Linda Åkerstedt (2010). Kunskap finns överallt. En studie om användandet av hjälpmedel i skolan idag.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Examensarbetet handlar om vilka hjälpmedel som är förekommande i skolan idag. Syftet med arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel som används i undervisningen, samt ta reda på hur de används. Om det finns situationer då användandet av hjälpmedel är accepterat respektive icke accepterat studeras också. De frågor som arbetet grundar sig på är: Vilka hjälpmedel får eleven använda sig av i den dagliga undervisningen? Hur resonerar pedagoger kring vad som är tillåtet respektive otillåtet? Hur sammanhänger synen på vad som är tillåtet respektive otillåtet med pedagogisk kunskapssyn? För att besvara frågorna har pedagoger intervjuats, observationer genomförts i olika skolmiljöer samt har en enkätundersökning besvarats av ele-ver. Olika teorier kring lärande och begreppen kunskap och fusk används som teoretisk ut-gångspunkt samt forskning kring elevsamverkan och barns kompetens och användning av Internet. Slutsatsen är att pedagoger överlag är positiva till användandet av hjälpmedel i den dagliga undervisningen och elevsamverkan är det som förekommer mest. I de flesta fall då pedagogerna skall kontrollera att elevernas kunskaper är befästa får hjälpmedel inte vara en del i processen. Pedagogernas syn på kunskap stämmer inte helt överens med deras resonemang kring när hjälpmedel får brukas och en skillnad görs på daglig undervisning och provtillfällen.

Plagiarism in programming assignments has been a problem for a long time, and while the schools try to stop it, it is an ever ongoing game of cat and mouse between students and the schools. When students find new ways to hide their plagiarism, others develop new tools to find it again. This thesis looks specifically at plagiarism in entry level coding assignments, where the code is usually much simpler, and if it is possible to use the structure of the program code to detect plagiarism. The structural properties chosen is the abstract syntax tree for the code along with the codes call graph. The syntax tree contains the programs general structure and the call graphs are used in an attempt to find plagiarism where plagiarized code has been split up in smaller parts. For comparison a well established algorithm called MOSS is used. The results shows that the abstract syntax tree and call graph can be used to identify plagiarism, but it seems it is not worth the additional effort needed to use algorithms based on program structure, as it seems the plagiarism done for these assignments is quite simplistic. Additional research should instead be done to find out more on how students actually cheat in these entry level assignments and develop methods to counter those specifically. / Plagiering i programmeringsuppgifter i skolan har varit ett problem under lång tid. Skolorna försöker stoppa det men det är en ständigt pågående katt och råtta-lek mellan skolorna och eleverna. När studenterna hittar nya sätt att dölja plagiat så skapar någon annan nya metoder för att upptäcka det. Den här rapporten kommer att fokusera specifikt på plagiering i instegsuppgifter för programmering, där programmen oftast är mycket enklare och om det är möjligt att använda programstrukturen i dessa för att upptäcka plagiat. De strukturella egenskaper som används är programmens abstrakta syntaxträd och anropsgrafer. Syntaxträdet innehåller programmets generella struktur och anropsgraferna används för att försöka hitta plagiat där den plagierade programkoden har delats upp i mindre delar. Som jämförelsealgoritm används en väletablerad algoritm som kallas MOSS. Resultaten visar att det är möjligt att använda det abstrakta syntaxträdet och anropsgrafen för att upptäcka plagiering, men det verkar inte vara värt det extra arbete som krävs för att implementera algoritmer baserade på strukturella egenskaper. Detta då de plagiat som gjorts för dessa uppgifter är simpla. Mer forskning bör istället fokusera på exakt hur studenter fuskar i dessa uppgifter och utveckla metoder för att specifikt upptäcka dessa.

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.)I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter.Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program. Därtill har även 13 lärare kopplade till de berörda eleverna deltagit i undersökningen. Med hjälp av enkätsvaren skapas därmed unik information, utifrån specifika förhållanden som inte tidigare genomförts. Resultatet belyses till större delen genom såväl diagram som tabeller, givetvis i kombination med tillhörande diskusson och analys. Vartefter arbetet fortlöpte, blev det alltmer tydligt att fusk både är ett utbrett och vanligt förekommande bland eleverna, dessvärre också att lärarna inte är medvetna om hur pass omfattande fusket egentligen är. I undersökningen märks tydligt ett gränsöverskridande fusk, dock med viss naturlig variation. De främsta förebyggande åtgärderna åligger lärarna; naturligtvis bör man arbeta för att minska möjligheterna att fuska, genom att kontinuerligt kontrollera och få eleverna att förstå vikten av att inte fuska. Men merparten av det fuskförebyggande arbetet ligger troligtvis snarare i pedagogiska grepp (exempelvis att konstruera uppgifter som minimerar fuskrisken) än moraliska upplägg.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. <em>The theory of planned behavior </em>(Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.

Syften för denna studie har varit: ”att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket” och ”att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.” Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys. Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ”att klara av en tillfälligt besvärlig situation”, ”att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet”, ”att överleva i en skolsituation som upplevs för svår”, ”att höja betyg” och ”att slippa anstränga sig”. Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk. Av resultatet framgår att ett flertal elever i sina uppfattningar om eget skolfusk ensidigt orienterar sig åt prestationspsykologiska, sociologiska eller mikroekonomiska perspektiv. / The aims of this study have been: “to describe a variation of conceptions among upper secondary pupils in theoretical education programs concerning how they apprehend and reason about their own school cheating in relations to phenomena that the pupils themselves judge as meaningful for their own school cheating” and “to illustrate pupils conceptions of their own school cheating through four common known theoretical perspectives which can be considered to touch upon the precomprehension of pupils school cheating that is considered as frequent among teachers in corresponding education.” The conception school cheating has been defined and data have been collected through qualitatively designed questionnaires which have been answered by 36 upper secondary pupils in social science education preparing for ensuing studies. The research approach has been phenomenografical and the method of analyzing contextual analysis. The main result is constituted by five categories which in qualitative different ways describe the pupils conceptions of school cheating. The categories have been classified on the basis of the most meaningful aspect of the total data, “the pupils intentions of their school cheating” which is constituted by the variations “to manage a temporary troublesome situation”, “to challenge/provoke/protest upon the (school)system”, “to survive in a school situation which is experienced as to difficult”, “to raise grades” and “to avoid effort”. Empirical data have also been interpreted through four theoretical perspectives which in the study have been considered representative for teachers precomprehension of pupils school cheating. The result shows that a majority of pupils is one-sided orientated in their conceptions of their own school cheating towards perspectives of either achievement-psychology, sociology or micro-economics.

<p>Syften för denna studie har varit: ”att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket” och ”att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.”</p><p>Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.</p><p>Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ”att klara av en tillfälligt besvärlig situation”, ”att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet”, ”att överleva i en skolsituation som upplevs för svår”, ”att höja betyg” och ”att slippa anstränga sig”.</p><p>Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk. Av resultatet framgår att ett flertal elever i sina uppfattningar om eget skolfusk ensidigt orienterar sig åt prestationspsykologiska, sociologiska eller mikroekonomiska perspektiv.</p> / <p>The aims of this study have been: “to describe a variation of conceptions among upper secondary pupils in theoretical education programs concerning how they apprehend and reason about their own school cheating in relations to phenomena that the pupils themselves judge as meaningful for their own school cheating” and “to illustrate pupils conceptions of their own school cheating through four common known theoretical perspectives which can be considered to touch upon the precomprehension of pupils school cheating that is considered as frequent among teachers in corresponding education.”</p><p>The conception school cheating has been defined and data have been collected through qualitatively designed questionnaires which have been answered by 36 upper secondary pupils in social science education preparing for ensuing studies. The research approach has been phenomenografical and the method of analyzing contextual analysis.</p><p>The main result is constituted by five categories which in qualitative different ways describe the pupils conceptions of school cheating. The categories have been classified on the basis of the most meaningful aspect of the total data, “the pupils intentions of their school cheating” which is constituted by the variations “to manage a temporary troublesome situation”, “to challenge/provoke/protest upon the (school)system”, “to survive in a school situation which is experienced as to difficult”, “to raise grades” and “to avoid effort”.</p><p>Empirical data have also been interpreted through four theoretical perspectives which in the study have been considered representative for teachers precomprehension of pupils school cheating. The result shows that a majority of pupils is one-sided orientated in their conceptions of their own school cheating towards perspectives of either achievement-psychology, sociology or micro-economics.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat.

I det här arbetet ställs prestationsmål mot skicklighetsmål för att hitta motivationer kring fuskande i kompetitiva dataspel. För att definiera fusk så förklaras många aspekter av spel som ofta används för fuskande. Från brytande av regler satta av utvecklare, turneringar, eller andra involverade grupper, till ambiguös utnyttjning av buggar och glitchar. För att undersöka motiveringar till fuskande antas det att om skicklighetsnivån hos en spelare inte når upp till skicklighetskravet i ett spel så ökar chansen för fusk. En 1 mot 1 spelare mod till spelet Starcraft 2 skapades, där 2 testare ställs inför en duell. Under matchen så får den förlorande spelaren valet av att fuska, därefter intervjuas alla testare i par och de får reflektera och motivera. De flesta var emot fuskande, men många valde ändå att fuska i artefakten. Konceptet med prestationsmål och skicklighetsmål kan vidareutvecklas och testas på fler sätt än i detta arbete, vilket uppmuntras.