Denna studie har haft som syfte att ta reda på vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i Västra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt åtta personer, vid sex olikaintervjutillfällen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I både gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi träffatintervjurespondenterna personligen.Utifrån vår studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förväntasgöra mellan två myndigheter. Samverkan mellan två olika organisationskulturer resulterar intenödvändigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan är det viktigt att tänja på de organisatoriska gränserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med. Det är relevant attklargöra det gemensamma målet/målen som de involverade aktörerna bör sträva efter iprocessen. Anledningen till att aktörer väljer att samverka är bland annat att samverkan ledertill kostnadseffektivitet, man vill stötta utsatta gruppers behov samt att påverka inflytandetsom medborgare och andra externa aktörer har.Studien har visat på att samverkan mellan en byråkratisk organisation som Polisen ochfrivilligorganisationen Missing People genererar likvärdiga effekter som en samverkan mellantvå myndigheter.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla. De upplever också att organisationsklimatet är kommunikativt till en viss nivå samtidigt som det råder en vi-och-dem känsla. Denna vi-och-dem känsla upplever intervjupersonerna försämrar möjligheten till kommunikation och delaktighet. Det råder skillnader bland intervjupersonerna, och därmed organisationens olika delar, när det gäller upplevelsen av att vara sedd och få feedback av närmaste chef samt organisationens ledning.</p>

<p>The purpose of this research has been to investigate possible reasons for why honour related oppression exist in Sweden as well as to find out how some voluntary organisations work to change honour oppression related attitudes. The questions that the reserachers were trying to answer were (1) What are the possible causes for honour related oppression in Sweden? (2) How can honour related oppression be identified? (3) What are the voluntary organisations doing to change these attitudes? To answer these questions a qualitative method was used. The reserachers examined what leading researchers in this area thought were the reasons to why honour related oppression exist and then carried out interviews with participants from four voluntary organisations. A social constructional approached were chosen as the theoretical framework for this research and the results were also analysed from several perspectives. The reserachers found that the reasons for the honour related oppression links to the upkeep of old traditions and customs as well as gaps in the Swedish integration of immigrants. The researchers concluded that the honour related oppression exist due to old habits that can change over time.</p>

The purpose of this research has been to investigate possible reasons for why honour related oppression exist in Sweden as well as to find out how some voluntary organisations work to change honour oppression related attitudes. The questions that the reserachers were trying to answer were (1) What are the possible causes for honour related oppression in Sweden? (2) How can honour related oppression be identified? (3) What are the voluntary organisations doing to change these attitudes? To answer these questions a qualitative method was used. The reserachers examined what leading researchers in this area thought were the reasons to why honour related oppression exist and then carried out interviews with participants from four voluntary organisations. A social constructional approached were chosen as the theoretical framework for this research and the results were also analysed from several perspectives. The reserachers found that the reasons for the honour related oppression links to the upkeep of old traditions and customs as well as gaps in the Swedish integration of immigrants. The researchers concluded that the honour related oppression exist due to old habits that can change over time.

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla. De upplever också att organisationsklimatet är kommunikativt till en viss nivå samtidigt som det råder en vi-och-dem känsla. Denna vi-och-dem känsla upplever intervjupersonerna försämrar möjligheten till kommunikation och delaktighet. Det råder skillnader bland intervjupersonerna, och därmed organisationens olika delar, när det gäller upplevelsen av att vara sedd och få feedback av närmaste chef samt organisationens ledning.

Abstract Title: A democratic organisation - one click away? A quantitative content analysis which studies the potential of democratic communication through intranet use. Authors: Stina Gabrielsson and Jill Johansson Vennelin Purpose: The purpose of this study was to investigate whether there is potential for democratic communication within the NGOs through intranet use. Key questions to be answered were: To what extent is authority versus members represented on the intranet Klick’s discussion forum? What/which communication-related functions out of social function, knowledge transferring and debate are featured in the posts published on the intranet Klick’s discussion forum? Are deliberative discussions being practiced in the discussion forumthreads on the intranet Klick? The thesis is based on the theory of deliberative democracy. In order to substantiate the theory has theoretical perspectives concerning participation and involvement also been applied. These perspectives are derived from organizational theory and internal communication. Method/Material: This study consists of a quantitative content analysis of the 477 posts and the 129 discussion threads available on the NGO RFSU’s intranet Klick the 29th of november 2012. Main results: The results show that 63, 4 percent of those who were active in the discussionforum represented the category authority, while the category members were formed by 36, 6 percent. The result of the communicational functions of the forum’s posts were 75, 7 percent knowledge transferring, 33, 3 percent debate and 23, 3 percent social function. 86, 6 percent of the discussion threads were considered neutral, 13, 2 percent deliberative and no, 0 percent, were considered non-deliberative. The study has found many examples of the presence of democratic communication within Klick, showing that this is possible through intranet use. However, the low participation in terms of members as a whole and the over-representation of authorities can be argued to not form democratic communication with reference to the chosen definition of democracy, the model of participatory democracy with deliberative qualities. Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2012 Tutor: Josef Pallas Keywords: Employee empowerment, Employee participation, Intranet, NGO, Deliberative democracy / Sammanfattning Ansatsen med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns potential för demokratisk kommunikation inom frivilligorganisationer via intranät. Detta undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys av intranätet Klicks diskussionsforum, vilket tillhör frivilligorganisationen RFSU, med frågeställningen: I vilken utsträckning representeras auktoriteter respektive medlemmar på intranätet Klicks diskussionsforum? Vilken/vilka kommunikationsmässiga funktioner av social funktion, kunskapsöverföring och debatt har inläggen publicerade i intranätet Klicks diskussionsforum? Praktiseras deliberativa diskussioner i diskussionsforumets trådar på intranätet Klick? Uppsatsen utgår från teori om deliberativ demokrati. För att underbygga teorin har teoretiska perspektiv som berör medbestämmande och deltagande tillämpats, vilka härstammar från ämnesområdena organisationsteori samt internkommunikation. Resultatet visar att 63,4 procent av de aktiva på diskussionsforumet utgjordes av kategorin auktoriteter medan kategorin medlemmar utgjordes av 36, 6 procent. Resultatet för de kommunikationsmässiga funktionerna var att den kunskapsöverförande funktionen återfanns i 75, 7 procent av inläggen, funktionen debatt i 33, 3 procent och den sociala funktionen i 23, 3 procent av inläggen. För deliberativ diskussion studerades, istället för enskilda inlägg, hela diskussionstrådar. Den största delen av diskussionstrådarna bedömdes vara neutrala vilka utgjorde 86, 6 procent medan deliberativa diskussioner utgjorde 13,2 procent. 0 procent av diskussionstrådarna ansågs vara icke-deliberativa. Undersökningen har funnit många exempel på förekomst av demokratisk kommunikation på Klick vilket visar att denna är möjlig via intranät. Dock kan det låga deltagandet sett till medlemmar som helhet samt överrepresentationen av auktoriteter argumenteras för att inte tolkas som demokratisk kommunikation med hänvisning till den valda definitionen av demokrati, modellen deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter. Nyckelord: Employee empowerment, Employee participation, Intranät, Frivilligorganisation, Deliberativ demokrati

The purpose of this study was to find an explanation for why Amnesty International in Sweden has seen an increasing number of members, while the number of participants at the national annual meeting has decreased. The method of the study was done with an inductive approach in which the problem has affected the choice of theory and empirical data. The empirical data has been collected through both qualitative and quantitative method in which the analysis was implemented with support by statistics and interviews. To strengthen the arguments in the paper, sociological theories on organizations are used and also theories about social movements. The conclusion of the study is that Amnesty International Sweden has undergone a transformation towards a decentralized organization because it is not longer relevant for people who are members to achieve the purpose of the organization to participate at the annual meeting. This because that these members accesses the recourses they want to achieve by working on a local level. The main conclusion of this study is that Amnesty has moved towards being an organization that to some extent are working as a social movement, where there is no longer any clear link between local work and the central board of Directors.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

När det sker en olycka är det viktigt att en första insats kan påbörjas snabbt. På glesbyggden kan det vara svårt för polis, ambulans och räddningstjänst (blåljusmyndigheter) att vara på plats inom en rimlig tid då körsträckorna är långa. För att en första insats ska kunna påbörjas så tidigt som möjligt har det på flera håll i Sverige organiserats verksamheter med frivilliga som kan vara behjälpliga vid vissa olyckor och en av dessa verksamheter är civil insatsperson (CIP). I detta arbete har CIP-verksamheten i västra Sörmland studerats för att se hur verksamheten ser ut idag och hur den skulle kunna utvecklas. Fokus är utlarmningsprocessen och vilka som ska larmas till olika typer av olyckor. När det sker en olycka i ett område med CIP-verksamhet och det är ett relevant larm för CIP att åka på larmas alla som är CIP i det område där olyckan skett. Det innebär att CIP får meddelande om olyckor i deras område även om de inte är i närheten vid tillfället för larmet. CIP kan heller inte meddela SOS Alarm om de kommer att åka på larmet eller inte i dagsläget. En beslutsmodell har utformats för att CIP genom en applikation i mobiltelefonen ska kunna bli larmade till lämpliga olyckor. Här larmas de CIP som kan vara vid olycksplatsen före blåljusmyndigheterna och vidare får de information om vilka kvalifikationer som är av värde vid olyckan och får klicka i om de kan ta med sig några av dessa. Denna studie ger indikationer på att det går att utveckla CIP-verksamheten genom en beslutsmodell och därigenom även att underlätta spridningen av CIP-verksamheten till övriga delar av landet. Med en beslutsmodell som underlättar utlarmningsprocessen underlättas räddningsinsatser och CIP kan bidra med effektivare hjälp.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts.   Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa. De har haft en god relation med några socialtjänsthandläggare, vilka de haft förtroende för, och de har gjorts delaktiga i beslutsfattandet. De negativa erfarenheterna handlar om att bli dömd, att känna skam, att inte bli lyssnad på eller att inte känna sig förstådd. Upplevelserna av gatuterapin är däremot enbart positiva: upplevelser av en god relation och tillit till gatuterapeuten, ett ökat självförtroende samt upplevelser av att inte bli dömd. I mötet mellan gatuterapeuten och besökarna tycktes besökarna bli lugnare samt erhålla en ökad nivå av emotionell energi. / The purpose of this study was to examine the reasons behind the visitor’s choice of street therapy and their experiences of contact with public authorities. The aim was also to examine the experiences visitors had of street therapy and to study what happens in the meeting between the street therapist and the visitors. The study was conducted based on a qualitative research approach and is based on interviews and observations of 15 people who visited the street therapy. For the analysis, the theory of interaction rituals, the theory of transactional needs, labeling theory, stigmatization and shame where used.   The result shows that the reasons behind the choice of street therapy is that the street therapist has his own experience of substance abuse problems, and that he has professional secrecy towards the visitors and towards the public authorities. The visitor’s experience of public authorities is both positive and negative. They have had a good relationship with some of the social workers, who they trusted, and they have been involved in the decision making. The negative experiences is about being judged, feelings of shame and not being listened to or felt understood. Experiences of street therapy is however only positive: experiences of a good relationship and trust with the street therapist, increased self-confidence and experiences of not being judged. In the meeting between the street therapist and the visitors it seemed liked the visitors became calmer and received an increased level of emotional energy.