I dagens skolor har jakten på fusket ökat. Antiplagieringstjänster är ett vanligt förekommande medel för att ta reda på om fusk föreligger eller inte. På detta vis kan man lätt lägga juridiska och moraliska aspekter på fuskande, men kan problemet ligga i själva pedagogiken? Att finna gränslandet mellan plagiat och imitation är lättare sagt än gjort. En uppmaning som inte sällan används av lärare för att hjälpa eleven i sin skrivprocess är “skriv med egna ord”. Vi undersöker hur elever uppfattar denna uppmaning och hur deras uppfattningar förhåller sig till lärares uppfattningar av samma uppmaning. Som grund för studien ligger material från två gruppintervjuer med elever på högstadiet och gymnasiet samt fyra tidigare genomförda djupintervjuer med svensklärare verksamma på dessa stadier angående deras uppfattningar av uppmaningen “skriv med egna ord”. Kategorier för uppfattningar identifieras och sorteras med hjälp av fenomenografisk analysmodell. Dessa uppfattningar jämförs för att se hur de förhåller sig till varandra, kategorierna emellan. Tidigare forskning på närliggande områden används som referensram och denna forskning visar att imitation är en naturlig och nödvändig del av skrivutvecklingen vilket gör uppmaningen “skriv med egna ord” problematiskt. Vi har kommit fram till att uppfattningarna av uppmaningen hos lärare och elever är delade i dubbel bemärkelse. Hos eleverna identifierade vi fem olika uppfattningar och lika många hos lärarna. Stundtals är de åtskilda och stundtals gemensamma.

Education on behalf of social trust constitutes a central theme in all societies. Different forms of cheating and fraud have a negative impact on the bonds of social trust. The purpose of the thesis is to increase understanding of the scope for learning about the individual-society relationship as it finds expression in pedagogical practices involving norms relating to cheating. The established norms concerning school cheating are identified in group-based discussions involving Upper Secondary students and teachers. Students ascribe each other roles on the basis of the perceived capacity to produce school results and thereby also to justify the need for school cheating. In the norm negotiations a significant tolerance is shown towards cheating which is adjudged to be necessary, provided that a hierarchic, fair distribution of grades can be retained. The teachers perceive expectations of acting for goal fulfilment, in the form of good student grades, as based on economic arguments. Good student grades imply satisfied customers in a market exposed to competition and a strong market value for the individual school. From a critical viewpoint these norms are related to the contemporary, dominant neo-liberal principles of commercialisation and individualisation in social organisation. The school actors perceive, in accordance with stratified norm theory, the norms from economic systems of conduct as more strongly conditioning on conduct than those norms from political-administrative or socio-cultural conduct systems. The teachers are aware of expectations, in hidden concert and consent with other school stakeholders, to offer social approval for student cheating and sympathetic marking concerning the lowest grade for passing i.e. violation of rules, where this is necessary to meet the economic as well as political-administrative objectives that have been established. To be part of pedagogic practices involving school cheating implies learning to uncouple rules and practice, law and morality. Such a double agenda is incompatible with norms and ideals in official curricula as well as being destructive of the bonds of social trust; it thereby functions as a hidden curriculum.

The present study examines ChatGPT-3's ability to generate code solutions for introductory programming courses in computer science and the potential implications for academic integrity. An experiment was conducted where ChatGPT was tested on programming problems from Kattis, an automatic software grading tool for computer programs, used in higher education. The results showed that ChatGPT independently could solve 19 out of 127 programming tasks assessed by Kattis. The study’s results also show that ChatGPT could generate accurate code solutions for simple problems on Kattis but encounters difficulties with more complex programming tasks. A qualitative follow up investigation was also carried out. To provide comments on methodology and discuss cheating in higher education concerning programming courses the two teachers were interviewed. The Kattis system is considered to have useful features for preventing cheating, such as hidden test cases, but it also has limitations in detecting AI-generated code. The report concludes by discussing the implications for various stakeholders, including teachers, students, and researchers. / Studien undersöker ChatGPT-3:s förmåga att generera kodlösningar för grundläggande programmeringskurser inom datavetenskap och de potentiella konsekvenserna för akademisk integritet. Ett experiment utfördes där ChatGPT testades med programmeringsproblem från Kattis, ett automatiskt rättningsverktyg för datorprogram som används inom högre utbildning. Resultaten visade att ChatGPT självständigt löste 19 av 127 programmeringsuppgifter som bedömdes av Kattis. Studien konstaterar att ChatGPT kan generera korrekta kodlösningar för problem med låg svårighetsgrad enligt Kattis, men stöter på svårigheter med mer komplexa programmeringsuppgifter. En kvalitativ uppföljningsundersökning genomfördes även där två lärare från KTH intervjuades för att ge sina kommentarer om metodvalet och diskutera fusket inom högre utbildning när det gäller programmeringskurser. Kattis-systemet anses ha användbara funktioner för att förhindra fusk, såsom dolda testfall, men har också begränsningar när det gäller att upptäcka AI-genererad kod. Rapporten avslutas med att diskutera implikationerna för olika intressenter, inklusive lärare, studenter och forskare.