In this study the information structure in children´s picture books for the age range 3-6 is analyzed. The information structure is primarily visible in the word order and is largely language specific, which means that it plays a central role when a text is translated into a new language.  In this study the translations of children´s picture books between Swedish and German and their originals are analyzed. The purpose is to find what constituents are put in the initial position (Vorfeld). The initial position is important in terms of cohesion and thematic development and is generally where the topic is placed.  German is overall believed to have a bigger variation in the initial position, with more initial adverbials, whereas Swedish is more prone to place a subject in initial position. The languages are also believed to have different levels of markedness in terms of an object or a cleft-construction in the initial position. The results show that while the German books and translations do have a bigger variation and the Swedish books and translations have a higher subject frequency, the differences are not striking. This is partly attributed to the fact that an age range of three years is quite large and two of the three German books are written for younger children, while the Swedish books seem to have an older target group, which also means a higher rate of linguistic complexity. The marked structures object and cleft-construction in initial position do however follow strong language specific tendencies.

Climate change due to greenhouse gases is an important challenge the world is facing. In the manufacture of building materials, concrete accounts for about 50% of all greenhouse gas-emissions. A general way of reducing emissions is to replace concrete with other materials with lower climate impact. Replacing concrete in foundations is not entirely straightforward. A foundation needs to be moisture-proof, have the required load-bearing capacity and be an energy-efficient part of a well-insulated climate shell.  When laying foundations, a lot of concrete is used and is often cast as slabs on the ground. The purpose of this study is to evaluate alternative foundations to the traditional slab that have equivalent load-bearing capacity and causes lower emission levels. In this study indoor airventilated crawlspace, Hybrid foundation and Composite foundation are compared with a traditional slab. Calculations of load-bearing capacity are made and set in relation to the level of carbon dioxide each foundation method causes.  The results show that all four foundations have similar load-bearing capacity. The Hybrid foundation accounts for half as much carbon dioxide emissions as a traditional slab and the Composit foundation lies in between. It would be a better choice from an environmental point of view to use these two foundations where possible. / Klimatförändringar på grund av växthusgaser är en utmaning som världen står inför. Byggbranschen står idag för cirka 33 procent av världens växthusgasutsläpp och förbrukar cirka 40 procent av världens energi. Vid tillverkning av byggmaterial står betong för ca 50 % av alla utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett allmänt sätt att minska utsläppen av växthusgaser i byggbranschen är att ersätta betong med andra material som har en lägre klimatpåverkan. Att byta ut betongen i grundkonstruktioner är dock inte okomplicerat. En grund behöver vara fuktsäker, ha erforderlig bärförmåga samt vara en energieffektiv del i ett väl isolerat klimatskal. En grundläggningsmetod som är vanligt förekommande, och som innehåller mycket betong, är en platta på mark. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns alternativ till en traditionell platta på mark som har likvärdig bärförmåga och som resulterar i lägre utsläppsnivåer. Här jämförs varmgrund, Hybridgrund och Composit-grund med en traditionell platta på mark där beräkning av bärförmåga görs och ställs i relation till de nivåer koldioxidutsläpp som varje grundläggningsmetod orsakar. För att besvara frågeställningen ovan har beräkning av bärförmåga gjorts. För en traditionell platta på mark har beräkning gjorts i EPS-Peps, för de anda grundläggningsmetoderna har manuella beräkningar gjorts. För beräkning av koldioxidutsläpp från de olika grundläggningsmetoderna har mängdberäkningar gjorts av materielinnehållet i varje grund. Dessa har sedan använts i mjukvaran BM 1.0 för beräkning av koldioxidutsläpp för respektive grundläggningsmetod. Resultatet visar att alla fyra grundläggingsmetoder har likvärdig bärförmåga. De kan alla bära de laster som en villa med små till måttliga laster ger upphov till. Varmgrunden är den grund som klarar störst laster. Vidare visar resultatet att hybridgrunden orsakar ungefär hälften så mycket koldioxidutsläpp som en platta på mark och Composit-grunden ligger mitt emellan. Varmgrunden orsakar i aktuellt utförande nästan lika höga utsläppsnivåer som en traditionell platta på mark, vilket var oväntat. Konsekvensen av detta är att grundläggningsmomentet i byggskedet skulle ge upphov till mindre mängder koldioxidutsläpp om hybridgrunden och Composit-grunden får ersätta den traditionella grundläggningsmetoden platta på mark där så är möjligt.

Problembakgrund och problemdiskussion: Som följd av samhällets ökade medvetenhet avseende hållbarhet står näringslivet inför utmaningar av att möta de förändrade förhållandena, som externa och interna drivkrafter bidragit till, för att bibehålla en etablerad marknadsposition. Dessa utmaningar reflekteras även i företags förmågor att inkludera hållbarhet inom verksamhetsstyrningens komponenter, vilket ramverk som “Sustainability Control System as a Package” ämnar att underlätta. Däremot varierar beslutet av att inkludera hållbarhet inom verksamheter och dess styrning utifrån olika motiv, vilka förklaras som kognitiva, normativa och regulativa fundament. Hur dessa fundament påverkar den hållbara verksamhetsstyrningen har inte tidigare tagits till hänsyn vid forskning, vilket följande studie ämnar att göra.   Metod: Den kvalitativa studien har utförts som en flerfallstudie där semistrukturerade intervjuer från fallföretag, som representerat de tre kognitiva, normativa och regulativa fundamenten, utgjort grunden för studiens empiriska materialinsamling. Detta för att gentemot den teoretiska referensramen kunna urskilja mönster för hur hållbara element genomsyrar respektive verksamhetsstyrning.   Syfte: Syftet med följande studie är att bidra med analyser och förklaringar över hur företags kognitiva, normativa och regulativa fundament genomsyrar den hållbara verksamhetsstyrningen. Detta för att sedan kunna urskilja varför verksamhetsstyrningen är utformad på ett visst sätt, med utgångspunkt i “Sustainability Control System as a Package”.   Slutsats: Utifrån studien anses företags hållbara verksamhetsstyrning utformas olika utifrån de fundament som grundat vilka samt till vilken grad hållbara aspekter prioriteras. För verksamheter som drivs utifrån kognitiva fundament genomsyrar deras hållbarhetsarbete verksamhetsstyrningen med grund i ett företags affärskoncept och influerar främst informella styrsätt som kulturen, värderingar, en transparent och tvärfunktionell kommunikation samt en allokerad ansvarsfördelning, vilket understöttas av ett antal formella styrmedel. För företag med normativa fundament genomsyrar hållbarhet verksamheten som en utav flera delar av det grundläggande affärskonceptet via den överordnade strategin. Formella styrsätt som tydliga strategier och målsättningar, uppföljning av dessa samt tydlig arbetsfördelning, influerar verksamhetsstyrningen för att strukturerat samordna hållbarhet med de övriga affärskonceptens områden. Företag med regulativa fundament bibehåller det grundläggande affärskoncept, där hållbarhet istället genomsyrar verksamhetsstyrningens komponenter direkt med övervägande formella styrsätt, främst målsättningar och riktlinjer, för att strukturerat etablera och upprätthålla ett accepterat hållbarhetsarbete utifrån lagar och externa krav. / Background and Problem: As a consequence from the society's increased sustainability awareness, companies face challenges of meeting the changed conditions, which external and internal incentives have contributed to, in order to attain an established market position. These challenges also reflect the constitution of the management control system, which frameworks like the “Sustainability Control System as a Package” intends to facilitate. However, the choice of including sustainability within companies and their management control varies between different motives, which are described as cognitive, normative and regulatory reasons. How these underlying reasons affect the sustainable management control haven’t been researched before, which is the aim of this study.                                                                  Method: The qualitative study has been made by a multiple case study on companies, that represents the three cognitive, normative and regulative underlying reasons, using semi structured interviews which has constructed the basis for the empirical data collection. This has been compared to the theoretical framework in order to distinguish patterns of how sustainability permeate each management control system. Purpose: The purpose of this research is to contribute with an analysis and explanations of how a company’s regulatory, normative or cognitive underlying reason permeate its sustainable management control system. This will be made in order to distinguish why the management control is constructed in a certain way, by using the framework “Sustainability Control System as a Package”.   Conclusion: Based on the made study, companies sustainable management control is considered to be constructed based on what underlying reasons that have formed which, and how much, sustainable elements are prioritized. Companies who are driven by cognitive reasons permeate their business with sustainable elements by making sustainability their business concept. Mostly the informal control systems like culture, values, a transparent and cross functional communication as well as an allocated responsibility have been affected, which are supported by a number of formal control systems. Companies who have normative reasons permeate their business with sustainability by making it as one of several parts in their business concept, through their overall strategy. Formal control systems like distinctive strategies and goals, performance measurements and a clear division of responsibility are being used as a way to coordinate the sustainability in a structured way, to facilitate with the other parts of the business concept. On the contrary, companies who have regulative reasons keep their already established fundamental business concept, where sustainability directly permeate the different components of their management control system. Formal control systems, mainly goals and policies, are used, in order to create and keep a structured sustainability implementation according to laws and external demands.

This essay deals with translation changes taking place when translating two information-dense German texts into Swedish. The study focuses on the preverbal position of V2 declaratives, i.e. on the so called pre-field in German and Swedish sentences. This position plays an important role for the structuring of information, both at the intra-sentential and at the inter-sentential level. The aim of the study is therefore to investigate to what extent the information structure of the source text is carried over to the target text. A quantitative sentence-by-sentence analysis of the pre-fields of the source and target text shows many cases of re-structuring and re-writing have taken place during the translation process. A closer examination of those changes reveals some tendencies regarding the translation of the German pre-fields. In many cases text-initial rhematic (not previously mentioned) subjects of the source text have been replaced with time adverbials which function as so-called frame topics in the target text. Also, heavy, information-dense pre-fields of the source text have been split into two or more sentences in the target text. Furthermore there has been a “neutralization” of so-called marked structures of the source text. While those marked structures are used to achieve communicative effects in the source text, equal effects are mostly achieved by lexical means in the target text. The genre and style of the texts proved to play an important role for the choice between keeping and abandoning the information structure of the source text.

Economic bubbles are playing an increasingly significant role in the current global economy. We believe these bubbles are to a certain extent dominating the real economy, and, therefore, research based on this specific economic phenomenon is becoming increasingly popular and important. The focus of this master's thesis is based upon analysis of stock price bubbles. This thesis contains author analyzed historical cases representative of stock price bubbles; summarizations of their traditional features; common factors causing their formation; and reasons leading to their bursting. Solutions to the dilemma of stock price bubbles are discussed in depth, and emphasis is placed upon clearly deciphering different theoretical approaches regarding this phenomenon-not only from the efficient market hypothesis viewpoint but also from the perspective of behavioral finance. The research contains testing and measuring methodologies of stock price bubbles, and the author's view concerning them is strongly supported by the results within the empirical data-testing chapter. Upon reading, one can expect to achieve a basic overview of this forefront science.

In dieser Dissertation wird Jean Amérys Ethik der Erinnerung auf ihre philosophischen, politischen und literarischen Implikationen hin untersucht. Dabei wird sie als ein moegliches philosophisches Fundament fuer den westdeutschen Auschwitz-Diskurs und die westdeutsche Nachkriegsliteratur vorgestellt. Ihre Besonderheiten gewinnen auf der Grundlage eines Vergleichs von Amérys erinnerungspolitischen Positionen mit jenen Theodor W. Adornos Kontur, der allgemein als der philosophische Begruender der deutschen Literatur nach 1945 gilt. Beide Intellektuelle denken ausgehend von ihrer Verfolgungserfahrung als Juden deutscher (Adorno) bzw. oesterreichischer (Améry) Herkunft. Doch anders als Adorno, dem 1938 die Emigration nach Amerika gelang, wurde Améry als politischer Widerstandskaempfer gefoltert und nach Auschwitz deportiert. Vor diesem Hintergrund geht es um die Frage nach der erkenntnistheoretischen Bedeutung der koerperlichen Erfahrung der Vernichtung beim Versuch, ein der Zaesur Auschwitz angemessenes Denken zu begruenden. Hierzu werden erstmals Amérys Anleihen bei dem Phaenomenologen Maurice Merleau-Ponty systematisch analysiert. Wie er geht auch Améry davon aus, dass die koerperliche Wahrnehmung eines Menschen in entscheidender Form ueber sein Engagement in Kultur und Gesellschaft mitbestimmt.<p>Im Rahmen der Forschungsarbeit werden saemtliche Werke Amérys beruecksichtigt, inklusive seiner zum Teil noch unveroeffentlichten Nachlass-Arbeiten. Sie ist in drei Teile aufgegliedert, in denen jeweils eine der Werkepochen, die Améry auf seinem Werdegang als politischer Schriftsteller durchlaeuft, zentral steht: sein politisches Erwachen 1934/35 in Wien, seine ersten Schreibversuche nach der Befreiung aus dem Konzentrationslager Bergen-Belsen zwischen 1945 und 1949, und zuletzt die Ethik der Erinnerung des kanonischen Améry, die er in zwei Werkepochen erarbeitet hat, in denen er sich jeweils unterschiedlichen Fragestellungen widmet.(1966-1974 und 1974-1978). <p>Aus der Literaturzeitschrift "Die Bruecke", die der 22jaehrige 1934 gemeinsam mit einem Freund herausgab, und Amérys Jugendroman "Die Schiffbruechigen" werden in den ersten beiden Kapiteln die fruehen philosophischen und aestetischen Urspruenge von Amérys Ethik eroertert. Im folgenden Kapitel rueckt die Vernichtungserfahrung des Autors in den Brennpunkt. Die Parameter ihrer ersten literarischen Verarbeitung in seinen Schriften aus der unmittelbaren Nachkriegszeit werden herausgestellt, die Améry in seinem Spaetwerk weitergedacht hat. Auf den vorangehenden Forschungsergebnissen aufbauend wird im letzten Kapitel Amérys Ethik der Erinnerung im Vergleich zu jener Theodor W. Adornos erarbeitet. Ihr phaenomenologisches Fundament wird dem geschichtsphilosophischen Fundament des Adornoschen Denkens gegenuebergestellt. Dabei wird gezeigt, dass nicht nur Amérys Denken, sondern auch seine Aesthetik phaenomenologisch ausgerichtet ist. Durch die Analysen in diesem Hauptteil der Dissertation, in dem erstmals alle Essay-Baende auf ihren erinnerungspolitischen Gehalt im Zusammenspiel untersucht wurden, wird Amérys Beitrag zur Begruendung einer postmodernen Ethik und der Gattung der Shoah-Literatur einsehbar.<p> / Doctorat en Langues et lettres / info:eu-repo/semantics/nonPublished