Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna. Analysen kopplas till sociologen Pierre Bourdieusteorier om habitus, smak och symboliskt kapital samt bakgrunden och LGR 11. Det har visat sig att genom ett genomtänkt och gediget arbete kring friluftslivsprofilen, har det skapat en situation som inte bara gynnar elevernas intresse och kunskaper men även klassens sammanhållning och hur det i sin tur påverkat övrig undervisning. Genom ett samarbete bland lärarna på skolan har det skapats en möjlighet att genomföra en meningsfull, och till viss del ämnesövergripande, undervisning inom friluftsliv och utevistelse, trots de svårigheter som vanligtvis finns med ekonomi och tid.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter arbetsterapeuter har gällande friluftsaktivitet som intervention för vuxna med psykisk ohälsa samt att identifiera möjligheter och hinder att använda friluftsaktivitet som intervention.Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats och utförde studien med semistrukturerade intervjuer och analyserade dessa med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuter anser att naturen främjar välmående och att friluftsaktiviteter skapar möjligheter för gemenskap, delaktighet och social interaktion. Möjligheter eller hinder för arbetsterapeuter att använda friluftsaktiviteter som intervention var beroende av ett flertal faktorer varav några var uppdragets omfattning, resurser, samarbeten samt närhet till naturen och tillgång till material. Slutsats: Det framkommer att naturen ökar välmående och att många arbetsterapeuter är positiva till att använda friluftsaktiviteter som intervention. Arbetsterapeuterna ser hinder men också lösningar, dock är det ofta helt beroende på arbetsterapeuten själv att starta ett projekt. En nationell handlingsplan behövs, men även fler studier. Författarna föreslår en studie där klienters välmående mäts före och efter en intervention kopplad till friluftsaktivitet. Studien genomfördes under pandemin covid-19 (2021) och författarna ser en möjlighet att friluftsaktiviteter som intervention skulle underlätta fysisk distansering men ändå uppfylla behoven hos klienter med psykisk ohälsa. / Aim: The purpose of this study was to examine the experience of occupational therapists in using outdoor activity as an intervention in adults with mental illness and identify possibilities for and obstacles against using outdoor activity as an intervention. Method: the authors chose a qualitative approach using semi-structured interviews and analyzed the data using qualitative content analysis.Result: The results show that occupational therapists deem nature as beneficial for wellbeing and that outdoor activity creates opportunities for connection, participation and social interaction. Possibilities and obstacles for the occupational therapist to use outdoor activities as an intervention were dependent on many different factors including the scope of assignment, resources, closeness to nature and access to equipment and materials.Conclusion: It emerges as fact that nature increases wellbeing and that many occupational therapists are positive to try outdoor activity as an intervention. The occupational therapists see both opportunities and obstacles, though it is often dependent on the individual therapist to kickstart a new project. A national action plan is needed, as well as further studies. The authors suggest a study where wellbeing in clients is measured before and after an intervention connected to outdoor activity. This study was conducted during the COVID-19 pandemic (2021) and the authors see an opportunity for outdoor activities to make physical distancing easier and still meet the needs of clients with mental illness.

Tidigare forskning visar att lärare i svenska skolor har problem att utföra en undervisning i friluftsliv (Seger 2012; Novus 2016; Backman 2011a). Problemen som lyfts är bland annat att lärarna inte har geografiska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar till att utföra friluftslivsundervisning. Syftet med denna uppsats var att i motsats till detta undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa planerar och utför en välfungerande friluftslivsundervisning. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i olika åldrar från hela Sverige och som ansåg sig själva har/haft en välfungerande friluftslivsundervisning genomfördes.  Intervjuerna transkriberades, tematiserades och sedan analyserades sambandet mellan lärares vilja och dess förutsättningar utifrån kvalitativt friluftsliv och deras didaktiska val utifrån Schenkers (2011) analysmodell idrottsdidaktik. Studiens resultat visar på möjligheter att se förbi de tidigare problem som lyfts. Vad studiens lärare understryker som viktigt är att arbeta utifrån progressionen delmoment till helhet och att tillägnar sig gedigen kunskap om friluftslivet. Detta ger förutsättningar att man som lärare kan anpassa undervisningen utifrån befintliga förutsättningar. Slutsatsen blev att om man som lärare tillägnar sig kunskap om friluftslivet, lyckas dela in ämnet i delmoment, ser det som något icke platsbundet och anpassar sig till sina förutsättningar går det att få till en välfungerande friluftslivsundervisning.