This paper is about advertising on the Internet using banners. Together with Embryo Webbyrå we have tested a lot of different ways of advertising on the online newspaper of Göteborgs-Posten, gp.se. Two of the web bureau’s existing clients, Resia and Recip, were chosen for the ads and the whole campaign lasted a period of four weeks. By comparing our banners with the consideration of format, color, placement and content we wanted to find an answer to how the most optimal banner would look. Our test result shows that visitors rather do not want to click on a banner, although we think that we have seen some interest and curiousness from visitors in the banners content. Even when the visitor does not click on a banner, the message might be put in mind for a future purchase or act.

Syftet med undersökningen var att analysera och jämföra värderingar om amerikaemigrationen som förekom i Göteborgs-Posten och Handelstidningens publicerade texter under år 1887. Syftet var att belysa perspektiv på emigrationen för att få en insikt i hur den då pågående emigrationen uppfattades av det svenska samhället. Tre frågeställningar skapades för att uppnå syftet och strukturera analyseringen av materialet. Forskningsläget utgick från studiens syfte och hjälpte till att formulera forskningsproblemet. Den historiska bakgrunden hjälpte till att sätta in studien i ett större sammanhang. Materialet bearbetades med hjälp av en diskursanalys där värdeladdade ord ströks under. Tillsammans synliggjorde orden värderingsmönster i de olika tidningarnas rapportering. Texterna delades in utefter vilken frågeställning de besvarade och redovisades sedan i studiens undersökningskapitel. Emigrationen var ett förekommande tema i tidningarnas rapportering, särskilt rapporteringen om händelserna i Castle Garden. Källorna bakom de värderingar som presenterades i tidningarna var svåra att identifiera då skribenterna eller tidningarna ofta inte nämndes vid namn. Olika perspektiv, narrativ och värderingar om emigrationen framträdde i analysen av materialet. Resultatet gav en inblick i hur emigrationen betraktades och framställdes i tidningarnas rapportering. Göteborgs-Posten betraktade emigrationen utifrån en skeptisk synvinkel. Tidningen betonade faror och risker med att emigrera till Amerika. Emigranterna framställdes ibland som svikare, vilseledda eller naiva i sitt sökande efter ett bättre liv. Fokuset låg till stor del på de negativa konsekvenser som emigrationen kunde leda till. Handelstidningens rapportering är mer balanserad då tidningen publicerar både positivt och negativt vinklade texter. Tidningen rapporterade om positiva delar av livet i Amerika och emigranterna framställdes ibland som samhällsbyggare och ibland som offer. Slutligen kan det konstateras att Göteborgs-Posten och Handelstidningen var en del i samhällsdebatten om amerikaemigrationen. Tidningarnas rapportering ger en inblick i hur emigrationen upplevdes eller uppfattades av människor under år 1887. Undersökningen har väckt vidare frågor om hur stor påverkan tidningarnas politiska stämplar får på deras rapportering och hur stora skillnaderna är mellan dem. Studien har även väckt ett intresse för att vidare undersöka de ursprungliga källorna och anonyma skribenterna för att få en mer detaljerad bakgrund och förklaring till värderingarna som presenteras i materialet.

<p>Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.</p><p>Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på</p><p>frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.</p><p>Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.</p>

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik. Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin. Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.

Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999. Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram. Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik. Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja – tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten. Detta kan man se under båda tidsperioderna som analyserats. Men – detta resultat kan man problematisera: för att få denna mångdimensionella bild så krävs det att man läser alla texter som Sydasien publicerar angående konflikten, om endast en artikel här och en där väljs ut, så riskerar man att få en begränsad bild likt den i Göteborgs-Posten. Stora krav ställs med andra ord på publiken.

I denna studie undersöks i vilken utsträckning som teknikföretaget Apple syns i storstadspressen. För att göra detta har produkten Iphone 4S och konkurrenten Samsungs produkt Samsung Galaxy S II valts ut, eftersom båda lanserats samma år och riktar sig till samma målgrupp, i egenskap av att båda är så kallade “smartphones” med fingerstyrning och i övrigt likvärdiga funktioner.De storstadstidningar som undersökts är DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Metro och Dagens Industri, eftersom de är de största tidningarna inom den svenska storstadspressen. Med hjälp av en kvantitativ undersökning har mängden artiklar som publicerades för vardera produkten under fyra veckor i samband med deras respektive lanseringar på den svenska marknaden undersökts. Resultatet visar att Iphone 4S förekom i betydligt större utsträckning än Galaxy S II.Vidare undersöks hur texterna i storstadspressen förhåller sig till Pressens samarbetsnämnds spelregler, det vill säga kriterier för vad som kan anses vara textreklam. Resultaten visar att flera av texterna bryter mot kriterierna i spelreglerna och passerar gränsen för vad som kan anses vara opartisk journalistik. I undersökningens slutsats ställs resultaten mot tre teorier: dagordningsteorin, innovationsteorin samt Gartners hypekurva.När resultaten granskats utifrån genre på artiklarna så kan det noteras att merparten av de fällda artiklarna var antingen notiser eller krönikor. Vanliga nyhetsartiklar förhöll sig oftast till spelreglerna.