Abstract Introduction: The design of an exterior wall of timber construction where all forms ofplastic can be avoided is not something that is used in today's buildings in Sweden. Thepurpose of the study is to compare two exterior wall constructions where one exteriorwall is used in today's buildings and contains plastic foil. The other wall does notcontain plastic or steam brake.The aim of the report is to compare these two exterior wall constructions from amoisture perspective where the construction without plastic and steam brake is studiedto be able to verify whether it is possible to use this in today's buildings. The questionsto be studied are the following: - What is the basis for the material choices for wooden exterior wall construction? - How do the moisture conditions vary between the selected exterior wall of timberconstructions based on the actual experiment and the theoretical calculations? Method: The study consisted of a combination of qualitative and quantitative methodswhere several collection methods were used such as interviews, experiments andcalculations. The main topic in the study was moisture and with the help of the methodsprimary data were collected, as well as secondary data were collected through themethod literature study. Results: The study showed results how two different exterior wall of timberconstruction vary from each other based on the parameters relative humidity, steamcontent and temperature. The results are reported through tables and diagrams of howthe walls are affected in the worst possible cases regarding moisture surcharge. Analysis: The analysis links the question, the result, and the theoretical frameworktogether. The values presented in the results are linked to the framework wherescientific studies either support or do not support the results that have been producedduring the study. This finally answered the questions that the report was based on. Discussion: This part presents a discussion regarding the results which have beencollected in the study. This section also presents a method discussion containingarguments whether the methods worked or not.

Syfte: Syftet med denna studie var att framställa en mall för hur man projekterar KL-träbyggnader fuktsäkrare samt ta fram rekommendationer för ett mer fuktsäkert arbetssätt. KL-trä är ett nytt byggnadsmaterial där behov av standardisering finns för att uppfylla de krav och rekommendationer som finns. Större hänsyn behöver tas till fukt då människors hygien och hälsa ej skall påverkas. Metod: Genom insamling av data med hjälp av fallstudie av ett flerbostadshus i KL-trä framgår såväl materialhantering som utformning av stomme och väderskydd. Utformning av stomme framgår fortsatt genom dokumentanalys av konstruktionshandlingar för tre KL-trähusprojekt. Vidare framgår branschens förhållningssätt och erfarenheter genom intervjuer av personer med olika ämnesrelevanta kunskaper. Resultat: Genom att i tidigt projekteringsskede prioritera fuktsäkerhet för såväl uppförande- som bruksskede reduceras risken för fuktrelaterade problem. Vidare bör det kontinuerligt arbetas med fuktsäkerhet gemensamt, mellan discipliner i projektet. Byggnadsdelar att ta särskild hänsyn till samt åtgärder för att utföra detta presenteras såväl som rekommendationer för ett mer fuktsäkert arbetssätt. Konsekvenser: Studiens resultat skall verka som ett komplement till ByggaF, detta då resultatet behandlar KL-trä specifikt. Genom implementering är förhoppningen att resultatet skall reducera risken för fuktrelaterade problem i KL-träbyggnader. Vidare bör högre krav ställas på fuktsäkerhet vid KL-träbyggnationer, detta då resultatet av dagens arbetssätt är okänt och försiktighetsprincipen bör tillämpas. Begränsningar: Studiens resultat, i form av den projekteringsmall som genererats, är i huvudsak tillämpbar för arkitekter och konstruktörer då endast stommen utreds. Resultatet är generellt tillämpbart för nybyggnation av flerbostadshus i KL-trä som uppförs i Sverige. Vidare utreds åtgärder för att reducera risken för fuktrelaterade problem och avser ej människors påverkan av mikrobiell påväxt. / Purpose: The purpose of this study was to produce a template for how to design CLT buildings moisture-safer and to make recommendations for a moisture-safe working method. CLT is a new building material where there is a need for standardization to meet the requirements and recommendations that exist. Greater consideration needs to be given to moisture in order for people's hygiene and health not to be affected. Method: By collecting data using a case study of a multi-story house in CLT, material handling as well as design of framework and weather protection are shown. Design of framework appears through document analysis of design documents for three CLT house projects. Furthermore, the industry's approach and experience are disclosed through interviews of people with different subject-relevant knowledge. Findings: By, in the early design stage, prioritizing moisture safety for both construction- and use stages the risk of moisture-related problems is reduced. Furthermore, it should be continuously and jointly worked with moisture safety between disciplines in the project. Building components to take special account of and measures to do this are presented as well as recommendations for a more moisture-proof working method. Implications: The results of the study should be a complement to ByggaF, this is because the result specifically addresses CLT. Through implementation, the hope is that the result will reduce the risk of moisture-related problems in CLT buildings. Furthermore, higher requirements should be set on moisture safety in CLT construction, as the result of the current working method is unknown and the precautionary principle should be applied. Limitations: The study's result, in form of the design template that is generated, are mainly applicable to architects and designers as only the framework is investigated. The result is generally applicable for new-construction of multi-story buildings in CLT which are constructed in Sweden. Furthermore, measures to reduce the risk of moisture-related problems are being investigated and does not refer to people's influence by microbial growth.

Många badrum har idag ytskikt av keramiska material. Då dessa konstruktioner inte är vattentäta i sig själva har förändrade tvagningsvanor ställt ökade krav på badrummens tätskikt. Genom att jämföra branschregler som styr våtrumsbyggande utfärdade av BKR och GVK, med skaderapporter utfärdade av Vattenskadecentrum, kan konstateranden angående branschreglernas inverkan göras. Vattenskaderapporterna visar att andelen tätskiktsskador på vägg har minskat och andelen tätskiktsskador på golv har ökat. Den tätskiktsskada som vållar störst problem i badrum är då tätskiktets anslutning till golvbrunn läcker. I denna rapport eftersöks mer omfattande testmetoder för tätskiktssystem för att kunna upptäcka brister i dessa i ett tidigare skede. Så även ökad insyn och detaljstyrning av tillverkningsskedet från branschorganisationerna.

Hydrauliskt kalk är ett bindemedel i mur- och putsbruk som idag främst används vid restaureringar. Likt bruk med cement som bindemedel härdar hydrauliskt kalkbruk även under vatten. Hydrauliskt kalkbruk når en högre hållfasthet än luftkalkbruk men lägre än cementbruk. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska återanvändning eller materialåtervinning ske av merparten av icke-farligt avfall en avfallsgrupp till vilket tegel och murbruk hör. Likt luftkalkbruk kan tegel murat med hydrauliskt kalkbruk rensas från bruket och sedan återbrukas i nyproduktion. Denna möjlighet tillsammans med god hållfasthet och de hydrauliska egenskaperna gör det intressant att titta på hydrauliskt kalkbruk som ett alternativ till de idag vanligt förekommande bruken på marknaden. Syftet med denna rapport är att redogöra för egenskaperna hos hydrauliskt kalkbruk och jämföra dessa med de cementbaserade bruk som framförnallt används idag. Typiska faktorer som påverkar valet av murbruk är ekonomi, funktion, tillgång, hållfasthet samt fukttekniska och andra byggnadsfysikaliska egenskaper. Arbetet utfördes genom litteraturstudie samt genom ett praktiskt försök genom provning av den kapillära absorptionsförmågan. Provningen utfördes för att bestämma fukttekniska egenskaper hos bruket och se om de liknar det diffusionsöppna luftkalkbruket. Försöket utfördes med hydrauliskt kalkbruk samt två referensbruk i tegelmurar. En litteraturstudie genomfördes för att ingående kartlägga egenskaperna hos hydrauliskt kalkbruk. Brukets sammansättning studerades och uppbyggnadens påverkan på brukets fuktbetingelser analyserades. Denna analys låg till grund för genomförandet av absorptionsproven. De viktigaste egenskaperna vid val av bruk sammanställs även för andra, typiskt förekommande, brukssorter och jämförs med det hydrauliska kalkbruket. Vid proven simulerades slagregn mot fasaden genom att en testplatta fästes vid murverkets yta. Genom ett stigrör anslutet till plattan tillfördes vatten varpå murens absorption skulle bestämmas. Resultat från litteraturstudien visar på god hållfasthet och god tillgång till råvara samt indikerar miljömässiga fördelar jämfört med cementbaserade bruk. Priset och kunskapsbrist hos projektörer och entreprenörer ligger idag i den andra vågskålen, till det hydrauliska kalkbrukets nackdel.Provningen resulterade tyvärr inte i någon användbar data. Problem med tätning mellan utrustningen och murverket ledde till ofullständiga och osäkra resultat. Någon slutsats om absorptionen hos det hydrauliska kalkbruket jämte murcement- och kalkcementbruk i oliksugande tegel kan således inte dras. Ytterligare försök vore intressanta, under rätt för-utsättningar, genom absorptionstest eller genom uttorkningsprov för att bestämma det hydrauliska kalkbrukets fuktegeskaper. De allt större miljömässiga kraven som ställs i samhället och i byggbranchen kan öppna uppför ett ökat användande av hydrauliskt kalkbruk i framtiden. / Much like mortars with cement binders mortar with hydraulic lime hardens in contact with water. Eventually, as the process of carbonation starts, the hardening will be more similar to that of non-hydraulic lime. The compresive strength of hydraulic mortar lies inbetween the weaker non-hydraulic lime and the stronger mortars with Porland cement as binder. According to the european union directive 2006/12/EC on waste 70% of all non-hazardous waste should be reused, recykled or in other ways material recovered. Bricks layed with lime binders can be scraped of hardened mortar and reused in new buildings. This trait together with the strengthand hydraulic properties of hydraulic lime opens up for the mortar as a more widely used alternative to the more commonly used mortars of today containing cement as binders. This project aims to give a thorough presentation of the properties of hydraulic lime and give a comparison with mortars containing Portland cement as binder. Price and access together with strength and functionare all traits that can be of interest in regard to properties of mortar. By performing absorption test on hydraulic lime mortar together with two cement based mortars the moisture movement through mortar joints are compared. The tests are perfomed on multiple sample walls consisting of three different facade clay bricks with low, normal and high suction after 28 days of curing. A litterature study has been performed in support of the experimental study in wich the structure of hydraulic lime has been analysed. The absorption and desorption and it’s connection to the porus structure of mortar is investigeted. This is the basis for the absorption tests performedby the use of test plates applied to the masonry. Wind driven rain is simulated with the use of RILEM-tubes connected to the test plates afterwhich the absorption can be determined. Unfortunaly the experiment did not result in conclusive data because of problems with the equipment. It was not possible to achieve a tight seal between the equipment and the masonry so water leaked out during testing. As a result it was not possible to draw any conclusions regarding the moisture properties of hydraulic lime. Future testing should be done in better conditons or by using another method.

Betong och trä är två material som används till prefabricerade stomsystem. Dessa material har förutom utseende olika tekniska egenskaper för fukt, brand och ljud. Syftet med examensarbetet är att göra en jämförelse av de tekniska egenskaperna för prefabricerade betongstommar (sandwich-element) och prefabricerade trästommar (massivträ) samt att avgöra vad som är mest lämpligt för flervåningshus (två–fem våningar). Resultatet visar att båda stommarna går att använda för flervåningshus, men för att få tillräcklig brandsäkerhet behöver trästommen en större dimension. Trä påverkas mer och lättare av fukt än betong. Det kan även behövas en dubbelkonstruktion för väggar och bjälklag i trä för att ta bort de ljudbryggorna som skapas. Detta gör att dimensioneringen av bjälklag och väggar av trä blir större än för betong.  Träkonstruktioner har också högre krav på knutpunkter mellan byggdelarna för att minimera flanktransmissionerna. För betongstommar är det de tillhörande byggnadsdelarna som fönster och uteluftsintag som i större grad påverkar ljudisoleringsförmågan. Slutsatsen är att prefabricerade trä- och betongstommar har olika tekniska egenskaper sett till brand, fukt och ljud. Trä är mer känsligt för brand, fukt och ljud. Det ställs därför högre krav på utformningen av konstruktionen och hanteringen av trästommar för att uppnå samma egenskaper som en betongstomme. Trästommen får oftast en större dimensionering för att klara kraven som ställs på de tekniska egenskaperna och det är framförallt ljudkravet som blir avgörande för dimensioneringen.

Examensarbetet omfattade utvärdering av vanligt förekommande ytterväggars prestation med avseende på följande delaspekter: akustik, fukt, brand, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, samordning, utförande och byggteknik, estetik samt konstruktion och bärförmåga. Varav målet var att evaluera vilka ytterväggar bland de vanligaste inom svensk byggindustri som presterar bäst inom respektive delaspekt och överlag med alla delaspekter inräknade i en helhetsbedömning. De vanligast förekommande ytterväggarna etablerades genom informationssökning och leverantörskontakt för att säkerställa att rapporten berör konstruktioner som är aktuella idag. När dessa identifierades ritades de i sektion i revit för att tillåta enkel jämförelse för konsulter och entreprenörer vid tillfälle för bedömning. Ytterväggarnas prestation etablerades genom litteraturstudie samt intervjuer med erfarna konsulter och entreprenörer som är yrkesverksamma inom respektive delaspekt. Därefter utvärderades resultatet från litteraturstudien samt intervjuerna: baserat på pålitlighet och bedömd prestation korreleras varje vägg inom varje delaspekt till en poäng från 1-10. Poängen användes sedan för att etablera vilka väggar som presterar bäst inom varje delaspekt och slutligen vilken vägg som presterar bäst med avseende på samtliga delaspekter sammanlagt, där högst poäng motsvarar bäst prestation. Resultatet visade att olika väggtyper med olika ingående material och dimensioner presterar olika med avseende på samtliga delaspekter. Det framkom också att genom en helhetsbedömning där varje delaspekt är inräknad presterar och rangordnas väggarna enligt följande:

In spring 2023, two engineering students from Jönköping University collaborated with GBJ Bygg Jönköping to investigate the impact of moisture on cross-laminated timber (CLT) and its drying process. The study aimed to identify potential issues, damages, and propose mitigation methods. Through measurements and investigations, this study generated in-depth knowledge of moisture effects on CLT, ensuring proper material handling to avoid long-term negative consequences.The methodology involved quantitative investigations to obtain credible results. Experiments simulated the application of wet macadam on a CLT floor slab in a natural environment to measure time to reach an acceptable moisture content. Collaboration with GBJ Bygg provided access to information, materials, and simulation facilities. Two tests were conducted: immediate construction after placing washed macadam and a 9-day drying period before reconstruction. Results showed that direct macadam application led to high timber moisture content, while drying according to industry recommendations resulted in low moisture content without negative consequences. The drying process varied depending on reconstruction timing, and methods like extending macadam drying time were proposed to reduce damages and shorten the drying period.The discussion of results demonstrated data relevance with limited room for misinterpretation. However, the study's time frame limited complete results, and the lack of prior research on timber drying affected connections to previous studies. The clearest answer came from the 9-day drying test, showing a decrease in moisture content. Some measured values deviated, possibly due to measurement errors. Facility climate and construction execution posed potential error sources. Despite limitations, the experiment effectively addressed the study's purpose and research questions.

Bygg- samt fastighetsbranschen står för cirka 21% av koldioxidutsläppen i Sverige. Detta är ett problem som behöver lösas eftersom Sverige år 2017 antog ett klimatpolitiskt ramverk med målet att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett ökat byggande i trä är en viktig del av lösningen för att nå målet om klimatneutralitet. Ett fastighetsbolag som håller på att bygga sitt första kontorshus i trä är Vasakronan, som kallas Magasin X. Det finns ett flertal utmaningar med att bygga flervåningshus i trä, dessa är bland annat fukt- och akustikproblem. Trä är ett fuktkänsligt material och om byggnaden skadas av fukt finns det en förhöjd risk för mögel som kan leda till hälsoproblem för framtida brukare av byggnaden. Gällande akustik, kan det bli lyhört, om inte hänsyn tas till materialets låga densitet. Detta examensarbete utfördes i samarbete med Vasakronan och har som syfte att identifiera drivkrafterna med att bygga flervåningshus i trä, identifiera kunskapsbrister samt identifiera förslag på lösningar inom fukt och akustik vid byggande av flervåningshus i trä. I detta examensarbete utfördes intervjuer samt observation som metoder. Observationen utfördes på en erfarenhetsträff angående byggprojektet Magasin X. Vid erfarenhetsträffen avhandlades utmaningar samt lösningar som uppkommit under projektet. Tematisk analys användes som metod för att analysera intervjuerna för att därmed besvara uppsatsens frågeställningar. Följande har identifierats som drivkrafter för att bygga flervåningshus i trä. För det första är det ett material som leder till lägre koldioxidutsläpp jämfört med betong. För det andra är det ett material som är lämpligt för industriellt byggande vilket innebär att det är lätt att tillverka byggdelar i fabrik. För det tredje är det ett material som bidrar med en bättre arbetsmiljö förde som arbetar med att uppföra byggnaden jämfört med vid uppförande av en byggnad av betong och stål. För det fjärde är det ett material som är lätt att kombinera med andra material och använda vid påbyggnader på grund av dess låga densitet. Den främsta anledningen till kunskapsbrister är begränsad erfarenhet att bygga flervåningshus i trä. Förslag på lösningar mot kunskapsbrister är att använda sig av aktiviteter som seminarium för att sprida kunskap inom ämnet, upprätta instruktioner och manualer vid användandet av nya byggmetoder. Dessutom är en lösning att bygga fler flervåningshus i trä för att ansamla erfarenhet och kunskap. Lösningar för att åtgärda fuktproblematik är att använda väderskydd på byggnaden, helklistrad plastfolie och tejp på bjälklaget samt vatten-dammsuga vid regn. Lösningar på akustikproblem är att installera installationsgolv eller installera ett tyngre övergolv med antingen betonggjutning eller spackel med stegljudsmatta. Om möjligt är väderskydd den mest effektiva åtgärden för att minska risken för fukt, dock är det en dyr lösning. Det finns dock andra åtgärder som inte är lika effektiva men billigare, som att använda plastfolie, presenningar och ställningar och tejp för att täcka bjälklag. Gällande akustiken har det dock det inte varit möjligt i denna studie att avgöra vilken akustisk lösningsom är att föredra. En drivkraft till att bygga flervåningshus i trä är att minska klimatpåverkan men för att upprätthålla ett hållbart skogsbruk är det viktigt att inte hugga ner för mycket träd. Därmed kan en hybridstomme vara ett bra alternativ för framtiden. / The construction and real estate industry accounts for a large share of carbon dioxide emissions in Sweden, about 21% of greenhouse gas emissions. This is a problem that needs to be solved because in 2017 Sweden adopted a climate policy framework with the goal that by 2045 there will be no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. Increased construction in wood is an important part of the solution to achieve the goal of climate neutrality. A real estate company that is building its first wooden office building is Vasakronan, which is called Magasin X. There are several challenges with building multi-storey houses in wood, these include moisture problems and acoustic problems. One factor is the risk of moisture as wood is a moisture-sensitive material and if the building is damaged by moisture, there is an increased risk of mold, which can lead to health problems for future users of the building. If the light density of the material is not considered, it might be inefficiently soundproof. This master thesis was carried out in collaboration with Vasakronan and aims to identify the driving forces in building multi-storey buildings in wood, identify lack of knowledge within building of multi-storey buildings in wood and identify and investigate solutions to solve issues with moisture and acoustics in the construction of multi-storey buildings in wood. In this thesis, interviews and observation were used as a method. The observation was carried out at an experience meeting regarding the construction project Magazine X. At the experience meeting, challenges and solutions that arose during the project were discussed. The thematic analysis was also used as a method for analyzing the interviews in order to answer the research questions. The following have been identified as driving forces for building multi-storey wooden buildings. First, it is a material that leads to lower carbon dioxide emissions compared to building in concrete. Secondly, it is a material that is suitable for industrial construction, which means that it is easy to manufacture building components in a factory. Thirdly, it is a material that contributes to a better working environment for those who work with the construction of the building compared to when constructing a building of concrete and steel. Fourth, it is a material that is easy to combine with other materials and use in extensions due to its low density. The main reason for lack of knowledge is lack of experience in building multi-storey wooden buildings. Suggestions for solutions to knowledge gaps are to use activities such as seminars to spread knowledge in the subject. Solutions to fix moisture problems are to use weather protection on the building, wet guard and tape on the framing of joists and soak up water in the risk of rain. Solutions to acoustic problems are to install installation floors or install a heavier top floor with either concrete casting or putty with sound insulation mat. If possible, weather protection is the most effective measure to reduce the risk of moisture, but it is an expensive solution. However, there are other measures that are not as effective but cheaper, such as using wet guard, tarpaulins and scaffolding and tape to cover framing of joists. It has not been possible to determine which acoustic solution is preferable. A driving force for building multi-storey wooden buildings is to reduce the climate impact, but in order to maintain sustainable forestry, it is important not to cut down too many trees. Thus, a hybrid frame can be a good alternative for the future.

The construction industry stands in front of several challenges when it comes to sustainability where the choice of material can affect the carbon dioxide emissions. The interest to use CLT has increased the last years probably due to increased environmental awareness. Studies have shown that there is a research need when it comes to moisture in CLT which this report have looked deeper in to. The purpose was to create a bigger understanding for moisture protection of CLT in the design phase. The method was a qualitive case study where the main data collection was interviews. Complimentary material to the primary data was gathered through a document study to answer the first research question. This created a triangulation and strengthened the reliability of the study. A literature search was implemented to create a scientific foundation to the study.  Three reference objects were the basis for the study where architects, constructors, contractors and moisture consultants were interviewed. The results of this study showed that the industry standard for building moisture safe constructions ByggaF is used as a foundation for the moisture work but is adjusted to the project. The work with moisture protection begins in the project planning document phase and continues throughout the whole process of the project. The moisture consultant reviews and follow up the work continually. The study also shows that there is lack of experience when it comes to CLT in the industry. Challenges that occurred were inadequate communication between different disciplines. The areas for improvement in the industry are that a library with standard details should be developed. It also occurred that it is important to include a moisture consultant and supplier of CLT early in the project. The study showed that there is shortage in experience when it comes to moisture control of CLT. Shortage in experience can result in CLT being deselected as an alternative to concrete. It also appears that there are challenges with the communication to production which is probably a consequence of lack of experiences. The possibilities of CLT are many since it is a sustainable material, easy to assemble and creates a nice environment. By further education and sharing experiences, the knowledge regarding CLT and moisture in the industry can increase. For an easier design phase, a library with standard details should be developed as well as further tools in the form of an agenda that treats general moisture control. The question regarding weather protection is something that has been discussed which sets different requirements for the design phase and there is a need for further research regarding this question.

På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.