kan ges en fördjupad förståelse kring barns uppfattning av fri lek, undervisning och pedagogens deltagande och närvaro under dessa två olika situationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika centrala begrepp som barns aktörskap, barns perspektiv, barnperspektiv, kamratkulturer, being och becoming inom det barndomssociologiskt perspektivet. Studiens resultat visar att barnen har en mångfald av upplevelser och tankar kring fri lek, undervisning och om pedagogens deltagande och närvaro i dessa två situationer. Dessa resultat framhäver betydelsen av att förskolemiljön ska vara inkluderande och kanna anpassa barns olika tankar, behov och perspektiv.

I denna studie är huvudsyftet att granska hur några förskollärare uppfattar begreppet inkludering och deras eget agerande för att stödja inkludering i fri lek. För att uppnå studiens syfte, grundar vi oss på följande frågor: Hur uppfattar förskollärarna begreppet inkludering i förskolans verksamhet? Hur uppfattar förskollärarna att de kan främja barns inkludering i den fria leken? Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar förskollärarna i deras arbete för att inkludera alla barn i den fria leken? Studien bygger på barndomssociologiskt perspektiv och belyser inkludering, barnperspektiv kontra barns perspektiv, kamratkultur samt tolkande reproduktion och tillträdesstrategier. Resultaten är baserade på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som har varierande erfarenhet och på detta sätt kunde vi samla in empiriskt material som var relevant för vår forskning. Resultatet belyser framför allt betydelsen av att skapa en inkluderande miljö där varje barn kan delta och närvara utifrån sina egna villkor. Dessutom framgår det tydligt att en aktiv närvaro och övervakning av förskollärarna kan främja inkluderingen.

I tidigare forskning och i Läroplanen för förskola (lpfö 18) skrivs leken fram som betydelsefull för barns utveckling och lärande, men då tolkningsutrymmet av skrivningarna i läroplanen är stort samtidigt som kraven på undervisning i förskolan ökar, är syftet med vår studie att undersöka hur verksamma förskollärare förhåller sig till och påverkar barns fria lek. Studiens syfte besvaras med hjälp av följande frågor: Vilka förhållningssätt har förskollärarna till barns lek?, hur ser pedagogerna på sin egen medverkan i barns fria lek? Samt, hur resonerar pedagogerna kring- och arbetar med kombinationen lek och lärande? Tanken med studien är att bidra till att förskollärare börjar reflektera mer kring sin påverkan på barns fria lek, samt blir mer medvetna kring hur dess förhållningssätt till leken påverkar barns lärande. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi genomfört observationer på två olika förskolor samt intervjuat förskollärare. Den insamlade empirin analyserades sedan med kommunikationsteoretisk utgångspunkt som tog avstamp främst i Knutsdotter Olofssons lekteori och Woods begrepp barninitierade-, vuxenstödd- och policystyrd lärandelek. Resultatet visar att barns fria lek övergripande ses som betydelsefull för barns lärande och utveckling, men att den position som förskollärare väljer att inta i och runt barns lek varierar beroende på miljö och barnens ålder. Det framkommer också att de ökade kraven på undervisning i förskolan inte tycks påverka den fria leken, men att leken däremot används som verktyg för att planera undervisning utifrån barnens intresse samt för att synliggöra ett lärande som inte blivit framträdande just i undervisningssituationen.

Leken i förskolan anses vara central och forskning visar att synen på den fria leken hos förskollärare skiljer sig åt och blir därför ett komplext område inom förskolans värld. Förskollärares roll i den fria leken har studerats antingen inomhus eller utomhus, men inte tillsammans. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synsätt på den fria leken inomhus och utomhus och hur de ser på sin roll i den. Studien tar utgångspunkt i den kommunikationsteoretiska bakgrunden för att synliggöra förskollärares roll och hur den ser ut i barns fria lek. För att besvara syftet har vi använt en kvalitativ metod genom intervjuer. Förskollärare har fått svara på frågor om hur de ser på den fria leken och vilket synsätt de har på sin egen roll i den fria leken, både inomhus och utomhus. Resultatet av vår studie visar att det finns delade åsikter i synsättet kring förskollärarens roll men även likheter har framkommit. Slutsatsen visar att de medverkande förskollärarna är medvetna om att inta en stöttande roll men att det kan vara utmanande att hitta rätt balans när de ska stötta i leken. En delad åsikt som blev synlig i analysen var deras syn på sin roll inomhus och utomhus där tankar om en mer passiv roll framkom men även exempel på att de är lika aktiva inomhus som utomhus.