Sammanfattning Socialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven empowerment och socialt kapital. Studien visade att de bägge kommunerna utförde arbetsintegreringen på liknade sätt men att det förekom skillnader. Bägge kommunerna kartlägger arbetstagarens resurser, försöker tillmötesgå önskemål om praktikplats och använder valda delar av en arbetsmodell, ISA-modell, för lyckad arbetsintegrering. Resultaten visade att det är svårt att få ut människor med intellektuella funktionsnedsättningar i lönearbete. Studien visade en otydlig målsättning med de individuella placeringarna samt behovet av ökad samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Författarna upplevde att människor med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande är fångade mitt emellan ett omsorgsperspektiv och ett medborgarperspektiv, vilket begränsar deras möjlighet att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden.

Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förändrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, från det första mästerskapet i Rom 1960 till det senaste mästerskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehållsanalys såväl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien är att undersöka omfånget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förändrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien är att undersöka hur språket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förändrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori. Resultatet av den kvantitativa delstudien visar att mediebevakningen, med några få avvikelser, har ökat stadigt från 1960 till 2012. Den kvalitativa delstudien visar att attityderna gentemot Paralympics och dess deltagare överlag har förbättrats. Detta leder till slutsatsen att det finns goda förutsättningar för en mer omfattande och en mer seriös bevakning av Paralympics i framtiden.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden. I de senare fanns mer omfattande beskrivningar om personerna. Anledningen till ansökan var att man nyligen insjuknat, skulle flytta från föräldrahemmet eller att en tidigare insats inte hade fungerat. Samtliga i studien saknade lönearbete, däremot hade majoriteten behållning av någon form av daglig verksamhet. Många i studien hade haft en svår livssituation under barndomen och i vuxen ålder. Den målsättning som de flesta hade var att på olika sätt nå ökad självständighet i livet. Vissa personer som varit isolerade eller haft en inaktiv fritid fick efter att de fått särskilt boende en mer aktiv och social fritid. Med insatsen särskilt boende enlig LSS gick det att se att personerna fick ett bättre stöd som var bättre anpassat efter deras behov. Stödet ges dock inom en organisatorisk ram som delvis styr den enskildas vardag.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan påverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och föräldrar som är knutna till verksamheten. Därefter har materialet analyserats med hjälp av teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nätverk och empowerment. Resultatet visar på vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbättrade förutsättningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade färdigheter och rätt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig även i sociala sammanhang som inte är anpassade till deras svårigheter.

In this essay the authors have searched to get an understanding of howthe situation where for a person being handicapped and of sámi heritage in Swedenduring the 1800´s to the beginning of 1900´s. In this qualitative study, church booksand local governmental records from the time has been the sources for data. Findingsregarding sámi and disability first of all shows that the sámi didn´t produce any ownwritten records, this means we had to use records produced by Swedish authorities.These are the only records available from the time. Records that gave us theauthorities point of view. When working with historical documents it is the contextwere they were produced in and their implied readership that is of great importance.Using this method gives the possibility to tell the story by the perspective of theexposed, in our case sámi people with disabilities. Understanding history makes usbetter equipped understanding today, thereof the relevance of this study. / C-uppsats

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige. Dessa verksamheter valdes ut på grund av att vi sett behov av utvecklingsarbete kring förståelse för funktionsnedsattas vardagssituation samt progression av empatisk förmåga i verksamheterna. Genom att koppla teorier i praktiskt utförda handlingar möjliggjordes utvecklingen av barnens och elevernas empatiska förmåga samt förståelse för och respekt gentemot varandra. Barnens och elevernas kompetens och gruppdynamik har även fått möjlighet att stärkas. I gemenskap och samarbete kan förståelsen för andras livssituation öka vilket bidrar till ett öppnare och tryggare klimat där fördomar lyfts och bearbetas. Detta är en förutsättning för att skapa en skola för alla där allas egenskaper ses som en tillgång.

2009 kom det en regeringsrättsdom som innebar en praxisförändring vid handläggning av personlig assistans. Domen innebär en mer restriktiv hållning till matsituationen som grundläggande behov vid beslut om rätten till personlig assistans. Praxisförändringen medförde att fler personer än tidigare förlorade sin rätt till assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS) och blev istället hänvisade till den kommunala hjälpapparaten. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga hur svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar hanterar praxisförändringen.   Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen genomfördes med ett webbaserat enkätprogram. Enkäten skickades till en LSS-handläggare i varje svensk kommun.   Det är vanligare att stora kommuner har en plan för att möta praxisförändringen. Det finns regionala skillnader främst mellan vilka insatser som man får om man kommer under tjugo timmar grundläggande behov och därmed inte har rätt till assistansersättning enligt LASS. Bor man i Norrland är det något vanligare att man får hemtjänst än om man bor i södra Sverige. Det är även vanligare med hemtjänst som insats om man bor i en vänsterstyrd kommun.   De kommuner som anser att praxisförändringen medför högre kostnader för brukaren är ofta de kommuner som i högre grad använder sig av hemtjänst istället för kommunalt finansierad personlig assistans.  Det finns även skillnader i hur många timmar grundläggande behov som en brukare anses behöva komma upp i för att vara berättigad personlig assistans finansierad av kommunen. Kommunernas bedömning skiljer sig angående om man får behålla sina assistenter efter att ha blivit av med ersättningen från LASS. En tredjedel anger att det är ovanligt eller omöjligt att en brukare kan behålla sina assistenter. I kommuner med vänsterstyre är det vanligare att rätten att behålla sin personal är en självklarhet. / In the year 2009, a verdict from the Supreme administrative court concerning personal assistance came into being. The verdict contributed to a more restrictive attitude concerning the food situation as a basic need in decisions concerning the right to personal assistance. The verdict resulted in more people than before lost their right to assistance according to lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS), and had to use the help offered from the municipality. This survey’s aim is to investigate how Swedish municipalities and municipal district administrations handle the outcomes of the change in praxis.    This essay is based on a quantitative survey. The enquiry was carried out using a web based survey program. The survey was sent to one official working with LSS-handling in each Swedish municipality.   It is more common that big municipalities have a plan for the change in praxis. Further more, our results have shown that there are regional differences. The differences are mostly shown in what type of interventions that are offered to the people who do not reach the twenty hours limit for their basic needs, and therefore do not have the right to assistance allowance according to LASS. It is more common to be offered home care services in Norrland than it is in southern Sweden. Municipalities with a left wing government also seem to offer home care services to a greater extent.   Municipalities who claim that the change in praxis contribute to greater costs for the user more often use home care services instead of municipally financed assistance services. There are also differences in how many hours of basic needs the user needs to be calculated for in order to qualify for personal assistance offered by the municipality. The municipalities assess differently concerning the right to keep the personal assistants when the allowance from LASS is lost. One third claims that it is unusual or impossible to keep the assistants. It is more common that keeping the assistants is given and obvious in municipalities ruled by a left wing government.

Lärarexamen

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera speciallärares erfarenheter av, och kunskap om skriftliga omdömen. Dessutom var syftet att belysa vilka kunskaper dessa lärare anser sig behöva för att skriva omdömen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer med 14 lärare som arbetar i träningsskolan. Materialet har bearbetats genom att göra meningskoncentrering av intervjumaterialet därefter har åtta teman tagits fram som stämts av och analyserats mot studiens syfte. Resultatet visar att lärare inom träningsskolan fortfarande efter fyra års arbete med att skriva omdömen fortfarande känner osäkerhet inför arbetet. Mer utbildning efterfrågas samt gemensamma mallar att skriva utifrån. Lärarna anser att omdömen är en hjälp för dem att utveckla sin undervisning och formulera mål för eleverna som är relevanta och inte för högt eller för lågt ställda. Träningsskolans läroplan anses tolkningsbar då den vänder sig till elever på mycket olika utvecklingsnivå. Lärarna anser också att arbetsprocessen höjer kvaliteten och statusen på träningsskolans undervisning och förhindrar att den inte blir för omvårdande. Slutsatser som dragits är att lärare behöver mer kunskaper om läroplanens innehåll samt ha kunskap och förmåga att dokumentera och observera elevernas kunskapsutveckling, detta för att kunna hantera processen med de skriftliga omdömena. Det är också viktigt att ha en mall att skriva efter och att hitta en "röd tråd" i arbetet där den individuella utvecklingsplanen och den lokala pedagogiska planeringen spelar en viktig roll. Tillsammans bidrar detta till att höja undervisningens kvalitet.