I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5–2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion. Armeringen expanderar pga. korrosionen och spränger sönder betongen. Golvet blir inte längre estetiskt tilltalande samtidigt som livslängden förkortas avsevärt och golvytan blir ojämn vilket försvårar eventuell trucktrafik. Sprickor uppkommer främst pga. tvångskrafter som uppstår när betongen krymper. Storleken på sprickorna avgörs av betongens benägenhet att krympa, armerings-innehåll och graden av tvång. DynaMate som bygger och underhåller Scanias serviceverkstäder och industrilokaler upplever stora problem med sprickbildning hos industrigolven. Sprickorna medför stora kostnader i form av driftstopp, rivning, reparation och eventuell nyproduktion [3]. Föreliggande rapport baseras framförallt på litteraturstudier utifrån en rad rapporter, artiklar och handböcker men även normer. Intervjuer har genomförts med sakkunniga personer för att ta del av deras erfarenheter och åsikter. För att även få bättre insikt i utförandeskedet har författarna närvarat vid två olika gjutningar av industrigolv. För att minska sprickrisken i betonggolv, orsakad av betongens fria krympning, krävs en betongsammansättning som minimerar den fria krympningen, ett armeringsinnehåll som överstiger minimiarmering, fogar som tillåter rörelser i plattan och en långsam uttorkning. Det har upplevts att problem med sprickor i betonggolv beror på okunskap, olika viljor och slarv bland involverade aktörer. Därför är det även viktigt med tydliga mål och bra kommunikation mellan alla aktörer. På uppdrag av DynaMate har ett förslag till åtgärdsprogram för minskad sprick-bildning tagits fram. Detta kan ligga till grund för framtida golvprojekt och på sikt minska de stora kostnader som underhåll och reparationer medför. / Roughly estimated 1,5–2,0 million m2 of industrial concrete floors are produced in Sweden every year [1]. The results vary and the most common matter/failure among these floors is cracks [2]. Water finds its way down in the cracks and in some cases chlorides, which causes corrosion of the reinforcement. The reinforcement expands due to the corrosion and makes the concrete burst. The floor is no longer esthetically appealing. At the same time the lifetime is shortened substantially and the floor surface becomes uneven which complicates any truck traffic. Cracks arise due to restraint forces that develop because of concrete shrinkage. The width of the cracks is determined by the concretes tendency to shrink, reinforcement content and the extent of restraint forces. DynaMate builds and maintains Scania service centers and industrial facilities. They are experiencing major problems with cracking in industrial floors. The cracks bring large costs in terms of downtime, demolition, repair and any new production. The present report is based mainly on literature research from reports, articles and handbooks but also norms. Interviews were performed with qualified persons to share their experiences and opinions. To receive even more knowledge the authors attended two different castings of industrial floors. A reduction of cracking in concrete floors caused by the free shrinkage requires a concrete composition which minimizes the free shrinkage, reinforcement content in excess of minimum reinforcement, a slow drying and joints that allow movements. It was believed that the problem with cracks in concrete floors is due to ignorance, different wills and carelessness among the involved actors. Consequently it is also important to have clear objectives and good communication between all actors. On behalf of DynaMate a proposal for actions to reduce cracking was prepared. That proposal can form the basis for future flooring projects and ultimately reduce the significant costs due to maintenance and repairs.

No description available.

Genom en jämförelseanalys mellan KL-träkonstruktion och träbaserad hybridkonstruktion har för och nackdelar identifieras gällande fukt- brand- och ljudegenskaper. En undersökning sker utifrån möjligheten att uppnå högre ljudklasser än minimikrav för BBR samt en utformning för att klara brandteknisk klass REI60. Rapportens teori baseras på en litteraturstudie. De källor som lagt grunden för litteraturstudien utgörs av vetenskapliga artiklar, rapporter, facklitteratur och examensarbeten. Den träbaserade hybridkonstruktionen är utformad med gjuten betong på en KL-träskiva i bjälklag vilande på bärande KL-träväggar. KL-träkonstruktionen är utformad helt i KL-trä både bärande väggar och bjälklag. Båda konstruktionerna är relativt känsliga för fukt då betong och trä är porösa material. Vid utformning av hybridkonstruktionen finns risker för fuktbetingade rörelser som kan resultera i sprickor och springor som försämrar bland annat akustiska egenskaper. Trä är ett organiskt material som kan bli angripet av röt- och mögelsvampar, detta kan både försämra träkonstruktionens bärförmåga och vara farligt för människan sett ur en hälsoaspekt. Hybridkonstruktionen har bättre brandegenskaper än KL-trä. KL-trä är ett antändligt material, till skillnad mot betong men trots detta är brandegenskaperna förutsägbara. Detta innebär att KL-trä kan användas som material i stora konstruktioner. Betong och trä i en samverkan fungerar på ett effektivt sätt under brand och materialens enskilda egenskaper utnyttjas till dess fördelar som resulterar i höga brandkrav. Gällande ljudegenskaper hos KL-träkonstruktioner finns det vissa svårigheter som behöver beaktas för att uppnå uppsatta ljudkrav. KL-träkonstruktioner behöver någon form av ljudisolering för att uppnå ställda minimikrav, speciellt för stegljudsisolering. Även för hybridkonstruktionen behövs ljudisolering i viss mån för att uppnå minimikraven. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

I detta examensarbete som utfördes under vårterminen 2019 på Malmö universitet undersöktes hur temperaturförändringar i det omgivande klimatet påverkar mätresultat vid fuktmätningar i betong. Vid fuktmätningar i betong, i fält, används metoden borrhålsmätning. Vid borrhålsmätningar borras ett hål i en betongplatta eller ett betongbjälklag, därefter monteras ett mätrör i hålet sedan monteras en fuktgivare. Detta görs vanligtvis enligt RBK-systemets, Manual – Fuktmätning i betong. För att undersöka hur temperaturförändringar i det omgivande klimatet påverkar mätresultatet vid fuktmätningar utfördes försök där en provkropp gjöts med bascement, vct 0,38. Åtta termistorer gjöts in på olika djup för att kunna logga temperaturen på olika djup i provkroppen vid en temperaturförändring i det omgivande klimatet, dessa mätvärden jämfördes sedan med den loggade temperaturen samt de loggade RF-värdena från fuktgivaren. Fuktgivaren som användes vid försöken var Vaisala HMP110. För att utföra kontrollerade temperaturförändringar utfördes försöken i en fuktgenerator. Tre huvudförsök utfördes, ett med en momentan temperaturförändring i det omgivande klimatet, ett med en långsam temperaturförändring i det omgivande klimatet samt ett där okontrollerade temperaturförändringar i det omgivande klimatet skedde.Resultaten från dessa försök visar att när en temperaturförändring i det omgivande klimatet sker mäter fuktgivarens temperatursensor betongens faktiska temperatur med god noggrannhet, men ett felaktigt RF-värde kommer att ges om en avläsning av mätvärdet sker innan en ny temperaturjämvikt har etablerats. Resultaten visar även att vid omräkning av RF till RF vid 20°C, enligt RBK-systemet, förvärras mätfelet när temperaturen inte är stabil i det omgivande klimatet. / In this bachelor thesis a study is done to see how ambient climate changes impacts the measurement results during moisture measurements in concrete. The method of measurement used is borehole measurements according to the RBK-system, Manual – Fuktmätning i betong. The experiments were conducted in a laboratory environment on a concrete slab, which was casted with bascement and had a w/c ratio of 0,38. To see how well the moisture meter performed during ambient climate changes eight thermistors were cast into the concrete slab to log the temperature at different depths of the concrete during the ambient climate changes.The results show that the moisture meter does read the actual temperature of the concrete during an ambient climate change, however the ambient climate change had an impact on the measurement results of the relative humidity (RH). If a snapshot measurement of the RH is done after a temperature change in the ambient climate, an incorrect measurement result of the RH is obtained. When the obtained RH is converted to RH at 20°C the fault will get enlarged. To obtain a correct RH measurement when a field measurement is done, a logged measurement should be conducted.

I förskolor vistas barn som med deras små och outvecklade organ är extra känsliga för bland annat emissioner och inomhusrelaterade problem. Det är därför av stor vikt att en god inomhusmiljö kan säkerställas för att ge barnen en bra start i livet. Men till följd av de dåliga riskkonstruktionerna från 60-, 70- och 80-talet har många förskolor drabbats av fukt och mögel i inomhusmiljöerna där just barn vistas dagligen. Fukt förekommer överallt vilket innebär att det även förekommer i våra inomhusmiljöer. Problematiken uppkommer däremot när det blir högre nivåer av fukt som dessutom letar sig in i organiska byggnadskonstruktioner. Exponering för höga fuktnivåer kan leda till tillfälliga symtom som eksem, huvudvärk, torra slemhinnor, koncentrationssvårigheter och trötthet. Men studier visar att det även kan orsaka bestående men som ökad risk för astma och atopiska eksem.  Det syns en rådande problematik gällande huruvida rutiner utförs då kontroller inte alltid kan säkerställas. Detta trots forskning visar att hälsoeffekterna blir negativa för barn som vistas i inomhusmiljöer där fukt- och mögel är ett problem. Vem som egentligen har ansvaret för säkerställande har visat sig vara en komplex fråga. I följande examensarbete utreds därför två kommuner i deras satsning i att förbättra inomhusmiljöerna för de barn som vistas i förskolor från framförallt 60-, 70- och 80-talet. Ur arbetet framkommer det att kommuner arbetar med rutiner och till viss del årliga kontroller för att säkerställa goda inomhusmiljöer. Dessa ligger till grund för att upptäcka eventuella fastighetsrelaterade problem i byggnaden. I de fall att rutinerna är bristande eller inte räcker hela vägen, är det föräldrarna som ska initiera en medicinsk utredning om de upptäcker att barnet i fråga uppvisar kroppsliga reaktioner som allergi. Genom medicinska utredningar ska de kunna påvisa olägenhet i fastigheten och först då kontrollerar kommunen detta. / In preschools there are children who are particularly sensitive to, among other things, emissions and indoor-related problems. It is therefore of great importance that a good indoor environment can be ensured to give the children a good start in life. But as a result of the poor risk constructions from the 60s, 70s and 80s, many preschools have been affected by moisture and mold in the indoor environments where children stay daily. Moisture is everywhere, which means that it is also present in our indoor environments. The problem, on the other hand, arises when there are higher levels of moisture that also find their way into organic building structures. Exposure to high humidity levels can lead to temporary symptoms such as eczema, headaches, dry mucous membranes, difficulty concentrating and fatigue. But studies show that it can also cause persistent but increased risk of asthma and atopic eczema. There is a prevailing problem regarding whether routines are performed as controls cannot always be ensured. This despite research shows that the health effects are negative for children who stay in indoor environments where moisture and mold are a problem. Who is actually responsible for ensuring has turned out to be a complex issue. In the following degree project, two municipalities are therefore investigated in their efforts to improve the indoor environments for the children who attend preschools, especially from the 60s, 70s and 80s.The work shows that municipalities work with routines and to some extent annual inspections to ensure good indoor environments. These are the basis for detecting any property-related problems in the building. In cases where the routines are deficient or not sufficient all the way, it is the parents who must initiate a medical investigation if they discover that the child in question has physical reactions such as allergies. Through medical investigations, they must be able to detect inconvenience in the property and only then will the municipality check this.

Rapporten är en jämförelse av tre olika isoleringsmaterial för ytterväggar, mineralull, cellulosaisolering och cellplast. Jämförelsen fokuserar på materialens kostnad och egenskaper för brand, fukt och miljöpåverkan. Rapportens resultat är att mineralull är det isoleringsmaterial som rekommenderas, men cellulosaisolering kan vara ett bra alternativ i vissa avseenden. Cellplast rekommenderas ej till isolering av ytterväggar. / This paper is written as a thesis project at Linköping University. The environment is one of the main issues in society today, and the construction industry must contribute as well, in order to achieve sustainability. Insulation is an essential part when building a house, and the production process often demands a high amount of raw material and energy. Therefore it is important to choose the kind of insulation which makes as little impact on the environment as possible. In addition to the environment, there are other important aspects to consider as well. How the materials can withstand moisture in different ways, how they react in case of a fire and what the cost is to purchase and install. The purpose of this paper is to compare the two most common insulation materials today, mineral wool and expanded polystyrene, with cellulose insulation, which is often marketed as a more environmentally friendly alternative, and find out which type of insulation is the best, based on these aspects. The paper is written as a review study of previous papers, literature on the subject and information from manufacturers and trade organizations. The main parts of the paper consist of the third chapter Teori which describes the different insulation materials, and the fourth chapter Empiri which describes the fire and moisture properties, environmental impact and cost of the materials. The result of the paper is that mineral wool is the best insulation material for walls in most cases. Mineral wool is the cheapest, has good fire properties and has the lowest carbon dioxide emissions of the compared board materials. Cellulose insulation can be a good alternative from an environmental standpoint as it is possible to recycle instead of depositing, but in that case you should choose loose fill insulation which is made from circulated newspapers. Expanded polystyrene is not recommended as insulation for walls as it has the highest carbon dioxide emissions and has poor fire properties. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Purpose: This work has been based on getting more builders to want to build multi-storey houses with a wooden frame instead of a concrete frame. Building with various frame materials, concrete and wood, has good properties but also its challenges. On the other hand, competence and experience have a major influencing role during the production phase. This degree project has been chosen to be written by PEAB. The work focuses on and deepens itself within fire risks and moisture problems. This degree project also addresses what experience and competence look like and how they affect the production phase. Method: This work consists of literature study, case study, interviews, study visits and reference object description. Where information was taken from previous degree projects, scientific articles and research  reports. The case study that was done for this work was about two different schools, Westerlundska gymnasiet and Irstaskolan, where both are built by PEAB. There were also interviews with site managers, fire consultants and contracting engineers, where relevant questions about the subject areas fire and moisture were asked in connection with concrete frames and wooden frames. Results: Concrete as a material has good properties around fire and moisture. Concrete as a building material has long been used in the construction industry, where competence and experience are high. However, certain shortcomings in the event of a fire can occur when a multi-storey building with a concrete frame is built. Wood as a building material has other properties compared to the building material concrete. An important property of wood is that it maintains a much lower temperature on the various parts that have not caught fire yet. Conclusion: The conclusions from this project are that many construction actors choose to build with a concrete frame instead of a wooden frame. This is because experience and competence in concrete frames is greater than in wooden frames. From a fire and moisture perspective, there are challenges and solutions when it comes to concrete frames and wooden frames. It has long been built with a concrete frame, which means that more construction players have more competence and experience when it comes to concrete frames and therefore choose to work with something they are experienced with. However, there is an increased interest and construction players have an understanding that wood will be more common as a frame in multi-storey buildings in the future.

Fuktskador i material är ett stort problem i dagens byggbransch, detta leder till en förbrukning av enorma resurser vid reparationer som görs för att undvika hälsorisker vid mögeltillväxt när en fuktskada inträffar. I denna rapport undersöks den kritiska relativa fuktigheten för ett korslimmat träbjälklag som uppfuktas av betongens uttorkning i grunden, där uttorkningstider för betongen beräknas i programmet TorkaS och fukttransport beräknas med hjälp av icke-stationära fuktberäkningar som utförs i datorprogrammet WUFI. Det huvudsakliga målet är att undvika fuktskador på bjälklagets underkant genom tillförande av varm luftomsättning i en mellanliggande luftspalt. Beräkningarna utförs med hänsyn till dagens klimat i Kiruna, Stockholm och Lund samt begränsas till vattencementtalen: 0,4 och 0,5, där betongens uttorkningstid innan belastning är 11 respektive 28 dagar efter gjutning. En undersökning gällande luftspalten mellan betongplattan och KL-träbjälklaget utförs, där fokus ligger på att eliminera risker för mögeltillväxt genom att beräkna den varma luftomsättningen i luftspalten och validera risker för mögeltillväxten i programmet WUFI BIO. Rapporten innehåller en teoretisk referensram som behandlar: korslimmat trä, mögel och fuktteori. Tillvägagångssätt beskrivs för alla benämnda programmen. Datasamling i form av tabeller och resultat i form av grafer redovisas. Resultatet ledde till att den relativa fuktigheten för fallen utan ventilation överstiger den kritiska nivån i alla orter och att ventilationen i luftspalten är nödvändig. Detta resulterar i luftomsättningskalkyler för alla fallen som redovisas under rubriken Resultat. / Moisture damage in materials is a major problem in today's construction sector, this leads to a consumption of enormous resources for repairs that are made to avoid health risks when mold growth occurs. This report examines the critical relative humidity of a cross-laminated timber joist, which moistures from the concrete's dehydration in the foundation, the drying times for the concrete are calculated in the program TorkaS and moisture transport are calculated using non-stationary moisture calculations that are performed in computer program WUFI. The main goal is to avoid moisture damage on the bottom of the joist by adding warm air circulation in an intermediate air gap. The calculations are carried out regarding the current climate in Kiruna, Stockholm and Lund, and limits to water–cement ratio: 0.4 and 0.5, where the concrete's drying time is 11 and 28 days after casting. An investigation of the air gap between the concrete plate and the CLT joist is carried out, focusing on eliminating the risk of mold growth by calculating the hot air circulation in the air gap and validating the risks of mold growth in the WUFI BIO program. This thesis contains theoretical references that deal with CLT, mold and moisture theory. Procedure is described for all named programs. Data collection is presented in the form of tables and results in the form of graphs. In the case without ventilation the result led to exceeding of the critical relative humidity level in all areas and ventilation in the air gap is necessary. This results in air circulation calculations for all cases, which are presented under the heading Result.

Building façades can be affected by mould, algae and cyanobacteria which, through their dark pigments in the cells, can cause discoloration on the façade. These organisms are affected, among other things, by the availability of water and the air humidity. Discoloration generally does not cause any damage to the building, just presents as an aesthetic problem. There are various ways to prevent the emer-gence of these organisms. However research has shown that with the wrong methods used an opposite effect can be received. The methods that are used can also present a hazard for the environment. A field study of three different areas in Gävle, Sweden was carried out, here an ocu-lar inspection was made to identify buildings affected by discoloration. The areas studied were Lexe, Brynäs and Bomhus. In total 50 building facades with discolo-ration were found displayed on 25 different buildings. In Lexe and Bomhus several houses were found with facades that were classified as having the degree of discolo-ration “very”. The degree of discoloration was based on how widespread the discolo-ration was and how clearly it was visible to the naked eye. It was divided into three categories: “little”, “moderate” and “very” discoloured. A theory why these two areas were highly affected is the fact that they contain more vegetation compared to Brynäs. The proximity to water and roads was also considered to have had an effect. But it has not been possible to indicate how much these three aspects have affected. North and west façades were affected to a greater extent compared to south and east facades. A survey was distributed to everyone in the area. In the survey, respondents had to answer questions about discoloration. This to study how house owners feel about the problem. The response rate was low and only 33 responses were received. Hence, the survey not being as reliable as the sample size is small. But from the re-sponses that came in, it could be deduced that the majority wasn’t worried about di-scoloration. Even if they personally had been affected or currently dealt with the problem of discoloured building facades. Six pictures of building facades were also shown, this to find out how many of the respondents would take action to fix the facade in question. The results showed that the answer generally did not depend on the size and extent of the facade that was affected but rather how visible the discolo-ration was. Which mainly is affected by the colour of the facade and the type of org-anism. / Fasader kan drabbas av mögelsvampar, algbildning och cyanobakterier som genom sina mörka pigment i cellerna kan orsaka missfärgningar. Organismerna påverkas bland annat av vattentillgången och luftfuktigheten. Missfärgade fasader är generellt inget som skadar byggnaden utan endast ett estetiskt problem. Det finns olika sätt att förhindra tillkomsten av dessa organismer, dock kan dessa ha motsatt effekt om man behandlar mot fel organism. Metoderna som används kan även ha en stor nega-tiv effekt på miljön. En fältundersökning av tre områden i Gävle utfördes, här gjordes en okulär besikt-ning för att identifiera byggnader drabbade av missfärgningar. Områdena som un-dersöktes var Lexe, Brynäs samt Bomhus. Sammanlagt återfanns 50 fasader med missfärgningar utspridda på 25 olika hus. I Lexe och Bomhus hittades flera hus med fasader som klassades ha missfärgningsgraden “mycket”. Missfärgningsgraden baseras på missfärgningens utbredning samt hur visuellt tydligt den är och delades upp i ka-tegorierna “lite”,”måttligt och “mycket”. En teori är att dessa två områden har mera vegetation jämfört med Brynäs, även närheten till vattenmassor och större vägar an-ses ha påverkat. Men det har inte kunnat anvisats hur mycket dessa tre aspekter på-verkat. Nordliga och västliga fasader visade sig i större omfattning drabbas jämfört med sydliga- och östliga fasader. En enkät delades ut till samtliga i områdena i syfte att studera hur villaägare känner inför problemet med missfärgningar och algtillväxt. Svarsfrekvensen blev låg och endast 33 svar inkom. Därav är enkäten inte lika tillförlitlig då urvalet är litet. Av de svar som inkom kunde det utläsas att majoriteten inte var oroliga för problemet även om de just nu hade drabbade fasader eller tidigare haft. Sex bilder på fasader vi-sades även för att ta reda på hur många av respondenterna som skulle åtgärdat fasa-den i fråga. Resultatet blev att svaret generellt inte berodde på i vilken omfattning det vill säga utbredningen av fasaden som var drabbad utan mer hur synlig missfärg-ningen var. Vilket främst påverkas av fasadens färg och typen av organism som angri-pit fasaden.

Purpose: Sustainability and reduced environmental impact are increasingly pressing challenges within the construction sector. Wood has become a sought-after building material due to its renewability and lower energy intensity during manufacturing. However, the growing demand for buildings coupled with diminishing available land has led to vertical construction emerging as a solution. Multi-story buildings that primarily utilize wood as their construction material, however, face a range of challenges, including fire hazards, moisture-related issues, and requirements for strong connections between various components of the structure. Method: The research methodology employed in this study is based on a systematic review of relevant literature to investigate the use of CLT in tall buildings. The three selected aspects for this study will then be examined to gain in-depth knowledge of the challenges that arise. Interviews will be conducted regarding moisture and fire aspects to obtain firsthand insights from industry experts on how these challenges are addressed. The third component, concerning connections, will be investigated using literature on various types of connections used in CLT buildings. Two different solutions will be evaluated and compared based on observations and documentation from sitevisits. Results: CLT is a building material that exhibits certain challenges regarding connections, fire resistance, and moisture. This study investigated various solutions to address these three aspects. Moisture control can be achieved through different measures such as weather protection, moisture measurements, and on-site or pre-manufacturing drying of CLT. Fire solutions commonly employed include fire-retardant coatings, sprinklersystems, and fire-resistant gypsum boards. Another viable approach is oversizing, taking advantage of wood's natural charring process. The two most common connection solutions for the selected joints are angle brackets and long timber screws. These solutions yield comparable results in terms of load-bearing capacities but require distinct approaches to installation and fireinsulation. Conclusions: This study investigated challenges related to three aspects in order to develop effective solutions for these various challenges. The solutions examined in this work are viable and applicable, but careful consideration must be given to their practical implementation. All three aspects require meticulous planning and expertise, and the application should also be carried out correctly.